Många av oss känner oss särskilt ensamma kring jul, det är inget man är ensam om säger pastorn Markus Österlund.

Markus Österlund: ”Vi har en tendens att tro att alla andra har det bättre”

JULGEMENSKAP.

Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund.

18.12.2023 kl. 15:59

Markus Österlund, pastor i Andreaskyrkan i Helsingfors, firar julafton tillsammans med sin familj och sin församling. I år är andra året som Andreaskyran ordnar en gemensam julmiddag.

Varför gör ni det, ordnar en julmiddag i Andreaskyrkan?

– Tanken är att det ska vara en middag för de som inte har familj här eller som inte har förutsättningar att ordna jul hemma hos sig. I år är det tre familjer som har hand om värdskapet för julmiddagen. En mamma i en av familjerna uttryckte det bra, hon sa att de vill visa sina barn att julen är mer än kärnfamiljen.

– Jag tror att det här är viktigt i dag, särskilt i Helsingfors. Här är hälften av alla hushåll ensamhushåll och 30 procent av Helsingforsarna bor i ensamhushåll.

– Samtidigt har kärnfamiljsbegreppet kommit in i våra kyrkor, man betonar familjerna, och det är viktigt att man gör det. Men det finns en risk med det – att man utelämnar ganska många människor från gemenskapen.


Har du tips på hur man kan inkludera i julfirandet, utan att någon ska behöva känna sig som ett objekt för välgörenhet?

– Vi försöker göra så att det blir ganska brett. Hit kommer människor som har barn, människor från andra länder som jobbar här och har toppjobb, men som inte har sina familjer här, och så människor som är fattiga och inte har pengar till en jul. Om du är både ensam och fattig, då firar du nämligen inte så mycket jul.

– Vi vill sammanföra de här grupperna. Hela tanken med en församling är att blanda människor som inte skulle umgås i normala fall. Det tycker jag att är en optimal kyrka. Kyrkan som begrepp är ju en familj där man inkluderar, och med familj menar jag något större än kärnfamiljen.


Har du något budskap till alla som lever utanför normerna och blir särskilt påminda om det kring jul?

– Jag hoppas att alla kan hitta en gemenskap, men jag skulle också vilja avdramatisera det lite.

– Att det finns ett stigma kring något handlar kanske delvis om att vi inte vill erkänna att vi har vissa behov. Där borde vårt samhälle utvecklas mycket mer mot att vi erkänner att vi har behov.

– Det här ser man till exempel i matutdelningen i vår församling. Tidigare tyckte jag att det var väldigt problematiskt att de som kommer till vår matutdelning behöver stå i kö. Det tycker jag delvis fortfarande, men genom att människor står i kö visar vi för samhället utanför att det här problemet finns. Jag vet att vissa av dem som kommer till matkön inte själva tycker att det är stigmatiserande, utan en realitet. Det är något de måste.

– Jag tror det finns en lärdom i det. I saligprisningarna säger Jesus ”Saliga de som är fattiga i anden”. Att vara fattig i anden betyder att vi är så fattiga att vi behöver Jesus i våra liv. Det vore nog bra för oss andra, som inte måste stå i matkön, att också erkänna vår fattigdom.

– Det finns mycket fattigdom i dag i form av meningslöshet och ensamhet. Att tala om fattigdom och ensamhet istället för att hålla allt inom sig tror jag att kan vara början till en lösning.


Om man känner sig ensam inför julen, tror du man är ensam om det?

– Jag tror inte att man är ensam om att känna sig ensam. Jag tror det är väldigt många som känner sig ensamma inför julen just för att den blivit så upphaussad. Allt ska vara perfekt på julen.

– Vi har en tendens att tro att alla andra har det bättre, men bakom ytan i de ”perfekta” familjerna finns både ensamhet och problem. För att inte tala om de familjer där alkoholen är julens herre. Att man ska ha den perfekta julen tycker jag att man ska glömma. Istället får vi försöka göra den lite bättre för någon annan.



Markus Österlund

GÖR: Församlingsföreståndare och pastor i Andreaskyrkan i Helsingfors.

FAMILJ: En son som bor utomlands, mamma och två bröder med familjer, kyrkfamiljen.

INTRESSEN: Vänner, mat och gym.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: Rebecca Pettersson


riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet