Många av oss känner oss särskilt ensamma kring jul, det är inget man är ensam om säger pastorn Markus Österlund.
Många av oss känner oss särskilt ensamma kring jul, det är inget man är ensam om säger pastorn Markus Österlund.

Markus Österlund: ”Vi har en tendens att tro att alla andra har det bättre”

JULGEMENSKAP.

Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund.

18.12.2023 kl. 15:59

Markus Österlund, pastor i Andreaskyrkan i Helsingfors, firar julafton tillsammans med sin familj och sin församling. I år är andra året som Andreaskyran ordnar en gemensam julmiddag.

Varför gör ni det, ordnar en julmiddag i Andreaskyrkan?

– Tanken är att det ska vara en middag för de som inte har familj här eller som inte har förutsättningar att ordna jul hemma hos sig. I år är det tre familjer som har hand om värdskapet för julmiddagen. En mamma i en av familjerna uttryckte det bra, hon sa att de vill visa sina barn att julen är mer än kärnfamiljen.

– Jag tror att det här är viktigt i dag, särskilt i Helsingfors. Här är hälften av alla hushåll ensamhushåll och 30 procent av Helsingforsarna bor i ensamhushåll.

– Samtidigt har kärnfamiljsbegreppet kommit in i våra kyrkor, man betonar familjerna, och det är viktigt att man gör det. Men det finns en risk med det – att man utelämnar ganska många människor från gemenskapen.


Har du tips på hur man kan inkludera i julfirandet, utan att någon ska behöva känna sig som ett objekt för välgörenhet?

– Vi försöker göra så att det blir ganska brett. Hit kommer människor som har barn, människor från andra länder som jobbar här och har toppjobb, men som inte har sina familjer här, och så människor som är fattiga och inte har pengar till en jul. Om du är både ensam och fattig, då firar du nämligen inte så mycket jul.

– Vi vill sammanföra de här grupperna. Hela tanken med en församling är att blanda människor som inte skulle umgås i normala fall. Det tycker jag att är en optimal kyrka. Kyrkan som begrepp är ju en familj där man inkluderar, och med familj menar jag något större än kärnfamiljen.


Har du något budskap till alla som lever utanför normerna och blir särskilt påminda om det kring jul?

– Jag hoppas att alla kan hitta en gemenskap, men jag skulle också vilja avdramatisera det lite.

– Att det finns ett stigma kring något handlar kanske delvis om att vi inte vill erkänna att vi har vissa behov. Där borde vårt samhälle utvecklas mycket mer mot att vi erkänner att vi har behov.

– Det här ser man till exempel i matutdelningen i vår församling. Tidigare tyckte jag att det var väldigt problematiskt att de som kommer till vår matutdelning behöver stå i kö. Det tycker jag delvis fortfarande, men genom att människor står i kö visar vi för samhället utanför att det här problemet finns. Jag vet att vissa av dem som kommer till matkön inte själva tycker att det är stigmatiserande, utan en realitet. Det är något de måste.

– Jag tror det finns en lärdom i det. I saligprisningarna säger Jesus ”Saliga de som är fattiga i anden”. Att vara fattig i anden betyder att vi är så fattiga att vi behöver Jesus i våra liv. Det vore nog bra för oss andra, som inte måste stå i matkön, att också erkänna vår fattigdom.

– Det finns mycket fattigdom i dag i form av meningslöshet och ensamhet. Att tala om fattigdom och ensamhet istället för att hålla allt inom sig tror jag att kan vara början till en lösning.


Om man känner sig ensam inför julen, tror du man är ensam om det?

– Jag tror inte att man är ensam om att känna sig ensam. Jag tror det är väldigt många som känner sig ensamma inför julen just för att den blivit så upphaussad. Allt ska vara perfekt på julen.

– Vi har en tendens att tro att alla andra har det bättre, men bakom ytan i de ”perfekta” familjerna finns både ensamhet och problem. För att inte tala om de familjer där alkoholen är julens herre. Att man ska ha den perfekta julen tycker jag att man ska glömma. Istället får vi försöka göra den lite bättre för någon annan.



Markus Österlund

GÖR: Församlingsföreståndare och pastor i Andreaskyrkan i Helsingfors.

FAMILJ: En son som bor utomlands, mamma och två bröder med familjer, kyrkfamiljen.

INTRESSEN: Vänner, mat och gym.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: Rebecca Pettersson


Det är svårast att vara kristen i Nordkorea, Somalia, Jemen, Eritrea och Libyen.

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35
Palestinafödda Sally Azar vigs till präst för lutherska kyrkan i Jordanien och Israel. 

jordanien. "Det känns fint och unikt att få assistera vid vigningen då kyrkorna i Mellanöstern får sin första präst som är kvinna." Det säger biskop Jari Jolkkonen. 18.1.2023 kl. 15:30
Just nu verkar Johannes församling huvudsakligen i Johanneskyrkan, som i framtiden blir väldigt dyr.

SPARMÅL. Johannes församling måste spara. Igår kväll hamnade de lokaler församlingen ska använda i framtiden på det nya församlingsrådets bord. – Nu är allt helt öppet, säger kyrkoherden. 17.1.2023 kl. 16:30
Att rå om sig själv innebär bland annat att Wolfgang Falk ibland kan jobba på distans från sommarstugan i Monäs.

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29
Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

Kvartetten som vigdes till tjänst var Joakim Oldmark, Tuomas Toivonen, Eva Ahl-Waris och Kirsi Saarinen.

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18
Stina Lindgård, Rolf Steffansson och Maria Sten har fått titeln "prost", en hederstitel för en förtjänt präst.

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46
Fram till slutet av november hade 20 339 barn under ett år döpts i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06
Carola Juselis vet vad det är att mista ett barn man aldrig riktigt hunnit lära känna.

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01