Som en del av försoningsprogrammet tar Musalaha deltagarna ut på utfärder i öknen. Den här bilden är från ett tidigare år.
Som en del av försoningsprogrammet tar Musalaha deltagarna ut på utfärder i öknen. Den här bilden är från ett tidigare år.

Nu behövs försoning i Israel mer än någonsin

FÖRSONING.

Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser.

19.12.2023 kl. 10:00

– Försoning utan rättvisa normaliserar ockupationen. Då säger man bara att jag har vänner på andra sidan. Och rättvisa utan försoning är hämnd. Det är vad vi ser idag.

Wasim Nasser befinner sig i Nasaret. Han ansvarar för förverkligandet av Musalahas projekt. Han är palestinier och leder själv en grupp samhällsledare som kommit lite längre i försoningsprocessen.

– Detta, i brist på ett bättre ord, krig har påverkat båda sidor kraftigt. På båda sidorna är vi en mycket liten och sammankopplad gemenskap. Många av våra deltagare känner ett eller flera offer. Det kan bli väldigt personligt för oss och det påverkar både våra deltagare och vår personal.

Också det sätt på vilket organisationen arbetar för försoning mellan israeler och palestinier och för medmotstånd (se faktarutan) har påverkats sedan Hamas angrep Israel den 7 oktober.

– Sedan dess har några deltagare från både den palestinska och den israeliska sidan hoppat av och valt att återvända till sin tidigare ideologi och narrativ. Det var väntat. Men glädjande nog har vi inte förlorat så många som vi trodde vi skulle göra.


Flyttat fokus

Musalaha strävar nu till att anpassa sina program till den nya situationen.

– Vi har flyttat vårt fokus mot mer opinionsbildning. Vi tror att den globala kyrkan spelar en stor roll i den palestinska och israeliska konflikten. Därför vill vi öka medvetenheten hos kyrkorna om vad som är på gång.

Det är en utmaning att under rådande omständigheter rekrytera deltagare till nästa års försoningsprojekt.

– Många ropar högljutt efter hämnd medan de som är tystare fortfarande söker en lösning. Och jag tror att Musalaha på sätt och vis har den lösningen. Det handlar bara om att vi måste göra oss hörda.

Wasim Nasser ser situationen som en olycklig möjlighet, men ändå som möjlighet som organisationen måste ta vara på.

– Folk förstår situationen lite bättre nu. På den israeliska sidan förstår man att det som händer beror på ockupationen och man driver på ett slut av den. På den palestinska sidan vill man leva ett normalt liv, ha jämlikhet och rättvisa. Ja, vi måste fortsätta vårt arbete.


Var är Gud i grymheterna?

På det personliga planet hade Wasim Nasser svårt att se var Gud är i alla grymheter.

– Men jag fann Gud i alla som protesterar för mänskligheten på global nivå, i läkarna som kämpar för att rädda döende barn i Gaza, i alla dem som trots hungern, smärtan och de sömnlösa nätterna drar ut människor ur spillrorna i hopp om att de är i liv och i den israeliska vänstern som protesterar framför Netanyahus hus. Jag tror att de är Guds verk.

Själv går han också genom försoningsprocessen.

– Men ur ett annat perspektiv, ur ett facilitatorperspektiv. Jag lär mig mycket i den positionen.

Han ser inte en återgång till läget före den 7 oktober som någon lösning.

– Som kristna ska vi stödja en vapenvila. Många människor utomlands tror ändå att en vapenvila innebär en återgång till det status quo som rådde före den 7 oktober. Det är inte det vi strävar efter. Vi letar efter en hållbar och långsiktig lösning. Lösningen skulle naturligtvis innebära en avslutning av ockupationen. Det måste finnas något hållbart. Och det är inte förtryck.

Det som nu händer ser han som en reaktion på ockupationen.

– Hamas är en reaktion på den. Ett helt samhälle har stängts in i något av en friluftsbur. Israel kontrollerar allt som går in och ut i Gaza, förutom det som smygs in genom tunnlarna. Med en knapptryckning kan de stänga av försörjningen av vatten, mat, elektricitet och bränsle.

Samma gäller också Västbanken, som nu hamnat i skymundan.

– Den israeliska armén dödade två barn där för någon vecka sedan, en nioåring och en femtonåring. Flera människor arresteras där än släpps ut från fängelserna. Sedan den 7 oktober har 256 personer dödats på Västbanken. Där angriper också bosättarna palestinierna.


Hur länge tror du att krigstillståndet varar?

– Det är omöjligt att säga. Det ligger i Netanyahus intresse att fortsätta det, för det tar fokus från den rättsliga reformen som folk protesterat mot sedan årets början.

Som organisation drar sig Musalaha inte för att ta ställning i konflikten.

– Vi är en kristen organisation och vi tror att precis som Jesus blev orättvist korsfäst, borde palestinierna inte heller förtryckas eller dödas. Vi tror också på sammotstånd utan våld och på att vi tillsammans kan åstadkomma något genom att bygga vidare uppåt från en gräsrotsrörelse, säger Wasim Nasser.

– Vår syn har utvecklats till en mer holistisk. Vi ser fortfarande Jesus som en del av försoningsprocessen. Vi läser Bibeln som palestinier och vi tror att Jesus var en palestinier. Vår försoningsprocess är fortfarande långt baserad på tro. I processen ingår också religions- och trosfrihet.


Vad menar du med att Jesus var en palestinier?

– Under det första århundrade kallades judarna också för palestinska judar. Jesus var jude, men han var också palestinier.

De som deltar i Musalahas program blir utmanade.

– Det fina med det arbete vi gör är att vi utmanar allt på alla fronter, också oss själva som deltagare och som facilitatorer. Vi ser på vår grund och identitet och vi jobbar för en ömsesidig berättelse för att förändra den nuvarande situationen. På vägen dit har vi att göra med känsliga situationer. Någon kan utmana det du lärt dig om konflikten. Familjemedlemmar kan utmana dig och anse att du är en förrädare då du deltar i programmet och talar med den andra sidan. Det kan vara mycket utmanande för våra deltagare.


Bjuder inte in till sångstund

Det är lika svårt att rekrytera israeler som palestinier.

– I Israel hade vi protesterna mot regeringens juridiska reform och mot ockupationen. På den palestinska sidan talade man om antinormalisering. I vårt program arbetar vi tillsammans för att utmana status quo. Vi vill inte enbart bjuda in folk för att träffas, vara vänner och sjunga sånger. Vi arbetar medvetet mot att utmana den nuvarande situationen.

– Vanligtvis är israelernas första fråga vem som finansierar oss. Därför har vi aldrig bett om finansiering från staten Israel. De är heller inte intresserade av att finansiera fredsorganisationer som vi. Palestinierna frågar vem vi samarbetar med.




Musalaha

– Lär ut, tränar och främjar försoning främst mellan israeler och palestinier från olika etniska och religiösa bakgrunder men också internationella grupper.

– Bygger på bibliska försoningsprinciper.

– Bildades efter den första palestinska folkresningen, intifadan, 1990. Sedan dess har över 8 000 palestinier och israeler mötts genom organisationens program.

– Kör för tillfället åtta olika program som i huvudsak omfattar kvinnor, unga vuxna och barn.

– Sommartid ordnar Musalaha ett sexdagars läger för israeliska och palestinska barn. För unga vuxna har de bland annat en försoningsprocess mellan muslimer och kristna i Betlehem på Västbanken på gång. Med kvinnorna har de två grupper, en israelisk-palestinsk och en muslimsk-kristen.

– Har åtta anställda, både israeler och palestinier, samt ett antal praktikanter och frivilligarbetare. Har kontor i Jerusalem och ungdomscenter i Beit Sahour på Västbanken.

– Finansieras i huvudsak av olika kyrkor i Europa och USA. Stöds inte ekonomiskt av staten Israel.

– Musalaha är arabiska och betyder försoning.


Medmotstånd

– På engelska co-resistance.

– Med medmotsånd avser Musalaha i korthet hur palestinier och israeler kan motstå attityder som antisemitism och islamofobi, våld mellan människor och grupper samt strukturellt våld som ockupationen. I medmotstånd enas olika aktivistgrupper mot ett gemensamt mål där status quo utmanas genom försoning och rättvisa.

– Musalaha har ännu inte slagit fast sin slutliga definition av ordet.


Text: Johan Sandberg


Det är svårast att vara kristen i Nordkorea, Somalia, Jemen, Eritrea och Libyen.

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35
Palestinafödda Sally Azar vigs till präst för lutherska kyrkan i Jordanien och Israel. 

jordanien. "Det känns fint och unikt att få assistera vid vigningen då kyrkorna i Mellanöstern får sin första präst som är kvinna." Det säger biskop Jari Jolkkonen. 18.1.2023 kl. 15:30
Just nu verkar Johannes församling huvudsakligen i Johanneskyrkan, som i framtiden blir väldigt dyr.

SPARMÅL. Johannes församling måste spara. Igår kväll hamnade de lokaler församlingen ska använda i framtiden på det nya församlingsrådets bord. – Nu är allt helt öppet, säger kyrkoherden. 17.1.2023 kl. 16:30
Att rå om sig själv innebär bland annat att Wolfgang Falk ibland kan jobba på distans från sommarstugan i Monäs.

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29
Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

Kvartetten som vigdes till tjänst var Joakim Oldmark, Tuomas Toivonen, Eva Ahl-Waris och Kirsi Saarinen.

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18
Stina Lindgård, Rolf Steffansson och Maria Sten har fått titeln "prost", en hederstitel för en förtjänt präst.

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46
Fram till slutet av november hade 20 339 barn under ett år döpts i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06
Carola Juselis vet vad det är att mista ett barn man aldrig riktigt hunnit lära känna.

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01