– Jag klarar mig utan julklappar. Det låter klyschigt att säga så, men det är faktiskt sant, säger Kajsa Sjöström.

"För mig är det väntan på julen hela tiden – julen är det bästa jag vet!"

jul.

19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober.

4.12.2023 kl. 14:29

När Kajsa Sjöström får frågan på vilket sätt hon får den allra första julkänslan varje år svarar hon att det är en svår fråga att svara på – hon lyssnar nämligen på julmusik året om!

– För mig är det väntan på julen hela tiden. Julen är det bästa jag vet! Men den riktiga julkänslan infinner sig när det blir kallare i november och den första snön börjar falla.

Varför är julen så viktig för dig?

– Julen har varit så speciell för mig ända sedan jag varit liten. Det är en sådan himla varm stämning och gemenskap. Alla umgås med varandra, hela släkten är samlad. Så är det inte så ofta under året.

– Vartannat år firar vi med pappas släkt, vartannat med mammas. Mammas släkt är större, då brukar vi vara omkring tjugo personer. Det blir lite av ett knytkalas, där var och en tar med sig något till julbordet.


Om du fick välja en maträtt från julbordet, vilken skulle den vara?

– Julskinkan. Pappa och mamma brukar laga skinkan den 23 december. Den är som godast den 23.12 på kvällen, då den är lite ljummen. Då äter jag den på svartbröd med lite sötost på. Det är jättegott.


Är julklappar viktiga för dig?

– Nej, faktiskt inte alls. Det viktigaste för mig är att hela släkten är samlad. Jag klarar mig utan julklappar. Det låter klyschigt att säga så, men det är faktiskt sant.


Vilken julmusik lyssnar du helst på?

– Jag gillar all julmusik. Jag har en lista på Spotify med en salig blandning. Där finns lugnare låtar och lite poppigare.


Vilka är dina tre största favoriter?

Vår julskinka har rymt med Werner & Werner, All I want for Christmas is you, och sedan Julen är här – den kan inte gå fel.

– Min morbror är kantor, och han brukade alltid spela piano hos min mormor och morfar när jag var liten. Vi kusiner sjöng alltid Julen är här. Den är extramysig att sjunga i kyrkan.


Hur ska julpyntet se ut?

– Julgran, absolut. Ljusslingor tycker jag är viktiga, för när de lyser är det så hemtrevligt att komma hem – hela huset lyser. Jag tycker bäst om ljusslingor med gulvitt ljus, det känns stilrent.

– Vi har också alltid en adventsljusstake. Det tycker jag är jättemysigt. Vår ljusstake är väldigt gammal, det är bara att byta till nya ljus varje år.


Hur mycket bakar ni inför jul?

– Pepparkakor bakar vi redan inför lillajul. Vi lagar en jättesats, så att den räcker ända fram till jul.


Går ni i julkyrkan?

– Jo, det gör vi på julafton. Jag tycker det är en så mysig tradition att börja dagen med att gå i kyrkan och sen komma hem och äta gröt. Det är en så underbar stämning i julkyrkan för att alla är så glada.


Om du fick vara med i en jultablå, vem skulle du helst vara och varför?

– Då skulle jag nog vilja vara ängeln Gabriel eftersom han har en så fin uppgift i att meddela jungfru Maria om att hon ska föda Jesus.


Har du något litet jultips till människor som har svårt att hitta julstämningen för att de stressar så mycket?

– Försök stanna upp och njuta av stunden istället för att stressa över allt som kommer. Frisk luft gör även susen, så ta en promenad och tänk på något annat så kan du fortsätta med alla förberedelser när du kommer hem. Man brukar bli på bättre humör med lite fysisk aktivitet och frisk luft.



Kajsa Sjöström

GÖR: Går i gymnasiet och jobbar i en affär där julen kommer redan i oktober. ”Jag älskar det!”

FAMILJ: Mamma, pappa och en 17-årig lillasyster.

INTRESSEN: Aktiv i ungdomsarbetet i Mariehamns församling, tränar gymnastik och deltar i internationella och nationella tävlingar.

Text: Sofia Torvalds


kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet