Vid det Borgå domkapitels första möte den 1 december år 1923 var det dåvarande biskopen Max von Bonsdorff som svingade ordförandeklubban. År 2023 var det nuvarande biskopen Bo-Göran Åstrand som skötte det uppdraget.

Borgå stift firade födelsedagen med jubileumssammanträde

BORGÅ STIFT 100 ÅR.

Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan.

1.12.2023 kl. 16:31

I samband med jubileumssammanträdet talade biskop Bo-Göran Åstrand, professorn i historia Henrik Meinander samt Folktingets sekreterare Christina Gestrin.
I sitt anförande gick Henrik Meinander igenom hur decenniet innan stiftet grundandes såg ut, både nationellt och internationellt.
– Det var ett osannolikt händelserikt decennium. Man kan konstatera att det finns både nationella och internationella orsaker som gjorde att intresset för svenskspråkiga lösningar som Borgå stift ökade, sade Meinander.
– Sett ur ett nationellt perspektiv kom sedan den lutherska kyrkan att spela en viktig roll för hur nationen klarade av att återhämta sig från inbördeskriget som följde direkt efter självständigheten.
Folktinget agerade aktivt för 100 år sedan när Finland fick ett svenskspråkigt stift. Nuvarande folktingssekreteraren Christina Gestrin noterade att många av argumenten som användes då är lika aktuella 100 år senare.
– Det behöver finnas förvaltningsmässiga lösningar som Borgå stift som garanterar att den svenskspråkiga servicen fungerar. Det behöver hela tiden finnas en plan för hur tvåspråkigheten ska tryggas, sade Gestrin och konstaterade samtidigt att risken alltid är överhängande att det svenskspråkiga blir lidande.
– Justitieministeriet gjorde för ett par år sedan en undersökning som visade att endast 3,7 procent av dem som är anställda i statsförvaltningen har svenska som modersmål.
I sitt anförande blickade biskop Bo-Göran Åstrand både framåt och bakåt.
– När stiftet grundades för 100 år sedan hade vi över 90 församlingar. Nu är vi nere på 45 församlingar och inom några år gissar jag att vi har ungefär 40 församlingar i Borgå stift. Med tanke på medlemstillhörigheten ser det ännu bra ut, då vi har en kyrkotillhörighet på 75 procent i Borgå stift. Det är 10 procentenheter mer än i landet i stort, säger Åstrand.
– Men det finns ingen orsak att slå sig för bröstet. Vi har orsak att följa med läget i de övriga nordiska länderna där medlemstillhörigheten är lägre. Sverige ligger 15–20 år före oss i utvecklingen och vi har nytta av att se på utvecklingen där och försöka dra lärdom av den, sade Åstrand.

I sitt tal blickade biskop Bo-Göran Åstrand både framåt och bakåt.
De nu levande emeritus-biskoparna Gustav Björkstrand, Erik Vikström och John Vikström uppvaktades på jubileumssammanträdet. Björn Vikström var förhindrad att delta och frun Maria Björkgren-Vikström fick i stället fungera som vikarie.
Närmare 70 personer deltog i jublieumssammanträdet.
John Vikström var biskop när stiftet fyllde 50 år och kunde konstatera att festligheterna i år på de flesta punkter överträffat firandet då.
Christina Gestrin noterade att de argument Folktinget lyfter fram i dag påminner långt om argumenten man förde fram då Borgå stift blev verklighet för 100 år sedan.
Historieprofessor Henrik Meinander gav en inblick ur hur decenniet som förgick stiftets tillblivelse såg ut.
Nicklas Storbjörk


riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet