FMS arbetar bland annat i Mauretanien.

Svenska enheten drabbas också då FMS skär ner

FMS.

Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån.

1.12.2023 kl. 14:23

– I det här skedet är det inte möjligt att säga exakt vilka effekter omställningsförhandlingarna får på den svenska enheten. Effekten kommer att synas men ändå inte på ett dramatiskt sätt, säger Missionssällskapets verksamhetsledare Pauliina Parhiala.

Hon försäkrar att enheten Svensk service kommer att fortsätta. Enheten betjänar församlingarna i Borgå stift samt alla dem som vill sköta kontakten till Missionssällskapet på svenska.

Missionssällskapet har idag 171 anställda. När omställningsförhandlingarna började i september bedömdes behovet att minska personalen vara högst 55 personer. Nu har man stannat för att minska styrkan med 42 årsverken jämfört med det här årets nivå. Det är en fjärdedel, eller 24 procent. Minskningen sker genom uppsägningar, pensione­ringar och tidsbundna arbetsavtal som inte förlängs. Till följd av organisationsförändringar kommer också nya arbetstillfällen att uppstå. Därför är det slutliga antalet uppsägningar ännu inte känt.

– Det är en stor och beklaglig förändring för Missionssällskapet, vår personal och våra kompanjoner. Nu får vi hoppas och be att framtiden bär något gott med sig.

De som berörs av hot om uppsägning är förvarnade.

– Vår målsättning är att vi i början av december har klart för oss för vem hotet förverkligas och för vem vi hittat nya uppgifter. I verksamheten kommer man att börja märka förändringarna under nästa år, säger Parhiala.

Familjen Anna och Bertrand Tikum som är utsända av Missionssällskapet i Botswana upplevde en dramatisk vecka när förhandlingarna var klara.

– Tyvärr är det ett stort antal människor som blir uppsagda och i vissa länder ska verksamheten stegvis dras in. Vi får behålla våra jobb och arbetsuppgifterna vi har i Botswana, säger Anna Tikum.

– Utöver det vet vi inte så mycket mera än vad som stod i pressmeddelandet som Missionssällskapet sänt ut. Vi vet inte vem hotas av uppsägning.

Hon räknar med att det kan bli förändringar i hennes arbete.

– Organisationen har genomgått en stor omstrukturering och det kommer att synas i arbetsbilden för många. Något kan komma att sättas till och man kan börja höra till någon grupp. Ute på fältet har vi våra arbetsuppgifter kvar.


Utgifterna större än inkomsterna

De senaste åren har Missionssällskapets ekonomiska resurser minskat drastiskt. Genom de här åtgärderna vill man nu fokusera verksamheten och skapa förutsättningar för en utvidgning av medelanskaffningen. Ekonomin ska anpassas stegvis under de två kommande åren så att sällskapet år 2025 uppnår en årlig strukturell besparing på cirka 3 miljoner euro jämfört med årets nivå.

– Enkelt sagt så är våra utgifter större en inkomsterna. Det är inget som hänt plötsligt utan Missionssällskapets ekonomiska situation har varit svår länge redan. De senaste sex–sju åren har inneburit ett ekonomiskt underskott. Sedan sju år tillbaka har till exempel intäkterna från församlingarna minskat med två miljoner euro. Under tiden har vi utvecklat vår medel­anskaffning från privata men den har inte lyckats komma upp till samma nivå. Tiden efter corona har också förändrat möjligheterna till medelanskaffning. Och så har kostnaderna ökat och lönerna stigit, inte bara i Finland, säger Pauliina Parhiala.

Under 2025 kommer Missionssällskapet att avsluta sina program i Oman, Taiwan, delvis i Kina, Mauretanien, Pakistan och Papua Nya Guinea. I Senegal kommer arbetet att fortsätta till slutet av år 2028. De regionala kontoren i Hongkong och på Cypern stängs. I Namibia fortsätter arbetet i liten skala efter 2024, men utan finländska utsända. I flera av de länderna har församlingarna i Borgå stift haft avtalsmissionärer.

– Det skär i hjärtat att Senegal på en femårs­period inte ska var en del av Missionssällskapets arbete, säger Anna Tikum som verkat i Senegal från 2011 till april i år.

Inom övriga områden fortsätter arbetet utan väsentliga förändringar i verksamhetens omfattning.


Varför just dessa länder?

– Det finns ingen generell orsak till att just de här länderna har valts. Vi har sett på alla 24 länder vi verkar i och vägt olika faktorer mot varandra: var vi kan producera mervärde, utveckla arbetet och finansiera det som pågår. När vi är i en situation där vi måste ge upp något har vi valt så här, säger Parhiala.

Målet är att ha en övergångsperiod från två till fem år så att Missionssällskapet kan göra ett planerat tillbakadragande tillsammans med sina kompanjoner i respektive land.

– Vår tanke är att kompanjonskapet inte enbart ska bygga på pengar. Därför är det sannolika att någon typ av samarbete kan fortsätta också senare. Hur det kan se ut ska vi diskutera med kompanjonerna.

I Finland stärks nätverken och samarbetet med församlingarna inom missionsfostran och global fostran samt inom medelanskaffningen. Likaså stärks den digitala tillgängligheten. Samtidigt minskar satsningen på barn och yngre tonåringar gradvis och fokus ligger i fortsättningen på ungdomar i konfirmandåldern och unga vuxna.

– Vår uppgift är att putsa bilden av det vi erbjuder församlingarna. Den måste vi utveckla.

Förändringen strävar också till att förtydliga Missionssällskapets organisation och lätta upp ledningsstrukturen. Antalet team och chefer ska minska. Samtidigt stärks samarbetet mellan kyrkligt arbete, humanitärt bistånd, utvecklingssamarbete och fredsbyggande.

Text: Johan Sandberg


kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet