FMS arbetar bland annat i Mauretanien.
FMS arbetar bland annat i Mauretanien.

Svenska enheten drabbas också då FMS skär ner

FMS.

Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån.

1.12.2023 kl. 14:23

– I det här skedet är det inte möjligt att säga exakt vilka effekter omställningsförhandlingarna får på den svenska enheten. Effekten kommer att synas men ändå inte på ett dramatiskt sätt, säger Missionssällskapets verksamhetsledare Pauliina Parhiala.

Hon försäkrar att enheten Svensk service kommer att fortsätta. Enheten betjänar församlingarna i Borgå stift samt alla dem som vill sköta kontakten till Missionssällskapet på svenska.

Missionssällskapet har idag 171 anställda. När omställningsförhandlingarna började i september bedömdes behovet att minska personalen vara högst 55 personer. Nu har man stannat för att minska styrkan med 42 årsverken jämfört med det här årets nivå. Det är en fjärdedel, eller 24 procent. Minskningen sker genom uppsägningar, pensione­ringar och tidsbundna arbetsavtal som inte förlängs. Till följd av organisationsförändringar kommer också nya arbetstillfällen att uppstå. Därför är det slutliga antalet uppsägningar ännu inte känt.

– Det är en stor och beklaglig förändring för Missionssällskapet, vår personal och våra kompanjoner. Nu får vi hoppas och be att framtiden bär något gott med sig.

De som berörs av hot om uppsägning är förvarnade.

– Vår målsättning är att vi i början av december har klart för oss för vem hotet förverkligas och för vem vi hittat nya uppgifter. I verksamheten kommer man att börja märka förändringarna under nästa år, säger Parhiala.

Familjen Anna och Bertrand Tikum som är utsända av Missionssällskapet i Botswana upplevde en dramatisk vecka när förhandlingarna var klara.

– Tyvärr är det ett stort antal människor som blir uppsagda och i vissa länder ska verksamheten stegvis dras in. Vi får behålla våra jobb och arbetsuppgifterna vi har i Botswana, säger Anna Tikum.

– Utöver det vet vi inte så mycket mera än vad som stod i pressmeddelandet som Missionssällskapet sänt ut. Vi vet inte vem hotas av uppsägning.

Hon räknar med att det kan bli förändringar i hennes arbete.

– Organisationen har genomgått en stor omstrukturering och det kommer att synas i arbetsbilden för många. Något kan komma att sättas till och man kan börja höra till någon grupp. Ute på fältet har vi våra arbetsuppgifter kvar.


Utgifterna större än inkomsterna

De senaste åren har Missionssällskapets ekonomiska resurser minskat drastiskt. Genom de här åtgärderna vill man nu fokusera verksamheten och skapa förutsättningar för en utvidgning av medelanskaffningen. Ekonomin ska anpassas stegvis under de två kommande åren så att sällskapet år 2025 uppnår en årlig strukturell besparing på cirka 3 miljoner euro jämfört med årets nivå.

– Enkelt sagt så är våra utgifter större en inkomsterna. Det är inget som hänt plötsligt utan Missionssällskapets ekonomiska situation har varit svår länge redan. De senaste sex–sju åren har inneburit ett ekonomiskt underskott. Sedan sju år tillbaka har till exempel intäkterna från församlingarna minskat med två miljoner euro. Under tiden har vi utvecklat vår medel­anskaffning från privata men den har inte lyckats komma upp till samma nivå. Tiden efter corona har också förändrat möjligheterna till medelanskaffning. Och så har kostnaderna ökat och lönerna stigit, inte bara i Finland, säger Pauliina Parhiala.

Under 2025 kommer Missionssällskapet att avsluta sina program i Oman, Taiwan, delvis i Kina, Mauretanien, Pakistan och Papua Nya Guinea. I Senegal kommer arbetet att fortsätta till slutet av år 2028. De regionala kontoren i Hongkong och på Cypern stängs. I Namibia fortsätter arbetet i liten skala efter 2024, men utan finländska utsända. I flera av de länderna har församlingarna i Borgå stift haft avtalsmissionärer.

– Det skär i hjärtat att Senegal på en femårs­period inte ska var en del av Missionssällskapets arbete, säger Anna Tikum som verkat i Senegal från 2011 till april i år.

Inom övriga områden fortsätter arbetet utan väsentliga förändringar i verksamhetens omfattning.


Varför just dessa länder?

– Det finns ingen generell orsak till att just de här länderna har valts. Vi har sett på alla 24 länder vi verkar i och vägt olika faktorer mot varandra: var vi kan producera mervärde, utveckla arbetet och finansiera det som pågår. När vi är i en situation där vi måste ge upp något har vi valt så här, säger Parhiala.

Målet är att ha en övergångsperiod från två till fem år så att Missionssällskapet kan göra ett planerat tillbakadragande tillsammans med sina kompanjoner i respektive land.

– Vår tanke är att kompanjonskapet inte enbart ska bygga på pengar. Därför är det sannolika att någon typ av samarbete kan fortsätta också senare. Hur det kan se ut ska vi diskutera med kompanjonerna.

I Finland stärks nätverken och samarbetet med församlingarna inom missionsfostran och global fostran samt inom medelanskaffningen. Likaså stärks den digitala tillgängligheten. Samtidigt minskar satsningen på barn och yngre tonåringar gradvis och fokus ligger i fortsättningen på ungdomar i konfirmandåldern och unga vuxna.

– Vår uppgift är att putsa bilden av det vi erbjuder församlingarna. Den måste vi utveckla.

Förändringen strävar också till att förtydliga Missionssällskapets organisation och lätta upp ledningsstrukturen. Antalet team och chefer ska minska. Samtidigt stärks samarbetet mellan kyrkligt arbete, humanitärt bistånd, utvecklingssamarbete och fredsbyggande.

Text: Johan Sandberg


UK:s presidium, från vänster Ossian Beukelman, Kajsa Lassila, Fredrik Kass (KCSA) och Måns Vikström.

ungdomens kyrkodagar. Ungdomsarbete och fred är i fokus när UK jubilerar. Ordförandeklubban svingas av Kajsa Lassila. 26.1.2018 kl. 11:29
Ville Auvinen talar flytande svenska tack vare studierna vid Åbo Akademi.

ärkebiskopsval 2018. Ville Auvinen har klassats som den ”konservativa” ärkebiskopskandidaten. Men han vill inte 
definieras av det han motsätter sig, utan av det han tror att vi behöver. 26.1.2018 kl. 09:08
Anton Lundholm är född och uppvuxen i Småland, men bor idag i Stockholm.

Bok. När Anton Lundholm växte upp i det svenska bibelbältet var homosexualitet en icke-fråga. När han själv, efter många års kamp, kom ut ur skåpet raserades hans Gudbild. 26.1.2018 kl. 08:44
Hans Boije är diplomingenjör och teologis magister.

kyrkoherde. Hans Boije, direktor för Johannelunds teologiska högskola i Uppsala, har sökt kyrkoherdetjänsten i Vörå församling. 23.1.2018 kl. 15:37
Tom Tiainen

profilen. Då båten sjunkit och det kalla vattnet gjort dem stelfrusna såg Tom Tiainen bara en lösning, att be Gud om hjälp. Den hjälpen kom. Senare samma kväll övertygade Gud honom om varifrån den kommit. 24.1.2018 kl. 15:00

ärkebiskopval 2018. Att bevara kyrkans enhet utan att tysta ner dem som tänker annorlunda eller tumma på det befriande kristna budskapet är en av framtidens största utmaningar, enligt Björn Vikström. 22.1.2018 kl. 13:25

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32

ärkebiskopval 2018. I en palett på fem ärkebiskopskandidater sticker Heli Inkinen ut som den enda kvinnan. Hon konstaterar att det här är symptomatiskt för den kyrka hon jobbat och verkat i i över 30 år. Och hon vill förändring. 14.1.2018 kl. 16:54
Zacharias Topelius vid sitt arbetsbord i Björkudden i Sibbo år 1897. Bilden till höger visar utkastet till ”Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt” som skrevs 1887.

Jubileum. Under sin uppväxt i Nykarleby var Zacharias Topelius en flitig kyrkobesökare. Den söndag han inte varit i kyrkan skrev han ”okyrka” i sin dagbok. Kom han för sent till gudstjänsten gick han upp på läktaren för att inte störa. 12.1.2018 kl. 17:53
Miika Auvinen

förföljelse. Nordkorea och Afghanistan är de farligaste länderna att leva i som kristen. Nordkorea har toppat listan flera år men nu har den tvivelaktiga äran att inneha tätpositionen hotats av Afghanistan. 10.1.2018 kl. 13:22
Tapio Luoma uppskattar erfarenheterna både från de österbottniska församlingarna och den urbana miljön som biskop i Esbo stift.

ärkebiskopsval 20. Esbobiskopen Tapio Luoma är först ut i KP:s fem kandidatporträtt 4.1.2018 kl. 15:35

jul. Ett ord på bara tre bokstäver. Men ett ord som framkallar så mycket känslor, minnen och gläjde. Men också sorg. Karin Erlandsson berättar om minnen av sin barndoms jular. Och hur hon ser på julen idag. 22.12.2017 kl. 09:39

julevangeliet. Det var tur att julevangeliet skrevs av en så förnuftig och sansad människa som just evangelisten och läkaren Lukas. Hade han inte tagit sig an uppdraget hade julevangeliet kanske skrivits av en Terjärvbo. Eller ännu värre, en sportreporter... 21.12.2017 kl. 09:15

Kyrkpressen. Nummer 50 på webben redan idag. 15.12.2017 kl. 17:16
Teemu Laajasalo är ny biskop i Helsingfors. Han hoppas att kyrkan ska klara en åsiktsmångfald.

Helsingfors. Biskop Teemu Laajasalo önskar helsingforsarna en jul utan vardagssorger. 15.12.2017 kl. 10:00

Pilgrimsprästen Maria Widén i samtal med Stefan Edman.

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41
Bjarne Boije på sin hundraårsdag 2021

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54
Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola känner sig pirriga och ivriga inför premiären imorgon, den 30 juni.

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30