När Torsten Sandell tar emot gäster hemma i Helsingfors bjuder han ofta på turkiskt te.
När Torsten Sandell tar emot gäster hemma i Helsingfors bjuder han ofta på turkiskt te.

"Allt fler muslimer avstår från sin tro, öppet eller i hemlighet – en del väljer sedan att bli kristna"

KORANFORSKARE.

Många muslimer upplever pressen från västvärlden som outhärdlig, säger Torsten Sandell, som bott länge i Turkiet och forskat i Koranen.

23.11.2023 kl. 08:00

När sekulära människor i väst vill lära sig mer om tro ställer de frågor kring meningen med livet.

– Men muslimer upplever sådana frågor som ”amerikanska” eller ”europeiska”. De vill veta: Kan man faktiskt be till Gud personligen? Är Bibeln korrumperad?

Torsten Sandell har bott många år i Turkiet tillsammans med sin fru Tua, forskat i Koranen och skrivit en bok om den. Nu är han regional koordinator för organisationen Al Massira, en kurs om kristendomens grunder riktad till muslimer.

– Religionen är närvarande på ett helt annat sätt i muslimvärlden än hos oss, men det betyder inte att kunskapen om tro är större. Jag har någon gång tänkt att finländska konfirmander vet mer om kristendom än vad muslimer vet om Koranen.


Är det mer en kulturell tillhörighet än en intellektuellt utarbetad kunskap?

– Ja. Det är traditionen som håller ihop islam. Överraskande många har inte läst sin koran alls, eller också har de läst den på arabiska utan att ens tänka att de ska förstå den. Det är mer ortopraxis – hur man ska göra.


Varför ska kristna alls försöka omvända muslimer? Kan de inte får vara muslimer i lugn och ro?

– Naturligtvis ska vi inte försöka omvända människor. Inte vill vi heller bli omvända av någon. När man åker till muslimvärlden far man dit som gäst. Exempelvis turkar är jättenyfikna på utlänningar och vill gärna bli bekanta med dem. Sedan tar det inte lång tid innan de börjar ställa frågor.

Han har svarat på frågor om kristendom i barberarstolen, i taxin och vid universitetet.

– En professor sa till mig: Du är ju från Europa och kristen, nu får du berätta det här om Augustinus. Jag tänkte: ”Vah!” Han antog utan vidare att jag kan det.


Finns det övertygade kristna i väst?

Det stora frågorna är: Tror du på treenigheten? Tror du att Jesus var Guds son?

– När jag haft skriftskola i Finland har konfirmanderna inte brukat ta så stor stress över treenigheten.

Det vanliga, menar Torsten Sandell, är att muslimer är förbluffade över att det faktiskt finns övertygade kristna i väst. Han har flera gånger fått höra att han är den första kristna personen de träffat.

– De tror att folk är ”kristna”, men att kristendomen är väldigt sekulär. Jag har till exempel hört en folk säga: ”Det är nog farligt att bli kristen, för då blir det riktigt lössläppt. Då rumlar folk om med andras fruar och dricker och knarkar.” De tror att om man blir kristen tappar man sin moraliska kompass. Det vill de inte att deras unga ska vara med om.

Ibland kan han känna stor gemenskap med troende muslimer, eftersom både han och de tar sin tro på allvar.

– Men jag känner ingen gemenskap med fanatikerna, och inte med dem som hör till ordenssällskap som leds av shejker. De riktigt farliga är de som tar Koranens bud om att vi ska hämnas på Guds vägnar på allvar. De är till all lycka en liten procent av befolkningen.

Vad brukar det vara i kristendomen som känns lockande för muslimer?

– För det första handlar det om att muslimer är så besvikna på sitt eget. Det finns ett jättemissnöje mot korruptionen, mot våldet och mot de egna religiösa ledarna. Människor ser också drömmar om Jesus. Jag trodde det var ett marginellt fenomen och tänkte först att folk är lite överspända. Men massor med människor jag träffat säger att de drömt om Jesus.

Då noterar de sin dröm och vill ta reda på mer. Det första de gör är att börja läsa Koranen, för det är där svaren ska finnas. Sedan börjar de gå till moskén och fråga imamen. Men ofta hittar de inga svar.

– Då börjar de söka på nätet och lyssna på radio och nappar på annonser om att beställa en bibel, och om de är män vågar de sig kanske till en kyrka på orten. De är också snabba med att bjuda kristna hem till sig och ställa frågor.


Innebär det en social eller annan fara att bli kristen i Turkiet?

– Jo, det innebär det nog. Man dödas inte, men man kan bli utskuffad från sin familj, man kan förlora sitt jobb och en del vänner. Vår första guddotter, en ung kvinna som bad oss bli hennes faddrar, hade föräldrar som inte tyckte om att dottern blev kristen, men de lät henne bestämma. Hon var lyckligt lottad. Vi har hört om folk som får örfilar och sedan får höra: ”Tala aldrig mer om det här.”

Turkar tänker också att eftersom de är turkar måste de vara muslimer.

– Jag har en vän som blev kristen och fick frågan: ”Aj, tänker du bli armenier nu?”


Dissonansen tillåts

För många muslimer är det förbryllande att Nya testamentet innehåller fyra evangelier som berättar om ungefär samma händelser, men som till viss del är motstridiga.

– Då brukar jag försöka förklara att tänk på det som en trafikolycka med olika ögonvittnen. Alla ser samma sak men berättar olika berättelser. En säger att en röd bil krockade med en blå, en annan säger att en Mercedes krockade med en Volkswagen och den tredje att kvinnan i baksätet skrek förfärligt innan ambulansen kom.

Muslimer har svårt att ta till sig att Bibeln kommit till under 1 300 år och har tiotals olika författare och 66 böcker.

– Det är mycket enklare när en person (Muhammed) får ett budskap och det sammanställs under 23 år. Men vi tycker ju att det är mer skrämmande att budskapet bara kommit till en enda man.

En del är också förbluffade över att Gamla och Nya testamentet är i samma pärmar.

– De undrar varför Koranen inte är med som tredje – den är ju ändå facit, så att säga.

Men den stora frågan för muslimerna är trycket från västvärlden. Hur ska de se till att väst inte uppslukar dem?

– De upplevelser sig underlägsna väst. Unga idealiserar väst, där är det frihet och jämlikhet. Vi upplever det kanske inte så att vi skulle försöka erövra deras värld, men de upplever det så.

Torsten Sandells uppfattning är att det pågår en upplysning och reformation i muslimvärlden.

– Islam håller på att förändras och kan till och med falla sönder, säger han.


Vad menar du med det?

– Folk avstår från sin tro, öppet eller i hemlighet. Ateister har gjort upp med tron, men sedan märker de en sak som de kanske inte hade tänkt på: Man har ingen att klaga till! Man är ensam. Därför är det faktiskt ganska fint att träffa ateister, för de är redo att fundera.

Men det är inte någon enkel sak att hoppa över från en tro till en annan.

– Ganska många putsar bordet först och säger: ”Jag bryr mig inte om det här.” Det här är möjligt i öppna muslimländer som Turkiet, men i många andra länder är det omöjligt.


Torsten Sandell

– Politices magister och teologie magister som bodde i Istanbul åren 2014–2022 med sin fru Tua.

– Studerade där internationella relationer vid Yeditepe-universitetet och var ledare för religionsforskningsinstitutet Elrim.

– Aktuell med boken ”Rösten från öknen. På jakt efter Koranens källor”.

– Jobbar som regional koordinator för Al Massira, en kurs om kristendomens grunder för muslimer.

Text och foto: Sofia Torvalds


Det avgörande är att jag slutar rannsaka den andra, vänder blicken och börjar rannsaka mig själv, säger Tommy Hellsten.

parrelation. Att gå in i ett parförhållande innebär lidande, tillväxt och ett möte med de egna såren. Men belöningen kommer sedan: Det blir bra. – Men mitt i lidandet och motgångarna kan man behöva vishet av andra som gått igenom samma sak. Det finns inga genvägar, säger författaren och terapeuten Tommy Hellsten. 17.8.2022 kl. 09:16
Sofia Torvalds är till vardags redaktionsansvarig vid Kyrkpressen.

GUDSBILD. Journalisten Sofia Torvalds skrev i realtid en bok om sin depressionsvinter. Den tiden förändrade hennes bild av Gud. 16.8.2022 kl. 19:00
"Församlingsrådet, de anställda och medlemmar i olika frivilliga uppgifter bildar en positiv gemenskap där allas insatser uppskattas", lyder ett enkät svar från en nyländsk församling i KP-enkäten.

FÖRTROENDEVALD. Det fanns många delade meningar och blandade känslor i KP:s enkät bland församlings- och kyrkoråden i Borgå stift. Men på ett område är siffrorna tydligt positiva. 58 procent tycker att dialogen mellan de förtroendevalda och de anställda är god. 16.8.2022 kl. 13:35
Korsnäs kyrka.

TJÄNSTER. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har inte inom utsatt tid fått någon sökande. Kaplanstjänsten i Karleby fick en sökande från Kemi. 15.8.2022 kl. 15:24

SYNODALMÖTE. Vad betyder frälsning? Är det någonting som sker efteråt, bortom döden? Eller här och nu? Det ska alla omkring 2 000 präster i den evangelisk-lutherska kyrkan å tjänstens vägnar fundera över inför höstens synodalmöten. 12.8.2022 kl. 09:04
– Det jag gillar med hösten är att vi får en chans till nystart, vi börjar från tomt bord, säger Ann-Britt Bonns.

Skolstart. Ann-Britt Bonns är rektor i Grundskolan Norsen. Hon välkomnar ett nytt läsår. 11.8.2022 kl. 19:16
Kokonåsen i Borgå är välbekant för Mats Lindgård. Här sköter han sin kondition.

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08
Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53
– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00
Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34
Ingrid Mutai och Olivia Franck (i telefonskärmen) vill lyfta 
sekundär traumatisering på bordet.

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03
Mao Lindholm fascineras av rövaren på korset bredvid Jesus. – Och Jesus omedelbara löfte åt honom om evigt liv. Det är så hisnande stort att det inte går att fatta.

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13
Katolska Sara Torvalds tycker att ekumenik är lärorikt men att den katolska kyrkan också har varit för en mängd "fördomar och tjafs". Hon är sedan 2021 ordförande för Ekumeniska rådets arbete på svenska i Finland.

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00
Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

Elisabeth Stubb är aktuell med boken ”Öken, vatten och snö – vägen genom Israel” (Fontana
Media).

VEM ÄR DU?. År 2019 var Elisabeth Stubb, som är doktor i historia och forskare, utan jobb. Den våren bestämde hon sig för att göra något hon drömt om ända sedan hon läste om det i Kyrkpressen för många år sedan: vandra Israelleden, vandringsleden genom Israel. Upplevelsen blev en bok som känns väldigt aktuell. 6.11.2023 kl. 18:53

HÖSTDAGARNA. Årets Höstdagar arrangeras det här veckoslutet i Toijala. Årets tema är "Kamp". Dagarna bjuder på traditionellt upplägg med verkstäder, café, musik, show, mässor, andakter, glada människomöten, bön, gemenskap och skratt. 4.11.2023 kl. 15:52

Kolumn. Jag slogs en morgon av hur mycket det finns att förundras över när sommar går över till höst och höst till vinter. Färgerna, dofterna, tystnaden. Det är något speciellt när naturen skiftar och går in i en annan säsong. Det påminner mig om att världen och livet har en rytm att följa. 6.11.2023 kl. 08:00

Stiftsdagar. Firandet av Borgå stifts 100-årsjubileum kulminerade i en festmässa i Borgå domkyrka. Kyrkpressen frågade några festdeltagare vad de tyckte mest om under stiftsdagarna i Borgå – och vad de tror om de följande 100 åren. 29.10.2023 kl. 15:22

Kolumn. På vägen till kyrkan möter jag tiggare och brödköer. Nyheterna har påmint mig om krig, människor på flykt, ensamhet, våld i hemmen och om hur dåligt vår underbart vackra planet mår. Det gör ont och jag känner mig maktlös. Helst skulle jag stänga ut alltsammans, leva i min egen bubbla, sluta bry mig. 28.10.2023 kl. 21:38