När Torsten Sandell tar emot gäster hemma i Helsingfors bjuder han ofta på turkiskt te.
När Torsten Sandell tar emot gäster hemma i Helsingfors bjuder han ofta på turkiskt te.

"Allt fler muslimer avstår från sin tro, öppet eller i hemlighet – en del väljer sedan att bli kristna"

KORANFORSKARE.

Många muslimer upplever pressen från västvärlden som outhärdlig, säger Torsten Sandell, som bott länge i Turkiet och forskat i Koranen.

23.11.2023 kl. 08:00

När sekulära människor i väst vill lära sig mer om tro ställer de frågor kring meningen med livet.

– Men muslimer upplever sådana frågor som ”amerikanska” eller ”europeiska”. De vill veta: Kan man faktiskt be till Gud personligen? Är Bibeln korrumperad?

Torsten Sandell har bott många år i Turkiet tillsammans med sin fru Tua, forskat i Koranen och skrivit en bok om den. Nu är han regional koordinator för organisationen Al Massira, en kurs om kristendomens grunder riktad till muslimer.

– Religionen är närvarande på ett helt annat sätt i muslimvärlden än hos oss, men det betyder inte att kunskapen om tro är större. Jag har någon gång tänkt att finländska konfirmander vet mer om kristendom än vad muslimer vet om Koranen.


Är det mer en kulturell tillhörighet än en intellektuellt utarbetad kunskap?

– Ja. Det är traditionen som håller ihop islam. Överraskande många har inte läst sin koran alls, eller också har de läst den på arabiska utan att ens tänka att de ska förstå den. Det är mer ortopraxis – hur man ska göra.


Varför ska kristna alls försöka omvända muslimer? Kan de inte får vara muslimer i lugn och ro?

– Naturligtvis ska vi inte försöka omvända människor. Inte vill vi heller bli omvända av någon. När man åker till muslimvärlden far man dit som gäst. Exempelvis turkar är jättenyfikna på utlänningar och vill gärna bli bekanta med dem. Sedan tar det inte lång tid innan de börjar ställa frågor.

Han har svarat på frågor om kristendom i barberarstolen, i taxin och vid universitetet.

– En professor sa till mig: Du är ju från Europa och kristen, nu får du berätta det här om Augustinus. Jag tänkte: ”Vah!” Han antog utan vidare att jag kan det.


Finns det övertygade kristna i väst?

Det stora frågorna är: Tror du på treenigheten? Tror du att Jesus var Guds son?

– När jag haft skriftskola i Finland har konfirmanderna inte brukat ta så stor stress över treenigheten.

Det vanliga, menar Torsten Sandell, är att muslimer är förbluffade över att det faktiskt finns övertygade kristna i väst. Han har flera gånger fått höra att han är den första kristna personen de träffat.

– De tror att folk är ”kristna”, men att kristendomen är väldigt sekulär. Jag har till exempel hört en folk säga: ”Det är nog farligt att bli kristen, för då blir det riktigt lössläppt. Då rumlar folk om med andras fruar och dricker och knarkar.” De tror att om man blir kristen tappar man sin moraliska kompass. Det vill de inte att deras unga ska vara med om.

Ibland kan han känna stor gemenskap med troende muslimer, eftersom både han och de tar sin tro på allvar.

– Men jag känner ingen gemenskap med fanatikerna, och inte med dem som hör till ordenssällskap som leds av shejker. De riktigt farliga är de som tar Koranens bud om att vi ska hämnas på Guds vägnar på allvar. De är till all lycka en liten procent av befolkningen.

Vad brukar det vara i kristendomen som känns lockande för muslimer?

– För det första handlar det om att muslimer är så besvikna på sitt eget. Det finns ett jättemissnöje mot korruptionen, mot våldet och mot de egna religiösa ledarna. Människor ser också drömmar om Jesus. Jag trodde det var ett marginellt fenomen och tänkte först att folk är lite överspända. Men massor med människor jag träffat säger att de drömt om Jesus.

Då noterar de sin dröm och vill ta reda på mer. Det första de gör är att börja läsa Koranen, för det är där svaren ska finnas. Sedan börjar de gå till moskén och fråga imamen. Men ofta hittar de inga svar.

– Då börjar de söka på nätet och lyssna på radio och nappar på annonser om att beställa en bibel, och om de är män vågar de sig kanske till en kyrka på orten. De är också snabba med att bjuda kristna hem till sig och ställa frågor.


Innebär det en social eller annan fara att bli kristen i Turkiet?

– Jo, det innebär det nog. Man dödas inte, men man kan bli utskuffad från sin familj, man kan förlora sitt jobb och en del vänner. Vår första guddotter, en ung kvinna som bad oss bli hennes faddrar, hade föräldrar som inte tyckte om att dottern blev kristen, men de lät henne bestämma. Hon var lyckligt lottad. Vi har hört om folk som får örfilar och sedan får höra: ”Tala aldrig mer om det här.”

Turkar tänker också att eftersom de är turkar måste de vara muslimer.

– Jag har en vän som blev kristen och fick frågan: ”Aj, tänker du bli armenier nu?”


Dissonansen tillåts

För många muslimer är det förbryllande att Nya testamentet innehåller fyra evangelier som berättar om ungefär samma händelser, men som till viss del är motstridiga.

– Då brukar jag försöka förklara att tänk på det som en trafikolycka med olika ögonvittnen. Alla ser samma sak men berättar olika berättelser. En säger att en röd bil krockade med en blå, en annan säger att en Mercedes krockade med en Volkswagen och den tredje att kvinnan i baksätet skrek förfärligt innan ambulansen kom.

Muslimer har svårt att ta till sig att Bibeln kommit till under 1 300 år och har tiotals olika författare och 66 böcker.

– Det är mycket enklare när en person (Muhammed) får ett budskap och det sammanställs under 23 år. Men vi tycker ju att det är mer skrämmande att budskapet bara kommit till en enda man.

En del är också förbluffade över att Gamla och Nya testamentet är i samma pärmar.

– De undrar varför Koranen inte är med som tredje – den är ju ändå facit, så att säga.

Men den stora frågan för muslimerna är trycket från västvärlden. Hur ska de se till att väst inte uppslukar dem?

– De upplevelser sig underlägsna väst. Unga idealiserar väst, där är det frihet och jämlikhet. Vi upplever det kanske inte så att vi skulle försöka erövra deras värld, men de upplever det så.

Torsten Sandells uppfattning är att det pågår en upplysning och reformation i muslimvärlden.

– Islam håller på att förändras och kan till och med falla sönder, säger han.


Vad menar du med det?

– Folk avstår från sin tro, öppet eller i hemlighet. Ateister har gjort upp med tron, men sedan märker de en sak som de kanske inte hade tänkt på: Man har ingen att klaga till! Man är ensam. Därför är det faktiskt ganska fint att träffa ateister, för de är redo att fundera.

Men det är inte någon enkel sak att hoppa över från en tro till en annan.

– Ganska många putsar bordet först och säger: ”Jag bryr mig inte om det här.” Det här är möjligt i öppna muslimländer som Turkiet, men i många andra länder är det omöjligt.


Torsten Sandell

– Politices magister och teologie magister som bodde i Istanbul åren 2014–2022 med sin fru Tua.

– Studerade där internationella relationer vid Yeditepe-universitetet och var ledare för religionsforskningsinstitutet Elrim.

– Aktuell med boken ”Rösten från öknen. På jakt efter Koranens källor”.

– Jobbar som regional koordinator för Al Massira, en kurs om kristendomens grunder för muslimer.

Text och foto: Sofia Torvalds


Christer Lönnqvist är en bekant syn bland hyllorna på Oravais Livsmedel. (foto: Johan Sandberg)

christer lönnqvist. Han gör långa arbetsdagar från att butiken öppnar tills den stängs. Arbetet har blivit en livsstil för Christer Lönnqvist. Det är intresset som driver mig, säger han. 3.1.2013 kl. 09:34
Kyrkans diakoni motiverar till medlemskap, anser finländarna.

När vi går in i 2013 är 76,3 procent av finländarna lutheraner. 31.12.2012 kl. 15:58
Amanda Audas-Kass började blogga redan 2005. På kyrkpressen.fi ska hon i januari temablogga om kvinnligt och manligt. 
(foto: Linus Mickelsson)

Kvinnlighet och jämlikhet ur kristet perspektiv är temat för Amanda Audas-Kass blogg  på Kyrkpressen.fi i januari. 30.12.2012 kl. 09:00
Zia Meral kämpar för religionsfrihet, men känner också i skinnet vad det kostar att byta tro.

Annandag jul är martyrernas dag. Dagens lidande kristna både glöms och glorifieras ansvarslöst, menar Zia Meral, själv en av dem. 26.12.2012 kl. 14:38
Ett hettitiskt hantverk från Antalya avbildar Sankt Nikolaus mot bakgrunden av ett kors.

Julgubben, tomten, Santa Claus. Han har många namn, och en brokig bakgrund. I den ryms en gnutta helgon också. 23.12.2012 kl. 09:00
Catarina Bärlund-Palm utanför sin arbetsplats, Matteus församling i östra Helsingfors. (foto: Tomas von Martens)

catarina bärlund-palm. Församlingen har varit som ett andra hem för henne ända sedan hon var barn. I dag arbetar hon i samma församling. Att måna om den egna andliga näringen är speciellt viktigt för församlingsanställda, tycker hon. 20.12.2012 kl. 09:00

Fontana Medias förra vd Marcus Henricson blir ledarskapskonsult på Ramboll Management Consulting Oy i januari. 19.12.2012 kl. 15:49
Julen är en kristen högtid som hör hemma i den finländska kulturen, heter det i direktiven till undervisningsstyrelsen. (foto: May Wikström/KP-arkivbild)

julfest i skolan. Ett mångkulturellt samhälle har två vägar att gå. Att försöka skapa en ny enhetskultur av det som blir kvar när man skalat bort olikheterna. Eller att gå in för att leva i ett samhälle där folk tolererar uttryck för olika övertygelser, säger teol.dr Jyri Komulainen om debatten kring skolans julfester. 20.12.2012 kl. 09:00
Kerstin Seliverstov skriver fortfarande gärna julkort.

KP:s serie med julkort har gett fascinerande berättelser. Kerstin Seiverstovs berättar om sin hälsning till pappan under kriget.  19.12.2012 kl. 10:28
Benita Forsman är glad över att den hundraåriga kortsamlingen har överlevt både krigen och evakueringen av Hangö.

För hundra år sedan skulle det vara både jul- och nyårskort. Benita Forsman har många i sin samling. 29.12.2012 kl. 10:00

Den norska serien Tornagenterna har premiär på julafton hos oss. 19.12.2012 kl. 10:08
Med facit i hand har Martin Glader levt ”ett slumpmässigt liv med få egna beslut”. (foto: Rolf af Hällström)

Han växte upp på en levande prästgård. Sin karriär har han gjort som företagsledare. Nu är Martin Glader kyrklig förtroendeman och talar för fler frivilliginsatser i församlingen och för att staten tar sitt kulturhistoriska ansvar för kyrkor och begravningsplatser. 13.12.2012 kl. 11:33
Lucia Julia Hanhikoski provar mössor. Allt lucia bär ska vara vitt – utom bältet förstås. (foto: Sofia Torvalds)

julia hanhikoski. Lucia Julia Hanhikoski tror att möten med medmänniskor ger henne kraft att orka med luciauppträdandena – som kan bli så många som nittio. 13.12.2012 kl. 11:25
(foto: KP-arkiv)

12.12.12 är ett vigseldatum som inte går att glömma. 12.12.2012 kl. 13:29
(foto: KP-arkiv)

Kyrkans kulturpris 2012 ges till finska missionssällskapets evenemang de vackraste julsångerna. 12.12.2012 kl. 10:39

Kyrkomötet samlades fysiskt i Åbo första veckan i november. Men genom den lagändring som godkändes ska kyrkligt beslutsfattande i framtiden kunna ske elektroniskt.

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32
Biskop Bo-Göran Åstrand och kyrkoherde Harry S. Backström är oeniga om kommunikationen kring spänningarna i Väståboland.

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33