När Torsten Sandell tar emot gäster hemma i Helsingfors bjuder han ofta på turkiskt te.
När Torsten Sandell tar emot gäster hemma i Helsingfors bjuder han ofta på turkiskt te.

"Allt fler muslimer avstår från sin tro, öppet eller i hemlighet – en del väljer sedan att bli kristna"

KORANFORSKARE.

Många muslimer upplever pressen från västvärlden som outhärdlig, säger Torsten Sandell, som bott länge i Turkiet och forskat i Koranen.

23.11.2023 kl. 08:00

När sekulära människor i väst vill lära sig mer om tro ställer de frågor kring meningen med livet.

– Men muslimer upplever sådana frågor som ”amerikanska” eller ”europeiska”. De vill veta: Kan man faktiskt be till Gud personligen? Är Bibeln korrumperad?

Torsten Sandell har bott många år i Turkiet tillsammans med sin fru Tua, forskat i Koranen och skrivit en bok om den. Nu är han regional koordinator för organisationen Al Massira, en kurs om kristendomens grunder riktad till muslimer.

– Religionen är närvarande på ett helt annat sätt i muslimvärlden än hos oss, men det betyder inte att kunskapen om tro är större. Jag har någon gång tänkt att finländska konfirmander vet mer om kristendom än vad muslimer vet om Koranen.


Är det mer en kulturell tillhörighet än en intellektuellt utarbetad kunskap?

– Ja. Det är traditionen som håller ihop islam. Överraskande många har inte läst sin koran alls, eller också har de läst den på arabiska utan att ens tänka att de ska förstå den. Det är mer ortopraxis – hur man ska göra.


Varför ska kristna alls försöka omvända muslimer? Kan de inte får vara muslimer i lugn och ro?

– Naturligtvis ska vi inte försöka omvända människor. Inte vill vi heller bli omvända av någon. När man åker till muslimvärlden far man dit som gäst. Exempelvis turkar är jättenyfikna på utlänningar och vill gärna bli bekanta med dem. Sedan tar det inte lång tid innan de börjar ställa frågor.

Han har svarat på frågor om kristendom i barberarstolen, i taxin och vid universitetet.

– En professor sa till mig: Du är ju från Europa och kristen, nu får du berätta det här om Augustinus. Jag tänkte: ”Vah!” Han antog utan vidare att jag kan det.


Finns det övertygade kristna i väst?

Det stora frågorna är: Tror du på treenigheten? Tror du att Jesus var Guds son?

– När jag haft skriftskola i Finland har konfirmanderna inte brukat ta så stor stress över treenigheten.

Det vanliga, menar Torsten Sandell, är att muslimer är förbluffade över att det faktiskt finns övertygade kristna i väst. Han har flera gånger fått höra att han är den första kristna personen de träffat.

– De tror att folk är ”kristna”, men att kristendomen är väldigt sekulär. Jag har till exempel hört en folk säga: ”Det är nog farligt att bli kristen, för då blir det riktigt lössläppt. Då rumlar folk om med andras fruar och dricker och knarkar.” De tror att om man blir kristen tappar man sin moraliska kompass. Det vill de inte att deras unga ska vara med om.

Ibland kan han känna stor gemenskap med troende muslimer, eftersom både han och de tar sin tro på allvar.

– Men jag känner ingen gemenskap med fanatikerna, och inte med dem som hör till ordenssällskap som leds av shejker. De riktigt farliga är de som tar Koranens bud om att vi ska hämnas på Guds vägnar på allvar. De är till all lycka en liten procent av befolkningen.

Vad brukar det vara i kristendomen som känns lockande för muslimer?

– För det första handlar det om att muslimer är så besvikna på sitt eget. Det finns ett jättemissnöje mot korruptionen, mot våldet och mot de egna religiösa ledarna. Människor ser också drömmar om Jesus. Jag trodde det var ett marginellt fenomen och tänkte först att folk är lite överspända. Men massor med människor jag träffat säger att de drömt om Jesus.

Då noterar de sin dröm och vill ta reda på mer. Det första de gör är att börja läsa Koranen, för det är där svaren ska finnas. Sedan börjar de gå till moskén och fråga imamen. Men ofta hittar de inga svar.

– Då börjar de söka på nätet och lyssna på radio och nappar på annonser om att beställa en bibel, och om de är män vågar de sig kanske till en kyrka på orten. De är också snabba med att bjuda kristna hem till sig och ställa frågor.


Innebär det en social eller annan fara att bli kristen i Turkiet?

– Jo, det innebär det nog. Man dödas inte, men man kan bli utskuffad från sin familj, man kan förlora sitt jobb och en del vänner. Vår första guddotter, en ung kvinna som bad oss bli hennes faddrar, hade föräldrar som inte tyckte om att dottern blev kristen, men de lät henne bestämma. Hon var lyckligt lottad. Vi har hört om folk som får örfilar och sedan får höra: ”Tala aldrig mer om det här.”

Turkar tänker också att eftersom de är turkar måste de vara muslimer.

– Jag har en vän som blev kristen och fick frågan: ”Aj, tänker du bli armenier nu?”


Dissonansen tillåts

För många muslimer är det förbryllande att Nya testamentet innehåller fyra evangelier som berättar om ungefär samma händelser, men som till viss del är motstridiga.

– Då brukar jag försöka förklara att tänk på det som en trafikolycka med olika ögonvittnen. Alla ser samma sak men berättar olika berättelser. En säger att en röd bil krockade med en blå, en annan säger att en Mercedes krockade med en Volkswagen och den tredje att kvinnan i baksätet skrek förfärligt innan ambulansen kom.

Muslimer har svårt att ta till sig att Bibeln kommit till under 1 300 år och har tiotals olika författare och 66 böcker.

– Det är mycket enklare när en person (Muhammed) får ett budskap och det sammanställs under 23 år. Men vi tycker ju att det är mer skrämmande att budskapet bara kommit till en enda man.

En del är också förbluffade över att Gamla och Nya testamentet är i samma pärmar.

– De undrar varför Koranen inte är med som tredje – den är ju ändå facit, så att säga.

Men den stora frågan för muslimerna är trycket från västvärlden. Hur ska de se till att väst inte uppslukar dem?

– De upplevelser sig underlägsna väst. Unga idealiserar väst, där är det frihet och jämlikhet. Vi upplever det kanske inte så att vi skulle försöka erövra deras värld, men de upplever det så.

Torsten Sandells uppfattning är att det pågår en upplysning och reformation i muslimvärlden.

– Islam håller på att förändras och kan till och med falla sönder, säger han.


Vad menar du med det?

– Folk avstår från sin tro, öppet eller i hemlighet. Ateister har gjort upp med tron, men sedan märker de en sak som de kanske inte hade tänkt på: Man har ingen att klaga till! Man är ensam. Därför är det faktiskt ganska fint att träffa ateister, för de är redo att fundera.

Men det är inte någon enkel sak att hoppa över från en tro till en annan.

– Ganska många putsar bordet först och säger: ”Jag bryr mig inte om det här.” Det här är möjligt i öppna muslimländer som Turkiet, men i många andra länder är det omöjligt.


Torsten Sandell

– Politices magister och teologie magister som bodde i Istanbul åren 2014–2022 med sin fru Tua.

– Studerade där internationella relationer vid Yeditepe-universitetet och var ledare för religionsforskningsinstitutet Elrim.

– Aktuell med boken ”Rösten från öknen. På jakt efter Koranens källor”.

– Jobbar som regional koordinator för Al Massira, en kurs om kristendomens grunder för muslimer.

Text och foto: Sofia Torvalds


Tidningen Sändarens chefredaktör Annika Ahlefelt och Sändarens redaktion besökte Helsingfors i slutet av maj.

Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan i Sverige har äntligen fått ett namn för sitt gemensamma kyrkosamfund. 7.6.2013 kl. 13:46
Jeanette Ljungars har varit Oravaisbo sedan tonåren. Fjärdsändan är ett av landmärkena i den forna kommunen som numera är en del av Vörå.

Om inte kärleken får styra ledarskapet så styr rädslan.  Rädslan för att någon annan ska göra jobbet bättre än jag. Jeanette Ljungars tror på samarbete, inte konkurrens. Även inom företagsvärlden. 7.6.2013 kl. 10:14
Enligt det förslag som kyrkomötet röstat ja till kliver kyrkoherden ner från ordförandeposten i församlingsrådet. ILLUSTRATION: WILFRED HILDONEN

Kyrkomötet röstade ja till en ändring av församlingsrådstrukturen: kyrkoherden ska inte längre automatiskt vara ordförande. En del tror att det leder till problem. Andra tycker det blir perfekt. 6.6.2013 kl. 09:00
Johanneskyrkan i Helsingfors.

Problemen i Johannes församling är allvarliga och måste åtgärdas genast. 5.6.2013 kl. 15:00
Finländska stupade läggs i kistor i Kollaa, Loimola i juli 1941. FOTO: SA-KUVA

Under vinterkriget uppstod ett system som gäller än i dag – de finländare som stupar tas alltid om hand, och de skickas alltid hem. Niko Huttunen har forskat i varför det är så. 2.6.2013 kl. 12:00

Grattis till alla nyblivna studenter önskar alla vi på KP-redaktionen! 1.6.2013 kl. 09:00
Patrik Göransson besökte Helsingfors för att delta i Estlandsvännen Jarl Tidermans 90-årsfest i Esbo. FOTO: Tomas von Martens

S:t Mikaels svenska församling i Tallinn är ett centrum för kyrkligt engagerade estlandssvenskar. De sociala utmaningarna i Estland är enorma och kyrkan måste glömma alla illusioner om svunna storhetstider, säger kyrkoherde Patrik Göransson. 31.5.2013 kl. 13:13
För föräldrarna är det tacksamt att barnen kan vara på läger på sommaren då de själva jobbar. FOTO: SXC/EASTOP

På sommaren då föräldrarna jobbar men skolorna har stängt ordnar somliga församlingar dagsläger för barn. Lägren är ofta väldigt populära. 31.5.2013 kl. 09:39
Under resorna har musikern Nina Åström även funnit en evangelist i sig.

Under drygt tio år har musikern Nina Åström evangeliserat i mellan 250 till 300 fängelser i Ryssland, Baltikum, Kirgizistan, Ukraina samt i två västfängelser i Kanada och Holland. Arbetet är inte slut med det, för i det forna Sovjet finns cirka tusen fängelser. 30.5.2013 kl. 10:37
en stiftssekreterare för internationella ärenden ska anställas vid varje stift från och med år 2014. Beslutet innebär organisatoriska förändringar för FMS. FOTO: KP-ARKIV/CHRISTA MICKELSSON

Samarbetsförhandlingar blir aktuella vid Finska Missionssällskapet. Orsaken är de nya stiftssekreterarna för internationella ärenden som ska anställas i varje stift från och med årsskiftet. 30.5.2013 kl. 13:35
Professor emeritus Bo Lönnqvist hoppas att hans bok ska ge oss ett nytt perspektiv på döden.

Döden har i vår tid blivit avdramatiserad, avritualiserad och tabubelagd. Vi har förlorat viktiga kulturella strategier, säger professor emeritus Bo Lönnqvist. 26.5.2013 kl. 12:00

Kyrkan är inte en plats utan ett sammanhang där människor kan mötas i gemenskap. Det lärde sig en grupp ungdomar från Matteus församling när de besökte Hamburg för att delta i de tyska kyrkodagarna. 25.5.2013 kl. 12:00
Max-Olav Lassila, kyrkomötesombud och kyrkoherde i den självständiga Larsmo församling, vill helst att församlingar ska få förbli självständiga. FOTO: Johan Sandberg

Det kan bli slut med självständiga församlingar. Kyrkomötet har röstat för fortsatt beredning av förslaget att alla församlingar måste tillhöra en samfällighet. 24.5.2013 kl. 15:27
Gudstjänsten är ett heligt och mystiskt skådespel som vi förstår intuitivt - om vi har vant oss vid symbolerna och språket. FOTO: KP-ARKIV/Christa Mickelsson

Gudstjänsten är ett heligt skådespel som gör det möjligt för deltagarna att förvandlas och bearbeta sina livsfrågor. Men hur blir det om deltagarna inte kan läsa manus?– De känner sig uteslutna. 24.5.2013 kl. 09:33
Kopplingen mellan teologiska fakulteten och kyrkan kräver att undervisningen i teologi fyller kyrkans kvalitetskrav. FOTO:KP-ARKIV

Åbo Akademi omorganiseras i fyra fakulteter. Teologin ska lyda under filosofiska fakulteten.– Det innebär risker och möjligheter, säger professor Tage Kurtén. 23.5.2013 kl. 14:02

Zacharias Topelius i hemmet på Björkudden julen 1897, den sista julen han levde.

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46
– Men plötsligt kan sorgen hugga till i oväntade stunder, när man är som minst förberedd, säger Maria Eklund.

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00
 – Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin.

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05
Hilkka Olkinuora närmar sig julen som ett sinnestillstånd. Det skalar bort många måsten.

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00