När Torsten Sandell tar emot gäster hemma i Helsingfors bjuder han ofta på turkiskt te.

"Allt fler muslimer avstår från sin tro, öppet eller i hemlighet – en del väljer sedan att bli kristna"

KORANFORSKARE.

Många muslimer upplever pressen från västvärlden som outhärdlig, säger Torsten Sandell, som bott länge i Turkiet och forskat i Koranen.

23.11.2023 kl. 08:00

När sekulära människor i väst vill lära sig mer om tro ställer de frågor kring meningen med livet.

– Men muslimer upplever sådana frågor som ”amerikanska” eller ”europeiska”. De vill veta: Kan man faktiskt be till Gud personligen? Är Bibeln korrumperad?

Torsten Sandell har bott många år i Turkiet tillsammans med sin fru Tua, forskat i Koranen och skrivit en bok om den. Nu är han regional koordinator för organisationen Al Massira, en kurs om kristendomens grunder riktad till muslimer.

– Religionen är närvarande på ett helt annat sätt i muslimvärlden än hos oss, men det betyder inte att kunskapen om tro är större. Jag har någon gång tänkt att finländska konfirmander vet mer om kristendom än vad muslimer vet om Koranen.


Är det mer en kulturell tillhörighet än en intellektuellt utarbetad kunskap?

– Ja. Det är traditionen som håller ihop islam. Överraskande många har inte läst sin koran alls, eller också har de läst den på arabiska utan att ens tänka att de ska förstå den. Det är mer ortopraxis – hur man ska göra.


Varför ska kristna alls försöka omvända muslimer? Kan de inte får vara muslimer i lugn och ro?

– Naturligtvis ska vi inte försöka omvända människor. Inte vill vi heller bli omvända av någon. När man åker till muslimvärlden far man dit som gäst. Exempelvis turkar är jättenyfikna på utlänningar och vill gärna bli bekanta med dem. Sedan tar det inte lång tid innan de börjar ställa frågor.

Han har svarat på frågor om kristendom i barberarstolen, i taxin och vid universitetet.

– En professor sa till mig: Du är ju från Europa och kristen, nu får du berätta det här om Augustinus. Jag tänkte: ”Vah!” Han antog utan vidare att jag kan det.


Finns det övertygade kristna i väst?

Det stora frågorna är: Tror du på treenigheten? Tror du att Jesus var Guds son?

– När jag haft skriftskola i Finland har konfirmanderna inte brukat ta så stor stress över treenigheten.

Det vanliga, menar Torsten Sandell, är att muslimer är förbluffade över att det faktiskt finns övertygade kristna i väst. Han har flera gånger fått höra att han är den första kristna personen de träffat.

– De tror att folk är ”kristna”, men att kristendomen är väldigt sekulär. Jag har till exempel hört en folk säga: ”Det är nog farligt att bli kristen, för då blir det riktigt lössläppt. Då rumlar folk om med andras fruar och dricker och knarkar.” De tror att om man blir kristen tappar man sin moraliska kompass. Det vill de inte att deras unga ska vara med om.

Ibland kan han känna stor gemenskap med troende muslimer, eftersom både han och de tar sin tro på allvar.

– Men jag känner ingen gemenskap med fanatikerna, och inte med dem som hör till ordenssällskap som leds av shejker. De riktigt farliga är de som tar Koranens bud om att vi ska hämnas på Guds vägnar på allvar. De är till all lycka en liten procent av befolkningen.

Vad brukar det vara i kristendomen som känns lockande för muslimer?

– För det första handlar det om att muslimer är så besvikna på sitt eget. Det finns ett jättemissnöje mot korruptionen, mot våldet och mot de egna religiösa ledarna. Människor ser också drömmar om Jesus. Jag trodde det var ett marginellt fenomen och tänkte först att folk är lite överspända. Men massor med människor jag träffat säger att de drömt om Jesus.

Då noterar de sin dröm och vill ta reda på mer. Det första de gör är att börja läsa Koranen, för det är där svaren ska finnas. Sedan börjar de gå till moskén och fråga imamen. Men ofta hittar de inga svar.

– Då börjar de söka på nätet och lyssna på radio och nappar på annonser om att beställa en bibel, och om de är män vågar de sig kanske till en kyrka på orten. De är också snabba med att bjuda kristna hem till sig och ställa frågor.


Innebär det en social eller annan fara att bli kristen i Turkiet?

– Jo, det innebär det nog. Man dödas inte, men man kan bli utskuffad från sin familj, man kan förlora sitt jobb och en del vänner. Vår första guddotter, en ung kvinna som bad oss bli hennes faddrar, hade föräldrar som inte tyckte om att dottern blev kristen, men de lät henne bestämma. Hon var lyckligt lottad. Vi har hört om folk som får örfilar och sedan får höra: ”Tala aldrig mer om det här.”

Turkar tänker också att eftersom de är turkar måste de vara muslimer.

– Jag har en vän som blev kristen och fick frågan: ”Aj, tänker du bli armenier nu?”


Dissonansen tillåts

För många muslimer är det förbryllande att Nya testamentet innehåller fyra evangelier som berättar om ungefär samma händelser, men som till viss del är motstridiga.

– Då brukar jag försöka förklara att tänk på det som en trafikolycka med olika ögonvittnen. Alla ser samma sak men berättar olika berättelser. En säger att en röd bil krockade med en blå, en annan säger att en Mercedes krockade med en Volkswagen och den tredje att kvinnan i baksätet skrek förfärligt innan ambulansen kom.

Muslimer har svårt att ta till sig att Bibeln kommit till under 1 300 år och har tiotals olika författare och 66 böcker.

– Det är mycket enklare när en person (Muhammed) får ett budskap och det sammanställs under 23 år. Men vi tycker ju att det är mer skrämmande att budskapet bara kommit till en enda man.

En del är också förbluffade över att Gamla och Nya testamentet är i samma pärmar.

– De undrar varför Koranen inte är med som tredje – den är ju ändå facit, så att säga.

Men den stora frågan för muslimerna är trycket från västvärlden. Hur ska de se till att väst inte uppslukar dem?

– De upplevelser sig underlägsna väst. Unga idealiserar väst, där är det frihet och jämlikhet. Vi upplever det kanske inte så att vi skulle försöka erövra deras värld, men de upplever det så.

Torsten Sandells uppfattning är att det pågår en upplysning och reformation i muslimvärlden.

– Islam håller på att förändras och kan till och med falla sönder, säger han.


Vad menar du med det?

– Folk avstår från sin tro, öppet eller i hemlighet. Ateister har gjort upp med tron, men sedan märker de en sak som de kanske inte hade tänkt på: Man har ingen att klaga till! Man är ensam. Därför är det faktiskt ganska fint att träffa ateister, för de är redo att fundera.

Men det är inte någon enkel sak att hoppa över från en tro till en annan.

– Ganska många putsar bordet först och säger: ”Jag bryr mig inte om det här.” Det här är möjligt i öppna muslimländer som Turkiet, men i många andra länder är det omöjligt.


Torsten Sandell

– Politices magister och teologie magister som bodde i Istanbul åren 2014–2022 med sin fru Tua.

– Studerade där internationella relationer vid Yeditepe-universitetet och var ledare för religionsforskningsinstitutet Elrim.

– Aktuell med boken ”Rösten från öknen. På jakt efter Koranens källor”.

– Jobbar som regional koordinator för Al Massira, en kurs om kristendomens grunder för muslimer.

Text och foto: Sofia Torvalds


UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48

KONFIRMANDTIDEN. Ungefär 68 procent av unga som konfirmerades i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland under 2023 tycker att konfirmandtiden har påverkat deras psykiska välbefinnande på ett positivt sätt. Det här kommer fram i kyrkans nationella självutvärdering för konfirmander. 29.11.2023 kl. 08:00

kulturpris. I trettio år var Stefan Härus redaktör för programmet Tack och lov i Yle Vega. Programmet presenterade andlig musik enligt lyssnarnas önskemål, och präglades starkt av Härus röst, personlighet, närvaro och kunskap. Dessa motiveringar lyftes fram när Stefan Härus fick Församlingsförbundets kulturpris år 2023. 28.11.2023 kl. 15:33

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Vem har sökt tjänsten som ledande kaplan i Väståbolands svenska församling? Vem blir citykaplan i Johannes församling? Läs mera i notisen från domkapitels senaste sammanträde. 28.11.2023 kl. 13:58

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet