Mikael Nylund har hållit i trådarna för projektet från början, men hela församlingen har stått bakom projektet.
Mikael Nylund har hållit i trådarna för projektet från början, men hela församlingen har stått bakom projektet.

Ekenäs seminarium byggdes om till pingstkyrka: ”Vi har en dröm och vision som är större än vi”

EKENÄS.

I tider när kyrkobyggnader blir nattklubbar eller bostäder går Betesdaförsamlingen i Ekenäs mot strömmen. Frikyrkan har köpt och renoverar den mer än 150 år gamla träbyggnaden Ekenäs seminarium.

21.11.2023 kl. 18:19

– Vi har tagit lite i taget, rum för rum, annars får man nog magsår. Jag är också en person som inte tar stress i onödan, säger Mikael Nylund, ledare för kyrkprojektet Betesda Church i Ekenäs.

Huset, som inhyste lärarinneseminariet i ett sekel, byggdes år 1873. Byggnaden är cirka 1 100 kvadratmeter stor, och där har 2 500 kvinnliga folkskollärare fått sin utbildning.

I augusti i år invigdes kyrkan och stadsdirektör Petra Theman klippte av bandet. Alla Ekenäs andra församlingar var inbjudna, liksom också södra Finlands pingstförsamlingar.


Hur kommer det sig att ni köpte huset?

– Vår församling växte sakta med säkert ur vår gamla kyrka. Vi hade tittat på många fastigheter, men vi hade inte hittat någon lämplig lokal.

År 2019 fick den ledande pastorn Fredrik Martin ett intressant samtal.

– Kustregionens utbildningsfastigheter, som ägde seminariurhuset, frågade om vi var intresserade av att köpa det. De ville ha en värdig verksamhet i byggnaden. Byggnaden är väldigt känd bland många Ekenäsbor. Många har någon slags anknytning till den i Svenskfinland, säger Mikael Nylund.

Församlingen gav ett anbud på fastigheten och anbudet gick igenom. Köpesumman var 250 000 euro.

– Vi hade fått en del arv under årets lopp som vi har sparat just för den här typen av affärer. Vi kunde köpa huset med egna medel, men vi har tagit lån för renoveringen.

Intresset för renoveringen har varit stort.

– Väldigt många förbipasserande är nyfikna och intresserade.



Kyrksalen rymmer 200 personer. Foto: Edward Holmberg




Mycket kvar att göra än

Byggnaden är hela 1 100 kvadratmeter.

– Fast kyrksalen är klar har vi ännu mycket kvar att jobba med, till exempel den stora gymnastiksalen och många mindre rum. Vi öppnar upp rum efter rum efter hand när vi har renoverat klart.

Mikael har hållit i trådarna för projektet från början, men hela församlingen har stått bakom projektet.

– Ungefär 10–20 personer har jobbat med renoveringen varje vecka. Människor tycker att det är roligt att hjälpa till. Flera män från Hangö kommer och hjälper till, fast de inte ens hör till församlingen. Vi har också haft en person anställd med lönesubvention.

Församlingen har bildat en teknisk arbetsgrupp.

– Allt från ventilation, asbestsaneringar och akustikplanering skulle planeras och genomföras.

Huset är skyddat av museiverket, på insidan och utsidan.

– Det blev många kompromisser. Vi hade som mål att ha 200 sittplatser i kyrksalen, och det fick vi igenom, exempelvis med att riva en del väggar.


Hyra in sig

Tanken har varit att utomstående aktörer ska kunna hyra in sig i byggnaden.

– Raseborgs lokala Svenska dagen-fest hölls här och Ekenäs bokkalas hade två föreläsningar här.

Hur många talkotimmar har ni satt på renoveringen?

– Oj, det är nog mycket. Om jag snabbt räknar i huvudet har vi satt ungefär 7 000 timmar på projektet.


Utvärtes var Seminariehuset i ganska gott skick när församlingen köpte huset. FOTO: Christa Mickelsson



Talkoarbete är på väg neråt. Varför ville ni göra den här stora renoveringen på frivillig basis?

– Vi har en dröm och vision som är större än oss själva och församlingen skulle inte haft råd att anlita en byggfirma för att utföra renoveringen.


Hur kommer det sig att när många församlingar och friförsamlingar krymper växer ni?

– Det är en bra fråga. Jag tror att församlingen är en varm gemenskap där man får vara sig själv och blir accepterad som man är. I församlingen finns det också väldigt många olika språk och kulturer. Vi har också barn, ungdomar, familjer, vuxna och äldre.




De fungerande kakelugnarna används mest för mysfaktorn. Byggnaden är ansluten till fjärrvärmenätet. FOTO: Christa Mickelsson



Vad ska ni göra med den gamla kyrkan?

– Den har vi kvar och använder den till loppisverksamhet, kafé och samlingsutrymme. Vi har också ganska många cellgrupper, som behöver träffas någonstans.

Har du någon gång blivit trött under renoveringsprocessen?

– Jo, det har jag. Men det går i vågor. Ibland tänker man att det skulle vara skönt att få hela projektet klart. Men sen tänker jag: Ett rum till orkar vi nog.

Text och foto: Christa Mickelsson


Ann-Luise Bertell säger att vi pratar mycket om våra framgångar, men vad gjorde oss till de människor vi är? Det är det vi borde prata om.

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38
Daniel Björk är liturg i gudstjänsten och Bo-Göran Åstrand predikar.

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10
Två gånger har Sanna Karlsson repat sig från arbetsrelaterad utmattning. Nu har hon skapat webbportalen Overload för att informera om utmattning.

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55
– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56
Rolf Steffansson är verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48
Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00