Mikael Nylund har hållit i trådarna för projektet från början, men hela församlingen har stått bakom projektet.

Ekenäs seminarium byggdes om till pingstkyrka: ”Vi har en dröm och vision som är större än vi”

EKENÄS.

I tider när kyrkobyggnader blir nattklubbar eller bostäder går Betesdaförsamlingen i Ekenäs mot strömmen. Frikyrkan har köpt och renoverar den mer än 150 år gamla träbyggnaden Ekenäs seminarium.

21.11.2023 kl. 18:19

– Vi har tagit lite i taget, rum för rum, annars får man nog magsår. Jag är också en person som inte tar stress i onödan, säger Mikael Nylund, ledare för kyrkprojektet Betesda Church i Ekenäs.

Huset, som inhyste lärarinneseminariet i ett sekel, byggdes år 1873. Byggnaden är cirka 1 100 kvadratmeter stor, och där har 2 500 kvinnliga folkskollärare fått sin utbildning.

I augusti i år invigdes kyrkan och stadsdirektör Petra Theman klippte av bandet. Alla Ekenäs andra församlingar var inbjudna, liksom också södra Finlands pingstförsamlingar.


Hur kommer det sig att ni köpte huset?

– Vår församling växte sakta med säkert ur vår gamla kyrka. Vi hade tittat på många fastigheter, men vi hade inte hittat någon lämplig lokal.

År 2019 fick den ledande pastorn Fredrik Martin ett intressant samtal.

– Kustregionens utbildningsfastigheter, som ägde seminariurhuset, frågade om vi var intresserade av att köpa det. De ville ha en värdig verksamhet i byggnaden. Byggnaden är väldigt känd bland många Ekenäsbor. Många har någon slags anknytning till den i Svenskfinland, säger Mikael Nylund.

Församlingen gav ett anbud på fastigheten och anbudet gick igenom. Köpesumman var 250 000 euro.

– Vi hade fått en del arv under årets lopp som vi har sparat just för den här typen av affärer. Vi kunde köpa huset med egna medel, men vi har tagit lån för renoveringen.

Intresset för renoveringen har varit stort.

– Väldigt många förbipasserande är nyfikna och intresserade.



Kyrksalen rymmer 200 personer. Foto: Edward Holmberg




Mycket kvar att göra än

Byggnaden är hela 1 100 kvadratmeter.

– Fast kyrksalen är klar har vi ännu mycket kvar att jobba med, till exempel den stora gymnastiksalen och många mindre rum. Vi öppnar upp rum efter rum efter hand när vi har renoverat klart.

Mikael har hållit i trådarna för projektet från början, men hela församlingen har stått bakom projektet.

– Ungefär 10–20 personer har jobbat med renoveringen varje vecka. Människor tycker att det är roligt att hjälpa till. Flera män från Hangö kommer och hjälper till, fast de inte ens hör till församlingen. Vi har också haft en person anställd med lönesubvention.

Församlingen har bildat en teknisk arbetsgrupp.

– Allt från ventilation, asbestsaneringar och akustikplanering skulle planeras och genomföras.

Huset är skyddat av museiverket, på insidan och utsidan.

– Det blev många kompromisser. Vi hade som mål att ha 200 sittplatser i kyrksalen, och det fick vi igenom, exempelvis med att riva en del väggar.


Hyra in sig

Tanken har varit att utomstående aktörer ska kunna hyra in sig i byggnaden.

– Raseborgs lokala Svenska dagen-fest hölls här och Ekenäs bokkalas hade två föreläsningar här.

Hur många talkotimmar har ni satt på renoveringen?

– Oj, det är nog mycket. Om jag snabbt räknar i huvudet har vi satt ungefär 7 000 timmar på projektet.


Utvärtes var Seminariehuset i ganska gott skick när församlingen köpte huset. FOTO: Christa Mickelsson



Talkoarbete är på väg neråt. Varför ville ni göra den här stora renoveringen på frivillig basis?

– Vi har en dröm och vision som är större än oss själva och församlingen skulle inte haft råd att anlita en byggfirma för att utföra renoveringen.


Hur kommer det sig att när många församlingar och friförsamlingar krymper växer ni?

– Det är en bra fråga. Jag tror att församlingen är en varm gemenskap där man får vara sig själv och blir accepterad som man är. I församlingen finns det också väldigt många olika språk och kulturer. Vi har också barn, ungdomar, familjer, vuxna och äldre.




De fungerande kakelugnarna används mest för mysfaktorn. Byggnaden är ansluten till fjärrvärmenätet. FOTO: Christa Mickelsson



Vad ska ni göra med den gamla kyrkan?

– Den har vi kvar och använder den till loppisverksamhet, kafé och samlingsutrymme. Vi har också ganska många cellgrupper, som behöver träffas någonstans.

Har du någon gång blivit trött under renoveringsprocessen?

– Jo, det har jag. Men det går i vågor. Ibland tänker man att det skulle vara skönt att få hela projektet klart. Men sen tänker jag: Ett rum till orkar vi nog.

Text och foto: Christa Mickelsson


SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39