Patrik Hagman är besviken efter sin senaste period som ombud.

Sittande kyrkomöte har hållit sin sista session: Hur gick det? – ”För långsamt”

KYRKOMÖTET.

Ombuden Ulla-Maj Wideroos, Patrik Hagman och Rolf Steffansson har meddelat att de inte ställer upp för omval när ett nytt kyrkomöte ska väljas i februari. Kyrkpressen bad dem sammanfatta de senaste fyra åren och slutsatsen blev – det går kanske framåt, men framför allt går det långsamt.

20.11.2023 kl. 13:11

1. Vad hoppades du på att kunna göra inför den senaste perioden i kyrkomötet, och hur gick det?

2. Vad är det viktigaste kyrkomötet fått till stånd under de fyra senaste åren?

3. Finns det en diskrepans mellan dina förväntningar och verkligheten vad gäller att få till beslut och förändring genom kyrkomötet?

4. Avståndet mellan kyrkomötet och vardagen i församlingarna kan kännas stort, har du något exempel på beslut i kyrkomötet från de senaste fyra åren som församlingsborna kan se konkret?

Patrik Hagman

1.” Jag hade faktiskt rätt höga ambitioner. Jag hade hoppats att vi tillsammans skulle komma på god väg med en strukturreform för kyrkan, och kanske också hitta effektivare sätt att arbeta i kyrkomötet. Utskottsarbetet är det som fungerar i kyrkomötet, min tanke var att bygga på det.

Jag fick igenom ett förslag om att minska statistikinsamlingen i kyrkan, men även där blev det praktiska resultatet rätt magert.

Vad jag ville komma åt med initiativet var att minska på onödigt arbete som våra anställda gör och ifrågasätta den stora tilltron till mätning och siffror som finns i kyrkan. Det blev en riktigt bra diskussion. För mig blev det tydligare än jag trott att statistikinsamlingen missbrukas. Flera kyrkoherdar stod i plenum och berättade hur bra det är att ha statistik när de ska föra utvecklingssamtal med anställda. Det är absolut inte rätt sätt att använda statistik som bygger på stora mängder data. På individnivå är det helt missvisande.

Initiativet gick igenom enhälligt, men jag tror inte det än har lett till stora minskningar av insamlingen av data. De värsta problemen kanske man dock åtgärdat.”


2. ”Antagligen att vi äntligen fick den nya kyrkolagen klar, men där gjorde kyrkomötet inte mycket mer än att klubba de färdiga förslagen. Största delen av det andra har stampat på stället.”


3. ”Jag tror inte jag varit orealistisk. Jag är uppriktigt besviken över att den idé om nytt arbetssätt som jag var med och arbetade fram sköts ner så brutalt.

Vi var flera som konstaterade att den mest effektiva styrningen vi åstadkom i kyrkan under förra perioden var via budgeten för Kyrkostyrelsen. Utfallet var dock ganska långt från det som varit syftet.

Vi tänkte att vi genom att börja med informella gemensamma möten med de utskott som närmast har att göra med frågorna kring en strukturreform kunde börja snickra på en gemensam vägkarta, så skulle vi kunna bygga förtroende och förankring i kyrkomötet så att det inte skulle gå som förra gången när reformen föll på slutrakan.

Tanken var också att dela upp strukturreformen i många mindre reformer som pekar åt samma håll, men som inte står och faller på att ett jättepaket går igenom.

Innan vi knappt kommit igång slog dock Kyrkostyrelsens ledning och delvis biskoparna ner på detta som något slags odemokratiskt mygel. Efter lite samtal i mindre sammanhang flyttades det hela till Kyrkostyrelsen som av allt att döma nu inte kommer att göra något alls åt saken. Vi är tillbaka där vi började för fyra år sedan. Bara att behovet för reformer är mera akut och resurserna för att genomföra dem är mindre.

Samtidigt har det varit en svår period med pandemi, stark polarisering och så lagarbetet som blockerade det mesta annat. Jag hade hoppats att vi skulle kunna komma framåt mer. Det råder ingen brist på viktiga saker att ta itu med.”


4. ”Knappast generellt. Men det beror som sagt på att vi inte fick så mycket gjort, inte på att det inte finns saker som behöver göras.”




Ulla-Maj Wideroos är förvånad över debattklimatet i kyrkomötet. FOTO: Arkiv/Johan Sandberg


Ulla-Maj Wideroos


1. ”Jag hade inte en enskild fråga jag ville arbeta för utan ville snarare bidra till att kyrkan ska förändras åt ett mer öppet håll, men det är ett tungt skepp att svänga. Samtidigt måste man börja någonstans. I slutändan kommer det att ha betydelse.

Jag är till exempel för kyrklig vigsel av samkönade par. Dit har vi inte kommit ännu, men jag är övertygad om att vi kommer dit.”


2. ”Kanske att debatten om de svåra frågorna har tagit fart. Jag var lite orolig över att man inte skulle våga diskutera utan lägga locket på, men så var det inte.”


3. ”Jo. Jag var överoptimistisk och det borde jag inte ha varit. Jag borde ha förstått bättre efter tjugo år i riksdagen. Jag hade hoppats på mer snabbhet. Det bygger också på att jag inte hade koll på att det ändå är så stor skillnad mellan konservativa och liberala ärenden inom kyrkan.

Det är lättare att driva en sak till omröstning i riksdagen, där tron och övertygelsen inte skiljer åt i lika hög grad som inom kyrkan. Jag upplevde att man fick bibelcitat emot sig ibland. Debattklimatet är väldigt annorlunda mot vad jag är van med.

Men på ett allmänt plan upplevde jag nog att kyrkomötet levde upp till mina förväntningar vad gäller nätverksskapande och beslutsfattande.”


4. ”Några riktigt stora reformer kom vi inte med under den här perioden. Om det finns ett avstånd mellan kyrkomötet och församlingarna så är avståndet till medlemmarna ännu större.”



Rolf Steffansson tycker att Borgå stift kunde bli bättre på att informera. FOTO: Privat


Rolf Steffansson

1. ”Vi hade listan Tillsammans för en medmänsklig kyrka där vi ville verka för att församlingarnas verksamhetsförutsättningar skulle förbättras, för en bättre arbetsfördelning mellan Kyrkostyrelse, domkapitel och församlingar, och för att frågan om vigsel för samkönade par skulle gå framåt.

De målsättningarna har rört sig framåt, även om det gått långsamt. Jag har själv varit medlem i ekonomiutskottet där ett av målen varit att se till att mer medel ska bli kvar i församlingarna. Diskussionerna har gällt centralfondens budget och pensionsavgifterna. Frågan om vigsel flyttades till biskopsmötet, där den fortfarande diskuteras.”


2. ”Kodifieringen av kyrkolagen är det överlägset största beslutet. Sedan tycker jag att finansieringen av den nya översättningen av GT är en liten men viktig fråga. Diskussionen om likabehandling och jämställdhet i kyrkans arbete är viktig, liksom diskussionen om lekmännens roll i förvaltningen. Sedan har det funnits viktiga initiativ gällande evangelisation och andlighet som lett till goda diskussioner i plenum.”


3. ”Nog på det viset att allt går väldigt långsamt. Jag tycker att vi borde utveckla en mer smidig och snabb beslutsgång i kyrkan. Vi är väldigt byråkratiska.”


4. ”Bibelöversättningen, initiativen om evangelisation och andlighet, och väldigt konkret godkännandet av en ny officiell missionsorganisation, ELY. För församlingsanställda borde det fortsatta utvecklandet av Kipa märkas av.

När det gäller avståndet ser jag också det som en utmaning att kyrklig och världslig media lyfter fram vissa symbolfrågor, medan de små stegen av utveckling förblir obemärkta.

Jag tycker också att vi också borde fundera på information i Borgå stift. Det finns många som inte har en aning om vilka beslut som fattas i kyrkomötet, vilket leder till en allmänt cynisk inställning gällande det kyrkliga beslutsfattandet.”

Text: Rebecca Pettersson


Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet