Med sin bok vill Jennifer Granqvist öppna en dialog om religiöst trauma.
Med sin bok vill Jennifer Granqvist öppna en dialog om religiöst trauma.

Jennifer Granqvist vill öppna en dialog om religiöst trauma

RELIGIÖST TRAUMA.

Hon har vuxit upp i en religiös miljö, där hon utvecklade en posttraumatisk stress. Men trots att hon försökt har Jennifer Granqvist inte förlorat sin tro. Tvärtom – tron har blivit starkare.

15.11.2023 kl. 15:17

Sina egna, men också andras upplevelser, har Jennifer Granqvist bearbetat genom att skriva. Hennes debutdiktbok Gud var min pappa men han kunde inte krama mig som utkommit nyligen handlar om ett religiöst trauma.

– Även om jag har egna erfarenheter av religiöst trauma är boken ingen självbiografi. Den är autofiktiv och baserar sig på verkliga händelser, men den är inte min livsberättelse, säger hon.

Hon känner sig inte okej med att var frontfigur för religiöst trauma.

– Hade jag varit det hade jag skrivit en självbiografi. Det skulle ha blivit en helt annan bok.

I boken låter hon diktjaget gå igenom olika tankar om skuld och skam. Diktjaget upplever att hon varken passar in i kulturen hon vuxit upp i eller i det sekulariserade samhället. Hon har en rädsla för demoner och det onda och vill vara nära Gud, men hon känner inte tryggheten.

– Samtidigt har hon en längtan till miljön hon vuxit upp i, där man kan ha roligt utan alkohol, där barn och vuxna kan umgås tillsammans och där människor inte gör narr av en för att man tror på Gud.

Jennifer är uppvuxen i en i en frikyrklig väckelserörelse i Ekenäs. Hon deltagit i flera karismatiska konferenser i olika länder. Hennes släktingar är medlemmar i många församlingar i både Finland och Sverige.

– Jag har aldrig varit bunden till en församling. Jag har vuxit upp i en slags kyrklig subkultur som troligen härstammar från Amerika. Det är sällan jag kunnat relatera till andra som kommer från troende familjer.






Att skriva har alltid varit en naturlig del av hennes liv, sedan barndomen.

– I den här processen har det varit renande att få skriva. Jag har fått gå in i diktjaget och distansera mig från mig själv. Jag kan bli så trött på mina egna funderingar.

Redan som barn upplevde hon att hon inte passade in i rollerna och i olika församlingssammanhang. Än i dag känner hon obehag för karismatiska möten.

– Där är mycket musik och känslor. Det blir triggande och för mycket intryck. Jag tycker det är jätteobehagligt då någon talar i tungor. Jag har själv ADHD och jag upplever ofta intryck och ord på ett annat vis än andra.

I praktiken slutade hon gå i kyrkan som tonåring.

– Men det har inte med kyrkan som en fysisk plats att göra, utan det handlar mer om kultur och sättet att tänka. Vilka mina värderingar är och hur jag ser på mig själv.

Själv har hon upplevt att man i olika sammanhang använder sin egen tro och livsuppfattning till att styra andra människor.

– Det handlar bland annat om kvinnorollen. Könsrollerna lever ju i samhället också i övrigt, man jag tycker de lever extra tydligt i den miljö jag vuxit upp i.

Könsrollerna lever ju i samhället också i övrigt, man jag tycker de lever extra tydligt i den miljö jag vuxit upp i.

Då avser hon inte den traditionella synen att kvinnans plats är i hemmet.

– Nej, faktiskt inte. Jag har heller inte vuxit upp med inställningen att man måste gifta sig ung. Jag blev lite chockad när jag flyttade till Österbotten och stötte på den här. Den kunde jag inte relatera till.

Hon avser mer könsroller som hur man ska klä sig.

– Det handlar också om hur man ska förhålla sig till sexualitet som kvinna och som man. Till exempel renhetskulturen som kommer från USA. I den sätter man stort fokus på att kvinnan ska vara oskuld när hon gifter sig. Det gäller också mannen, men kvinnan har en annan roll. Man jämför henne med ett äpple. Har hon sex före äktenskapet så tas något ifrån henne och slutligen vill ingen gifta sig med henne.

Hon har hört män säga att de absolut inte kan tänka sig att gifta sig med någon som inte är oskuld.

– Nedlåtande undrar de hur någon täcks göra det. Det anses vara den största gåvan man kan ge någon och väldigt viktigt inom vissa kretsar. Jag tror de flesta har goda intentioner och menar väl, men det blir lätt så fel.


Ser du någon församling där man far mest illa?

– Där man direkt svarar ”det händer inte här”. Där man avfärdar frågorna med ”Gud har sagt” eller ”läs Bibeln”.

I stället råder hon församlingen att lyssna på vad människorna har att säga och inte snabbt avfärda dem med att de har en svag tro eller att de är på villovägar.

– Man behöver inte hålla med dem. Men att bara lyssna på någon som säger att det här inte känns bra är en början.

Jennifer tycker man ska uppmuntra till att ifrågasätta.

– Jag har aldrig förstått att det skulle vara farligt. Klart det kan vara skrämmande ifall man bara har ett sätt att tänka, som man håller fast vid. Men för mig är ifrågasättandet ett bevis på att man vågar tro.


Femtonårig frigörelseprocess

Hennes frigörelseprocess har pågått i femton år.

– Jag har jobbat jättemycket med den. Det har tagit år av psykoterapi och annan bearbetning. Därför vågar jag idag säga att jag har en tro. Men fortfarande kan jag ha dagar när jag upplever att det här inte blir till något.

Hon har kommit till en punkt där hon kan sörja det faktum att hon haft en förvrängd gudsbild.

– Det var jobbigt att inte kunna leva upp till de förväntningar Gud har på mig. Men nu har jag släppt dem och jag kan acceptera att det är helt okej att jag är den jag är.

Tidigare var hon ofta arg. Det är hon inte längre.

– Jag var mest arg på Gud, mycket mer arg på honom än på människorna. Jag har förstått att människorna är bara människor.

Jag var mest arg på Gud, mycket mer arg på honom än på människorna. Jag har förstått att människorna är bara människor.

Jennifer har fokuserat på erfarenheter som inte är exklusiva för en viss tro eller ett visst samfund.

– Det spelar ingen roll vilken församling eller religion de kommer från, eller vilket namn på gud de använder, det är samma sorts mekanismer. Det behöver inte ens vara en religion, utan bara ett sammanhang. Jag kan känna igen mig jättemycket i deras berättelser.

Idag är hon inte aktiv i någon församling.

– Men jag är troende. Jag har försökt lämna tron helt och hållet, men det gick inte. Tron har blivit starkare. Jag har fortfarande svårt att identifiera mig som kristen, jag upplever att ordet är så laddat.


På vilket sätt har din tro blivit starkare?

– Ärligt talat försöker jag förstå mig på det själv också. Jag kan inte förklara, men det är väl det som är tron. Jag behöver inte bevisa något och det ska räcka. Jag har rätt att göra det.

Tron har ändå inte underlättat hennes process.

– Men eftersom tron är viktig för mig har jag tagit vissa saker hårdare. Utan tro hade det varit lättare att lämna dem bakom mig eller att inte dem ta åt mig. Det jobbigaste har kanske varit att min tro på något sätt blivit skadad.

Genom sin diktbok hoppas hon öppna en dialog om religiöst trauma och väcka intresse för ämnet.

– Det finns fortfarande många som far illa. Jag vill ge en liten inblick i hur en person som blir traumatiserad eller rädd för gud kan tänka. Det finns jättelite kunskap om detta. Maria Björkmarks doktorsavhandling nyligen visar att inte heller vården har kunskap om hur man bemöter dem som blivit utsatta för religiöst trauma eller lämnat sitt sammanhang av andra orsaker.

Jennifer rekommenderar sådana persomer att ta kontakt med stödgrupper som finns på olika håll i Finland.

– Jag har själv också deltagit i flera. Det var där jag fick lära mig om vad det egentligen handlar om.

Jennifer är en av initiativtagarna till en nybildad stödgrupp i Jakobstad. Om den gruppen kan du läsa mer på föregående uppslag i denna tidning.


Jennifer Granqvist

– Debuterar med diktboken Gud var min pappa men han kunde inte krama mig som utkommit på förlaget Kita.

– Fotograf, delar sin tid mellan frilansuppdrag och med att undervisa invandrare i svenska.

– Från Ekenäs, bosatt i Jakobstad.

Text och foto: Johan Sandberg


Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23
Så här såg det ut när festdeltagarna stimmade utanför kyrkan ifjol.

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46
Stora skepp vänder långsamt, sägs det. Men i kyrkomötet sägs det vara bråttom.

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23
Emma Klingenbergs dröm är att berätta, sjunga – och kanske lära något vidare till andra också så småningom.

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01

Yvonne Terlinden välsignas av Bo-Göran Åstrand, Katri Grönroos, Anders Lindström, Annika Pråhl, Pentti Raunio och Iris Eriksson.

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31
Kollekter till Ryssland faller under EU-sanktionerna

INGERMANLANDS KYRKA. Kollekter till Ingermanlands kyrka i Ryssland är förbjudna, anser den finländska åklagarmyndigheten. Kyrkan har omkring 100 vänförsamlingar i Finland. 17.5.2024 kl. 19:00
Martina Harms-Aalto valdes in i Kyrkostyrelsens plenum.

kyrkostyrelsen. Martina Harms-Aalto från Helsingfors blir Borgå stifts nya ledamot i Kyrkostyrelsens plenum. 16.5.2024 kl. 16:23
Fem gamla kyrkor ger Kimitoön full pott av statspengar

STATSSTÖD. Kyrkan lägger om modellen för hur 124 miljoner euro i stöd från staten fördelas på annat sätt. Församlingar på Kimitoön, i Raseborg och Lovisa hör till vinnarna. 30.11.-0001 kl. 00:00
Prästombudet, stiftsdekan Mia Anderssén-Löf i debatten vid kyrkomötet

KYRKOMÖTET. Liberala storstadspräster öppnade debatten om samkönad vigsel i kyrkomötet. Biskoparnas kompromiss om dubbel äktenskapssyn fick stöd – men också kritik från både regnbågsfronten och de konservativa. 15.5.2024 kl. 10:35