Ärkebiskop Tapio Luoma, biskop Bo-Göran Åstrand och Svenska kyrkans ärkebiskop Martin Modéus diskuterade krig och ekonomi, bland mycket annat.
Ärkebiskop Tapio Luoma, biskop Bo-Göran Åstrand och Svenska kyrkans ärkebiskop Martin Modéus diskuterade krig och ekonomi, bland mycket annat.

Martin Modéus: ”Fredsbudskap är svåra att skrika”

Stiftsdagarna.

Stiftsdagarna i Borgå blev en fest värdig en hundraåring. Men mellan serveringarna, minglet och samvaron dryftades också de tunga frågorna: vad är kyrkans uppgift i en värld präglad av krig, och vad ska vi släppa taget om då pengarna tryter?

8.11.2023 kl. 14:52

Det är lördag i Konstfabriken i Borgå. Svenska kyrkans ärkebiskop Martin Modéus ska snart gå upp på scen och hålla sitt festföredrag, men innan dess tar han sig tid att kommentera världsläget och kyrkans framtid tillsammans med sina finländska kollegor ärkebiskop Tapio Luoma och biskop Bo-Göran Åstrand.

I Sverige hör en lägre procent av befolkningen till folkkyrkan än i Finland, tappet har skett snabbare. Det till trots är ärkebiskop Martin Modéus inte modfälld, åtminstone inte över det faktumet.

Om man jämför Svenska kyrkan med de stora politiska partierna i Sverige så har partierna förlorat drygt 80 procent av sina medlemmar sedan 1970-talet. Under samma tidsperiod har Svenska kyrkan förlorat omkring 30 procent av sina medlemmar.

Modéus konstaterar att det är siffror som man kunde tro att han i egenskap av ärkebiskop skulle vara glad över.

– Men det är jag inte, för det återspeglar något som är lite farligt i samhället, nämligen att människor inte längre engagerar sig.

Men på många platser i Sverige, där all service försvunnit, där skolan, butiken och banken är borta, där finns kyrkan kvar.

– När vi ser till att inte släppa kontakten till marken, då ser människor att vi är en viktig samhällsbyggande kraft och vill vara med. Däri ligger också förklaringen till varför medlems-
tappet faktiskt är så litet, säger han.


När kyrkan måste krympa, vad kan man avstå och vad får man absolut inte välja bort?

– Lokal närvaro kan man inte ta bort. Gudstjänster, undervisning, diakoni och mission kan man inte ta bort. Så har kyrkan arbetat i alla tider: genom att vara på plats, be tillsammans, undervisa och berätta om den kristna tron.


Vad kan man spara bort?

– Allt det andra.

För att konkretisera en aning: vad gäller till exempel byggnader anser Modéus att det är kyrkorna man ska hålla fast vid.

– Sälj det övriga om det behövs. Församlingshem kan man alltid köpa tillbaka eller bygga nya.

Men den gamla kyrkan, som navet och noden för bygdens människor, är oerhört viktig. Mycket av den tro som folkkyrkan möter och hanterar är en tro relaterad till byggnader, gravar, traditioner och minnen.

– Därför behövs den fysiska närvaron, för att människor som inte skapat en bärbar tro i huvudet ska kunna få rum för sin tro. Det är inte en outvecklad tro, utan en tro som kräver all respekt och god vilja.

– Därför är kyrkorna jätteviktiga, och det måste lysa i dem ibland för att symboliskt säga att den här bygden är viktig för Gud. Den här bygden är inte bortglömd.

Borgå stift har andra utmaningar

I Borgå stift är kyrkotillhörigheten förhållandevis hög i jämförelse med resten av stiften i Finland. En förklaring till det är att Borgå stift tjänar en språklig minoritet, och kyrkan är ett sammanhang som håller ihop minoriteten.

– En av våra stora utmaningar är att bekräfta medlemskapets betydelse. Det betyder något på riktigt att man är medlem i den här kyrkan, och då tänker jag inte på ekonomin, utan på att man bidrar genom att finnas och vara den man är, säger biskop Åstrand.

Ärkebiskop Luoma betonar att trenden är nedåtgående i många länder där kristendomen är och varit majoritetsreligion, men på världsnivå når kristenheten hela tiden nya människor.

– Också här i Finland och i de nordiska länderna säger folk att de inte är religiösa, men nog andliga. Jag tror att det är lite mer krävande att vara religiös än att vara andlig. Jag tror också att det här är något vi måste bemöta. Längtan efter andlighet finns där. Den stora frågan är hur vi kan ta den på allvar.


Hörs kyrkans röst?

En fråga som återkom under lördagen var hur dessa kyrkans tre män förhåller sig till kriget i Israel och Palestina.

– Våldet är något som alltid måste fördömas. Då Hamas gör sina gärningar är det inte rätt. Att Israel tar till åtgärder för att försvara sin tillvaro är rätt, men det är inte rätt av dem att ta till sådant våld att civila dör, säger Luoma.

Åstrand betonar att vi i Finland behöver se upp för att inte skapa ytterligare polarisering genom att diskutera ett väldigt polariserat läge i Mellanöstern.

– Vår uppgift här att fundera på hur vi kan vara ett redskap för fred här i landet, men också att diskutera på ett sådant sätt att nya motsättningar inte föds.

De tre biskoparna reflekterar över om kyrkans röst hörs tillräckligt starkt och klart just nu. Luoma framhåller att vi lever i en tid då våra åsikter är något av en identitetsfråga. I det klimatet kan det vara svårt att nå fram, oberoende av hur tydligt man artikulerar.

Åstrand lyfter vikten av de lågmälda handlingarna. Hur församlingar i hela stiftet, men också över hela världen, varje söndag ber för fred.

Modéus instämmer.

– Fredsbudskap är svåra att skrika, sammanfattar han.



Länk till ärkebiskop Martin Modéus festföredrag på stiftdagarna 28.10.2023.

Rebecca Pettersson


Anna-Mari Kaskinen, Monica Vikström-Jokela, Elina Warsta och Lena Frölander-Ulf hör till dem som medverkat till de finländska bidragen i bibeln.

I dag utkom en ny barnbibel på fem nordiska språk samtidigt. 23.1.2014 kl. 15:43

Jutta Urpilainen. Urpilainen uppmanar finländarna aktivera sig för att få till stånd mer rättvisa i det marknadsekonomiska systemet. 22.1.2014 kl. 12:56

konsumtion. Uppriktigt förbryllad över allt det hon köpte utan att behöva det började Katarina Bjärvall undersöka vilka krafter det är som upprätthåller vår konsumistiska livsstil. 17.1.2014 kl. 13:34

Kaplanen varnas och kyrkoherdetjänsten i Johannes lediganslås att sökas senast den 17 ferbuari. Valet blir historiskt eftersom församlingsrådet för första gången får välja kyrkoherde. 16.1.2014 kl. 16:28

Domkapitlet hör de tre sökande till kyrkoherdetjänsten i Karleby personligen. Det är av allt att döma första gången som domkapitlet i Borgå stift intervjuar sökande till en kyrkoherdetjänst. 16.1.2014 kl. 17:55

Kyrkoherden i Saltvik, Peter Blumenthal, har sagt upp sig. Han lämnar sin tjänst den 31 augusti. Tills dess är han tjänstledig. 16.1.2014 kl. 16:55

Johanna Södö. Den senaste att sälla sig till skaran av präster i Borgå stift är Johanna Södö. Men som kvinna med laestadiansk bakgrund var prästvigning inte ett självskrivet mål. – Jag har ändå alltid fått ett starkt stöd och uppmuntran hemifrån. 16.1.2014 kl. 14:38

Kari Mäkinen. Ärkebiskop Kari Mäkinen med sällskap träffar påven Franciskus för första gången under en privat mottagning den 17 januari 2014 i Rom. 16.1.2014 kl. 13:35

mariehamn. Kent Danielsson och Monica Heikel-Nyberg har sökt tjänsten som kyrkoherde i Jomala församling. 16.1.2014 kl. 13:34
Cilla Eriksson tar cykeln genom USA för att sprida Guds kärlek och hjälpa offer för sextrafficking.

Från Vancouver i Kanada till Tijuana i Mexico på cykel. Det äventyret planerar Cilla Eriksson i oktober. 10.1.2014 kl. 14:09

kyrkostyrelsen. Församlingarna har fått nya direktiv om hur de kan bedöma sin verksamhet och sina beslut ur barnens synvinkel. En bedömning av ”barnkonsekvenser” är ett material som utarbetats av Kyrkostyrelsen. Församlingarna får ge feedback på det.– Hur ska kyrkan inredas? Börjar julandakten just då barnen brukar sova på dagen? Får barn och unga delta i planeringen av verksamheten? Församlingarna fattar dagligen beslut som påverkar barnens delaktighet, säger Pekka Asikainen vid Kyrkostyrelsen. 10.1.2014 kl. 14:06
Sedan tre år tillbaka arbetar Markus von Martens som kyrkoherde i Kropps församling i Sverige

markus von martens. Det sägs att en katt har nio liv. Kyrkoherde Markus von Martens omväxlande livshistoria tyder på att samma princip också kan gälla för människan. 9.1.2014 kl. 00:00

Studentmissionen firar sitt 50-årsjubileum i år genom att satsa på arbetet bland de studerande i Jakobstad. I vår satsar föreningen lika mycket i Jakobstad som på andra de andra finlandssvenska studieorterna. 8.1.2014 kl. 07:00

bo-göran åstrand. Svenska folkpartiet meddelar att kyrkoherden i Jakobstad, Bo-Göran Åstrand, kandiderar i EU-valet. 7.1.2014 kl. 13:04
Väståbolands svenska församling har fått både ny kaplan och församlingspastor.

Sara Grönqvist. På trettondagen blev Sara Grönqvist installerad som kaplan och Maria Wikstedt välsignad till tjänsten som församlingspastor i Väståbolands svenska församling. 7.1.2014 kl. 12:02

Patrik Hagman är teolog och författare.

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55
Niko Huttunen är forskare i teologi och Anneli Portman är socialpsykolog och värderingsforskare.

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01
Lisa Enckell är präst och  journalist.

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00