Elisabeth Stubb är aktuell med boken ”Öken, vatten och snö – vägen genom Israel” (Fontana
Media).
Elisabeth Stubb är aktuell med boken ”Öken, vatten och snö – vägen genom Israel” (Fontana Media).

Hon vandrade till fots genom Israel i två månader och sov ensam i öknen

VEM ÄR DU?.

År 2019 var Elisabeth Stubb, som är doktor i historia och forskare, utan jobb. Den våren bestämde hon sig för att göra något hon drömt om ända sedan hon läste om det i Kyrkpressen för många år sedan: vandra Israelleden, vandringsleden genom Israel. Upplevelsen blev en bok som känns väldigt aktuell.

6.11.2023 kl. 18:53

Kändes det mer som en vandringsresa eller en tidsresa bakåt, till Bibelns tid?

– Under vandringen var det ganska mycket här och nu. När jag sedan skrev boken så hade jag chansen att också koppla vandringen bakåt. När jag efteråt åkte till Betlehem med begeistrade turister kom jag inte riktigt in i känslan av ”det var här Jesus föddes!”. Jag är kanske mer en landskapsintagare än en helig plats-intagare.


Du vandrade ensam, sov ensam i öknen bland ylande schakaler, och var med om att en arg katt kissade dig i ansiktet. Hur vågade du?

– Jag var så inställd på att göra det att jag glömde bort att vara rädd. Vid några tillfällen, till exempel med de första schakalerna eller när jag tänkte att om jag tappar greppet så finns det ingen här som kan hjälpa mig, då kände jag att rädslan knackade på och frågade om den fick komma in. Men jag sa att vänta nu tills det finns en verklig anledning att vara rädd.


Vandringen var fysiskt tung. Hur hade du förberett dig på den?

– Jag hade förberett mig med att vandra till jobbet. Tidigare cyklade jag. Men jag märkte att de första dagarna var lite av en chock. Min fotsulor förlorade känseln för ett tag. Den här rutten är ju inte alls lika etablerad som pilgrimsrutten till exempelvis Santiago de Compostela. Friluftsmässigt är den mer utmanande. Rutten är planerad så att man ska kunna gå den, men nog fick jag använda kreativa lösningar ibland. Ibland måste jag ner i vattendrag för att komma fram, och i Negevöknen måste jag klättra med händer och fötter.


Märkte du att du blev starkare under vandringens gång?

– Mot sista delen av öknen märkte jag att blåsorna började försvinna och jag kom in i rutinen att stiga upp tidigt. Jag hade en tunt liggunderlag och vaknade nästan varje gång jag skulle vända på mig, men jag sov långa nätter. Det fanns inte så mycket annat att göra på kvällen än att sova. Jag sov till och med nio–tio timmar per natt.


Vad gav den här vandringen dig? På vilket sätt blev den viktig?

– Jag kände att det var en sak jag skulle göra, och nu fick jag göra det. Själva vandringen var ganska mycket … bara vandring. Under skrivprojektet gjorde jag en sorts efterbearbetning och fick formulera tankar kring vandringen och läsa böcker om det. Då fick jag tänka tankarna till slut.


Vad känns som den roligaste upplevelsen under resan?

– I början, strax efter Jerusalem, i närheten av de arabiska områdena. Den kvällen, när jag fått upp mitt tält och satt vid kanten av ett stup, vid en stjärnklar himmel och hörde minaretuppropen. En frid lade sig över mig då: ganska skönt att vara ute på vägen.


Kände du dig någonsin ensam?

– Nej, inte vad jag minns. Jag är ganska van med att umgås med mig själv.


Vad tänker du om Israelkonflikten just nu?

– Uppgifterna om Hamas anfall kom precis när jag höll på med ett utkast till min muntliga skildring av resan. Det kändes nog att nu får ämnet en ny dimension och det blir frågor om det. Ämnet känns ledsamt aktuellt, men samtidigt känns det att boken kommer i rätt tid. Jag tar ju inte upp dagspolitiska frågor, men försöker eventuellt ge lite biblisk-historiska pusselbitar till konflikten. Jag kan kanske också visa på att det finns områden där muslimer och judar bor tillsammans och att det görs försök att överbrygga klyftorna.

Text och foto: Sofia Torvalds


– Min hjärna var blockerad i natt. Jag kunde inte ta in att kriget har börjat, säger radiovärden Tanja Pintjuk i Kiev.

Ukraina. Tanja Pintjuk är radiopratare på den fristående radiokanalen Radio M i Kiev. På torsdag morgon började en annorlunda tid i Ukraina. Hennes hemland är i krig. 24.2.2022 kl. 13:39
Biskop Bo-Göran Åstrand hoppas att så många som möjligt ska nås av budet att kyrkorna är öppna för bön ikväll.

BÖN. Den lutherska kyrkans biskopar kom i morse överens om att uppmana alla kyrkoherdar att ikväll öppna sina kyrkor för bön för fred med anledning av kriget i Ukraina. 24.2.2022 kl. 09:41
Vänskapen i föreningen går inte att ta miste på.

JÄMSTÄLLDHET. – Våra föreningsmedlemmar har lika stor rätt att vistas överallt som andra människor, säger Muluken Cederborg som jobbar som koordinator för DUV Mellersta Nyland. Föreningen fyller 50 år i år. 1.3.2022 kl. 11:00
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, är under våren frivilligarbetare inom Slef och undervisar på en bibelskola i Asella, Etiopien. 15.2.2022 kl. 15:18
Tabita Nordberg har gjort en resa från barndomens trygga tro till en brottningsmatch med Gud.

vrede. Som 27-åring vågade Tabita Nordberg äntligen möta sin sorg. Hon har brottats med Gud – och vreden förde dem närmare än någonsin förr. 16.2.2022 kl. 08:00
Trots att han bytt orgelpallen mot bussratten upplever 
Niclas Nylund att han har en kallelse inom musiken.

KARRIÄRBYTE. Efter åtta år som kantor bytte Niclas Nylund ut att körövningarna mot körningarna. Nu har han kört buss i snart femton år. 17.2.2022 kl. 12:00
När Kaj-Gustav Sandholm såg en kyrkorgel för första gången tyckte han den var som cockpiten i ett flygplan.

mariehamn. – Det var som ett flygplan hela orgeln, konstaterade Kaj-Gustav Sandholm när han som barn bestämde sig för sitt drömyrke. 15.2.2022 kl. 10:36
Björn Vikström är tillbaka i de kvarter han strövade i som tjugoåring.

UNGDOMSTID. Ta det lugnt, det ordnar sig! Så säger Björn Vikström till sitt tjugoåriga jag. 17.2.2022 kl. 10:21
Jobbet som stiftsdekan kräver bland annat tålamod och teologiskt och pedagogiskt kunnande.

krav. Stiftsdekanen är något av biskopens högra hand, och det har också hänt att en stiftsdekan blivit vald till biskop. Nu lediganslås tjänsten i Borgå stift. 9.2.2022 kl. 15:39
Magnus Riska återvänder inte till domkapitlet utan stannar för en längre tid i Etiopien.

domkapitlet. Magnus Riska avgår från tjänsten som stiftsdekan. Nu söker domkapitlet både en ny stiftsdekan och en ny stiftssekreterare för personalvård. 9.2.2022 kl. 11:10
Drumsö väster om stadskärnan i Helsingfors kan förlora kampen om kyrklig verksamhet på svenska.

Helsingfors. Renoveringar för över 11 miljoner faller tungt i nacken på Johannes församling i Helsingfors. Nu ska fastighetsreparationer allt tydligare tas ur samma kista som pengar till församlingarnas verksamhet och löner till personalen. 8.2.2022 kl. 15:03
Livet har lärt Eva Biaudet att det inte är farligt att misslyckas.

ETT GOTT RÅD. Var inte så sträng med dig själv. Kom ihåg att ha roligt också, skulle Eva Biaudet 
säga till Eva, 20 år.
 I serien "Ett gott råd" ger personer goda råd till sitt yngre jag. 3.2.2022 kl. 16:25
Hege-Elise och Martin Sandås är formellt utsända av Missionskyrkan i Finland och
Ungdom med uppgift i Norge. Men det är deras egen uppgift att skaffa understödjare för sin lön.

mission. Martin och Hege-Elise Sandås med sin familj flyttade till Aten samtidigt som den stora flyktingvågen 2015. Sedan dess har flyktingarna varit en del av deras arbete. 3.2.2022 kl. 09:26
Mikael Lindfelt är en i raden av många teologer som varit rektorer vid ÅA – den senaste var Gustav Björkstrand.

UTNÄMNING. Åbo Akademis styrelse har i dag valt professor, teologie doktor Mikael Lindfelt till ny rektor för Åbo Akademi. Han tillträder genast och är vald för en period fram till 31.7.2026. – Det känns överväldigande just nu, säger Lindfelt till KP. 2.2.2022 kl. 14:59
– Jag ville skriva för att skapa en dialog, där det inte finns en dialog idag, säger Patrick Tiainen.

Bok. Fem år efter att Patrick Tiainens tillvaro kraschade har han skrivit en bok om sin livkris. – Nu tänker jag att det viktigaste är att höra hemma hos sig själv. En viss brustenhet får jag fortsätta att leva med och vara redo att bära med mig resten av livet. 2.2.2022 kl. 10:30

Församlingsrådets viceordförande Jan-Erik Eklöf är glad över att förlikningsavtalet nåddes.

kyrkoherdeval. Vanda svenska församling och Monica Cleve nådde förlikning om kyrkoherdevalet. Kristian Willis torde installeras som kyrkoherde i Vanda nästa år. 18.9.2023 kl. 15:50
Maria Widén är pensionerad sjukhuspräst och församlingspastor. Hon är uppvuxen i Solf och bor i Mariehamn.

tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00
Ben, Rune (på skärmen) och Johan har hållit kontakt genom livet. Nu förenas de igen i ett gemensamt projekt.

mission. Tre män med ett gemensamt barndomsland och en längtan efter att hjälpa. Det är allt som behövs för att ge ut en ljudversion av Bibeln på ett språk man inte själv behärskar. Ben Fernström, Rune Särs och Johan Lassus har tagit vid där deras föräldrar missionärerna slutade. 14.9.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeinstallation. På onsdagskvällen fick Matteus församling i Helsingfors en ny permanent kyrkoherde då Patricia Högnabba välsignades till tjänst. Församlingen har bland annat profilerat sig med ett starkt ungdoms- och musikarbete och det genomsyrade också hela installationsmässan. 13.9.2023 kl. 23:26
Daniel Björk trivs i sin nya församling, men upplever också att jobbet kräver mer än tidigare.

PEDERSÖRE. Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin. 13.9.2023 kl. 19:00