– Målet är att vi ska få en hållbar framtid för Strandhem, säger Caroline Heikkinen. FOTO: PRVAT

Hon är en verklig eldsjäl

NÄRPES.

Caroline Heikkinen brinner för att människor ska hitta mening och delaktighet i livet. På mötesplatsen Strandhem i Nämpnäs finns många möjligheter till just det.

1.11.2023 kl. 09:10

Sommarsäsongen på Strandhem är avslutad för i år, men Caroline Heikkinen drar inte efter andan:

– För mig är Strandhem året runt. Det är hela tiden något på gång! Nu planerar vi för våren 2024.

Och Strandhem, det är Filadelfiaförsamlingens tidigare lägergård i Nämpnäs, som 2019 förvandlades till en ”mötesplats för alla” genom pilotprojektet Sommar på Strandhem.

Här finns ett sommarkafé, här ordnas kurser både för barn och vuxna och här finns olika former av naturbaserad verksamhet.

– Vi har många idéer, också många idéer som vi inte hinner med. Vi funderar hela tiden på utvecklingen, det skulle rymmas så mycket mera på Strandhem, både klienter och talkoarbetare.

För närvarande jobbar hon femtio procent med utvecklingen av Strandhem och femtio procent som projektforskare med integrationsprojektet KOMPETENS Connect vid yrkeshögskolan Novia.

Vid sidan om arbetet har hon studerat till socionom och har precis lämnat in sin ansökan om examensbetyg.

– Jag hoppas få ut min examen under veckan. Det känns helt fantastiskt att ha kunnat kombinera familjeliv och arbetsliv med studier under de här tre åren. Allt i en endaste röra!

Livsvandringen tog en mer vindlande stig

Caroline Heikkinen har arbetat länge inom det sociala området, bland annat som handledare på asylmottagningen i Kristinestad. I grunden finns en artesanutbildning. Ändå har hon aldrig arbetat som artesan.

– Det är lite roligt med min livsvandring, konstaterar hon.

– Jag trodde stenhårt på att jag skulle bli en duktig möbelsnickare, det var min dröm. Men så fick jag barn tidigt, och det blev en annan riktning på livet.

Bland annat har hon jobbat som projektarbetare vid Marthaförbundet och som lärare i teknisk slöjd i grundskolan. Redan då kom insikten att hon inte nödvändigtvis behöver jobba med hantverk själv.

– Bara det att jag får handleda andra i ett hantverk gör att jag också får ut samma glädje av det. När en elev eller en klient uppnår något är det samma glädje för mig som om jag skulle ha gjort det själv.

På Strandhem får hon sammanföra det praktiska kunnandet med den sociala biten.

– Den sociala innovationen Strandhem knyter ihop mitt liv: när man handleder klienter i en intressant aktivitet i gemenskap och i rätt miljö, är det samtidigt terapeutiskt för dem.

Visionen är att Strandhem ska vara en mötesplats där man får komma och vara sig själv, oberoende av om man är talkoarbetare eller besökare.

– Vi har både anställda, volontärer, besökare och klienter. Alla behövs, och alla får ut något och bekräftar varandra.

Den enkät som gjorts de två senaste somrarna visar att det är så som Strandhem upplevs.

– Både klienter och besökare beskriver samma sak. De får vara sig själva, får vara avslappnade och ta del av det som finns där. Många lyfte fram gemenskapen mellan personal och besökare. Alla åldrar trivs!

CAROLINE HEIKKINEN

Bor: på Näveråsen i Närpes.

Familj: man och fem barn mellan 3 och 21 år. ”De två äldsta har redan flyttat hemifrån.”

Gör: Är projektforskare vid YH Novia och verksamhetsledare för mötesplatsen Strandhem. Båda projekten är Frans Henrikson/Kulturfonden-finansierade, Strandhem har dessutom EU Aktion Österbotten-finansiering.

Kuriosa: Valdes till Årets Närpesbo 2020.

PIAN WISTBACKA


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39