Borgå stift firade sin gemenskap med jubileumsmässa – men tänkte också på framtiden

Stiftsdagar.
Firandet av Borgå stifts 100-årsjubileum kulminerade i en festmässa i Borgå domkyrka. Kyrkpressen frågade några festdeltagare vad de tyckte mest om under stiftsdagarna i Borgå – och vad de tror om de följande 100 åren.
29.10.2023 kl. 15:22
”Tacka och sjung vår lovsång till Gud!” sjöng barnen i Sibbo svenska församlings musikklubbar med stor energi i början av den festmässa som var en sorts kulmination i firandet av att det gått 100 år sedan Borgå stift, vår kyrkas enda svenskspråkiga stift, grundades.
– Borgå stifts 100-årsjubileum har firats i stiftets 45 församlingar i snart sagt ett år, sa biskop Bo-Göran Åstrand i sin predikan.
– Hit har människor kommit med sitt liv, sin glädje, sin oro och sin sorg. Under kyrkans valv har livets stora frågor, vardagslivets händelser och berättelsen om Guds kärlek och barmhärtighet vävts samman. Det är så det ska vara.
Biskopen påpekade att livets djupdimensioner inte kommer till oss genom analyser i vetenskapliga laboratorier.
– Livets brustenhet öppnar sig under kyrkans valv. Därför bygger vi heliga platser som den här.
Bo-Göran Åstrand vill poängtera att kyrkans dörrar står öppna för alla, alltid.
– Därför kunde en besökare här i domkyrkan i somras skriva en sådan här hälsning när han gick ut: ”Det var så ljuvligt att kyssa min fru på domkyrkans trappa.”
– Här är vi alla lika. Vi står sida vid sida, inte mot varandra utan med varandra. Lika mycket älskade av Gud, lika mycket värda, lika mycket beroende av nåd och barmhärtighet. Därför ska vi inte göra skillnad på människor. I kyrkans gemenskap finns inte bättre och sämre människor, enbast människor som är beroende av Guds nåd och kärlek på samma villkor.
Kyrkkaffet efter festhögmässan ägde rum på Domkapitlet och i Biskopsgården intill. I minglet ställer KP frågan om vad som varit bäst med stiftsjubileet, men också vad stiftet borde tänka på under de kommande 100 åren.
– Jag tycker alltid det är roligt med tillställningar där man träffar folk från stiftet. Martin Modéus tal till stiftet var jättebra, liksom diskussionen mellan biskoparna (Martin Modéus, Tapio Luoma och Bo-Göran Åstrand), säger Anna Henning från Borgå.
Vad ska vi göra för att Borgå stift ska vara livskraftigt i 100 år till?
– Svenska kyrkans ärkebiskop Martin Modéus huvudpoäng igår var att göra saker över generationsgränserna. Jag konstaterar att jag som just fyller femtio är här och sänker medelåldern. Vi kunde ordna en fest för alla generationer, nu har ungdomarna och barnen lyst med sin frånvaro, utom vid festhögmässan idag, säger Henning.
Också Anders Blomberg från Esbo gillade Modéus tal.
– Där fanns massor med tankar och funderingar som jag själv också haft.
Vad tror du om de följande 100 åren?
– Här på festen har ju medelåldern legat på 60+. Var är ungdomen? Den borde få en större roll i församlingslivet. Det som kanske är jobbigt idag är att lekmännen har så liten roll. De behöver en större roll, de gör församlingslivet mer mångsidigt, säger Blomberg.
Anita Ismark från Korsnäs, stiftsfullmäktiges ordförande, njöt av vacker sång, fin musik och festföredraget av Sveriges ärkebiskop.
– Det var alldeles fantastiskt. Det tar jag med mig. Särskilt det att han sa att vi segregerar oss i åldersgrupper i stället för att göra saker tillsammans.
Vad tror du om de följande 100 åren?
– Det var en häftig fråga! Jag hoppas ju att folk fortsätter med att värna om församlingarna och sin kyrka, både innehållet med också byggnaderna. För jag ser ju det museala värdet och värdet av dem. Det var säkert Modéus som sa att i Sverige har de inte slagit ihop och monterat ner lokalt, för just den speciella kyrkobyggnaden betyder mycket för mig, och då vill jag gå dit och fira gudstjänst, inte till någon annan by eller stad eller kommun, utan just till min kyrka. Livet är lokalt, församlingen är lokal och kyrkan är lokal.
För kyrkoherde Jockum Krokfors från Jakobstad var människorna höjdpunkten under stiftsdagarna.
– Att umgås, knyta nya kontakter och träffa gamla vänner.
Vad ska vi göra för att Borgå stift ska vara livskraftigt i 100 år till?
– Borgå stift är ju stiftets församlingar, och vi måste skapa de bästa förutsättningarna för församlingarna att verka. Där behövs säkert mycket stöd och hjälp när vi står inför de utmaningar vi står inför idag. Ekonomi, fastigheter … mycket sådant som alla kämpar med. Vi behöver säkert hjälpa varandra, säger Krokfors.
Biskop Bo-Göran Åstrand var särskilt glad över jubileumssången Vi är här för att bygga en framtidstro, skriven av Camilla Cederholm för stiftsjubileet.
– Den är så otroligt fin, och den blir starkare och starkare ju mer vi sjunger den. Idag ljöd den så fint under kyrkvalven. Den sitter så rätt. Den ska vi fortsätta sjunga.
Vad ska vi göra för att Borgå stift ska vara livskraftigt i 100 år till?
– Det var varit något speciellt över det här året, och jag tror att den känslan är ett uttryck för något större som vi ska bygga vidare på. Många som kommit hit har sagt hur viktigt det är att vi också umgås över regionerna i Svenskfinland och på Åland. Jag tycker vi ska bli mer konkreta och försöka omsätta den gemenskapen i praktiken. Mer dialog, mer samtal, mer samverkan – och att människor umgås och möts.
– Borgå stifts 100-årsjubileum har firats i stiftets 45 församlingar i snart sagt ett år, sa biskop Bo-Göran Åstrand i sin predikan.
Sibbo svenska församlings musikklubbar.
Kyrkkaffet efter hömässan fyllde biskopsgården till brädden.
Anita Ismark.
Jockum Krokfors.
Anders Blomberg.
Anna Henning.
Sofia Torvalds


litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet