Borgå stift firade sin gemenskap med jubileumsmässa – men tänkte också på framtiden

Stiftsdagar.
Firandet av Borgå stifts 100-årsjubileum kulminerade i en festmässa i Borgå domkyrka. Kyrkpressen frågade några festdeltagare vad de tyckte mest om under stiftsdagarna i Borgå – och vad de tror om de följande 100 åren.
29.10.2023 kl. 15:22
”Tacka och sjung vår lovsång till Gud!” sjöng barnen i Sibbo svenska församlings musikklubbar med stor energi i början av den festmässa som var en sorts kulmination i firandet av att det gått 100 år sedan Borgå stift, vår kyrkas enda svenskspråkiga stift, grundades.
– Borgå stifts 100-årsjubileum har firats i stiftets 45 församlingar i snart sagt ett år, sa biskop Bo-Göran Åstrand i sin predikan.
– Hit har människor kommit med sitt liv, sin glädje, sin oro och sin sorg. Under kyrkans valv har livets stora frågor, vardagslivets händelser och berättelsen om Guds kärlek och barmhärtighet vävts samman. Det är så det ska vara.
Biskopen påpekade att livets djupdimensioner inte kommer till oss genom analyser i vetenskapliga laboratorier.
– Livets brustenhet öppnar sig under kyrkans valv. Därför bygger vi heliga platser som den här.
Bo-Göran Åstrand vill poängtera att kyrkans dörrar står öppna för alla, alltid.
– Därför kunde en besökare här i domkyrkan i somras skriva en sådan här hälsning när han gick ut: ”Det var så ljuvligt att kyssa min fru på domkyrkans trappa.”
– Här är vi alla lika. Vi står sida vid sida, inte mot varandra utan med varandra. Lika mycket älskade av Gud, lika mycket värda, lika mycket beroende av nåd och barmhärtighet. Därför ska vi inte göra skillnad på människor. I kyrkans gemenskap finns inte bättre och sämre människor, enbast människor som är beroende av Guds nåd och kärlek på samma villkor.
Kyrkkaffet efter festhögmässan ägde rum på Domkapitlet och i Biskopsgården intill. I minglet ställer KP frågan om vad som varit bäst med stiftsjubileet, men också vad stiftet borde tänka på under de kommande 100 åren.
– Jag tycker alltid det är roligt med tillställningar där man träffar folk från stiftet. Martin Modéus tal till stiftet var jättebra, liksom diskussionen mellan biskoparna (Martin Modéus, Tapio Luoma och Bo-Göran Åstrand), säger Anna Henning från Borgå.
Vad ska vi göra för att Borgå stift ska vara livskraftigt i 100 år till?
– Svenska kyrkans ärkebiskop Martin Modéus huvudpoäng igår var att göra saker över generationsgränserna. Jag konstaterar att jag som just fyller femtio är här och sänker medelåldern. Vi kunde ordna en fest för alla generationer, nu har ungdomarna och barnen lyst med sin frånvaro, utom vid festhögmässan idag, säger Henning.
Också Anders Blomberg från Esbo gillade Modéus tal.
– Där fanns massor med tankar och funderingar som jag själv också haft.
Vad tror du om de följande 100 åren?
– Här på festen har ju medelåldern legat på 60+. Var är ungdomen? Den borde få en större roll i församlingslivet. Det som kanske är jobbigt idag är att lekmännen har så liten roll. De behöver en större roll, de gör församlingslivet mer mångsidigt, säger Blomberg.
Anita Ismark från Korsnäs, stiftsfullmäktiges ordförande, njöt av vacker sång, fin musik och festföredraget av Sveriges ärkebiskop.
– Det var alldeles fantastiskt. Det tar jag med mig. Särskilt det att han sa att vi segregerar oss i åldersgrupper i stället för att göra saker tillsammans.
Vad tror du om de följande 100 åren?
– Det var en häftig fråga! Jag hoppas ju att folk fortsätter med att värna om församlingarna och sin kyrka, både innehållet med också byggnaderna. För jag ser ju det museala värdet och värdet av dem. Det var säkert Modéus som sa att i Sverige har de inte slagit ihop och monterat ner lokalt, för just den speciella kyrkobyggnaden betyder mycket för mig, och då vill jag gå dit och fira gudstjänst, inte till någon annan by eller stad eller kommun, utan just till min kyrka. Livet är lokalt, församlingen är lokal och kyrkan är lokal.
För kyrkoherde Jockum Krokfors från Jakobstad var människorna höjdpunkten under stiftsdagarna.
– Att umgås, knyta nya kontakter och träffa gamla vänner.
Vad ska vi göra för att Borgå stift ska vara livskraftigt i 100 år till?
– Borgå stift är ju stiftets församlingar, och vi måste skapa de bästa förutsättningarna för församlingarna att verka. Där behövs säkert mycket stöd och hjälp när vi står inför de utmaningar vi står inför idag. Ekonomi, fastigheter … mycket sådant som alla kämpar med. Vi behöver säkert hjälpa varandra, säger Krokfors.
Biskop Bo-Göran Åstrand var särskilt glad över jubileumssången Vi är här för att bygga en framtidstro, skriven av Camilla Cederholm för stiftsjubileet.
– Den är så otroligt fin, och den blir starkare och starkare ju mer vi sjunger den. Idag ljöd den så fint under kyrkvalven. Den sitter så rätt. Den ska vi fortsätta sjunga.
Vad ska vi göra för att Borgå stift ska vara livskraftigt i 100 år till?
– Det var varit något speciellt över det här året, och jag tror att den känslan är ett uttryck för något större som vi ska bygga vidare på. Många som kommit hit har sagt hur viktigt det är att vi också umgås över regionerna i Svenskfinland och på Åland. Jag tycker vi ska bli mer konkreta och försöka omsätta den gemenskapen i praktiken. Mer dialog, mer samtal, mer samverkan – och att människor umgås och möts.
– Borgå stifts 100-årsjubileum har firats i stiftets 45 församlingar i snart sagt ett år, sa biskop Bo-Göran Åstrand i sin predikan.
Sibbo svenska församlings musikklubbar.
Kyrkkaffet efter hömässan fyllde biskopsgården till brädden.
Anita Ismark.
Jockum Krokfors.
Anders Blomberg.
Anna Henning.
Sofia Torvalds


Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10

ÅRETS KANTOR. Utmärkelserna har haglat tätt för Lisen Borgmästars. Under tre efterföljande dagar fick hon vetskap om en utmärkelse per dag. Nu senast har hon blivit utsedd till Årets kantor 2025. 5.2.2025 kl. 22:01

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. Stig-Erik Enkvist har återkommit som verksamhetsledare för LFF efter fem års paus. Han kommer till en ny organisation och ny adress. 5.2.2025 kl. 13:40

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37