Borgå stift firade sin gemenskap med jubileumsmässa – men tänkte också på framtiden

Stiftsdagar.
Firandet av Borgå stifts 100-årsjubileum kulminerade i en festmässa i Borgå domkyrka. Kyrkpressen frågade några festdeltagare vad de tyckte mest om under stiftsdagarna i Borgå – och vad de tror om de följande 100 åren.
29.10.2023 kl. 15:22
”Tacka och sjung vår lovsång till Gud!” sjöng barnen i Sibbo svenska församlings musikklubbar med stor energi i början av den festmässa som var en sorts kulmination i firandet av att det gått 100 år sedan Borgå stift, vår kyrkas enda svenskspråkiga stift, grundades.
– Borgå stifts 100-årsjubileum har firats i stiftets 45 församlingar i snart sagt ett år, sa biskop Bo-Göran Åstrand i sin predikan.
– Hit har människor kommit med sitt liv, sin glädje, sin oro och sin sorg. Under kyrkans valv har livets stora frågor, vardagslivets händelser och berättelsen om Guds kärlek och barmhärtighet vävts samman. Det är så det ska vara.
Biskopen påpekade att livets djupdimensioner inte kommer till oss genom analyser i vetenskapliga laboratorier.
– Livets brustenhet öppnar sig under kyrkans valv. Därför bygger vi heliga platser som den här.
Bo-Göran Åstrand vill poängtera att kyrkans dörrar står öppna för alla, alltid.
– Därför kunde en besökare här i domkyrkan i somras skriva en sådan här hälsning när han gick ut: ”Det var så ljuvligt att kyssa min fru på domkyrkans trappa.”
– Här är vi alla lika. Vi står sida vid sida, inte mot varandra utan med varandra. Lika mycket älskade av Gud, lika mycket värda, lika mycket beroende av nåd och barmhärtighet. Därför ska vi inte göra skillnad på människor. I kyrkans gemenskap finns inte bättre och sämre människor, enbast människor som är beroende av Guds nåd och kärlek på samma villkor.
Kyrkkaffet efter festhögmässan ägde rum på Domkapitlet och i Biskopsgården intill. I minglet ställer KP frågan om vad som varit bäst med stiftsjubileet, men också vad stiftet borde tänka på under de kommande 100 åren.
– Jag tycker alltid det är roligt med tillställningar där man träffar folk från stiftet. Martin Modéus tal till stiftet var jättebra, liksom diskussionen mellan biskoparna (Martin Modéus, Tapio Luoma och Bo-Göran Åstrand), säger Anna Henning från Borgå.
Vad ska vi göra för att Borgå stift ska vara livskraftigt i 100 år till?
– Svenska kyrkans ärkebiskop Martin Modéus huvudpoäng igår var att göra saker över generationsgränserna. Jag konstaterar att jag som just fyller femtio är här och sänker medelåldern. Vi kunde ordna en fest för alla generationer, nu har ungdomarna och barnen lyst med sin frånvaro, utom vid festhögmässan idag, säger Henning.
Också Anders Blomberg från Esbo gillade Modéus tal.
– Där fanns massor med tankar och funderingar som jag själv också haft.
Vad tror du om de följande 100 åren?
– Här på festen har ju medelåldern legat på 60+. Var är ungdomen? Den borde få en större roll i församlingslivet. Det som kanske är jobbigt idag är att lekmännen har så liten roll. De behöver en större roll, de gör församlingslivet mer mångsidigt, säger Blomberg.
Anita Ismark från Korsnäs, stiftsfullmäktiges ordförande, njöt av vacker sång, fin musik och festföredraget av Sveriges ärkebiskop.
– Det var alldeles fantastiskt. Det tar jag med mig. Särskilt det att han sa att vi segregerar oss i åldersgrupper i stället för att göra saker tillsammans.
Vad tror du om de följande 100 åren?
– Det var en häftig fråga! Jag hoppas ju att folk fortsätter med att värna om församlingarna och sin kyrka, både innehållet med också byggnaderna. För jag ser ju det museala värdet och värdet av dem. Det var säkert Modéus som sa att i Sverige har de inte slagit ihop och monterat ner lokalt, för just den speciella kyrkobyggnaden betyder mycket för mig, och då vill jag gå dit och fira gudstjänst, inte till någon annan by eller stad eller kommun, utan just till min kyrka. Livet är lokalt, församlingen är lokal och kyrkan är lokal.
För kyrkoherde Jockum Krokfors från Jakobstad var människorna höjdpunkten under stiftsdagarna.
– Att umgås, knyta nya kontakter och träffa gamla vänner.
Vad ska vi göra för att Borgå stift ska vara livskraftigt i 100 år till?
– Borgå stift är ju stiftets församlingar, och vi måste skapa de bästa förutsättningarna för församlingarna att verka. Där behövs säkert mycket stöd och hjälp när vi står inför de utmaningar vi står inför idag. Ekonomi, fastigheter … mycket sådant som alla kämpar med. Vi behöver säkert hjälpa varandra, säger Krokfors.
Biskop Bo-Göran Åstrand var särskilt glad över jubileumssången Vi är här för att bygga en framtidstro, skriven av Camilla Cederholm för stiftsjubileet.
– Den är så otroligt fin, och den blir starkare och starkare ju mer vi sjunger den. Idag ljöd den så fint under kyrkvalven. Den sitter så rätt. Den ska vi fortsätta sjunga.
Vad ska vi göra för att Borgå stift ska vara livskraftigt i 100 år till?
– Det var varit något speciellt över det här året, och jag tror att den känslan är ett uttryck för något större som vi ska bygga vidare på. Många som kommit hit har sagt hur viktigt det är att vi också umgås över regionerna i Svenskfinland och på Åland. Jag tycker vi ska bli mer konkreta och försöka omsätta den gemenskapen i praktiken. Mer dialog, mer samtal, mer samverkan – och att människor umgås och möts.
– Borgå stifts 100-årsjubileum har firats i stiftets 45 församlingar i snart sagt ett år, sa biskop Bo-Göran Åstrand i sin predikan.
– Borgå stifts 100-årsjubileum har firats i stiftets 45 församlingar i snart sagt ett år, sa biskop Bo-Göran Åstrand i sin predikan.
Sibbo svenska församlings musikklubbar.
Sibbo svenska församlings musikklubbar.
Kyrkkaffet efter hömässan fyllde biskopsgården till brädden.
Kyrkkaffet efter hömässan fyllde biskopsgården till brädden.
Anita Ismark.
Anita Ismark.
Jockum Krokfors.
Jockum Krokfors.
Anders Blomberg.
Anders Blomberg.
Anna Henning.
Anna Henning.
Sofia Torvalds


Karolin Wargh tycker det känns mäktigt att spela orgel.

Utmärkelse. Karolin Wargh, kantor i Solfs församling, är årets kantor. – Det känns helt otroligt och väldigt roligt. Jag hoppas att jag genom den här utmärkelsen kan föra fram hur viktigt det är med orgelpedagogik, säger hon. 8.8.2019 kl. 16:23
Trots att gruppen samlas i kyrkhemmet i Malax är det en öppen grupp där alla slags synsätt och åskådningar ryms med. Till exempel är en av medlemmarna präst medan en annan nyligen har skrivit ut sig ur kyrkan. Från vänster till höger syns Joakim Snickars, Mats Bergvik, Hillevi Lasén och Kristian Norrback.

på djupet. Var tredje vecka träffas en diskussionsgrupp som behandlar teologi, filosofi och psykolog i Malax. Gruppen kallar sig Amici in spiritu och fungerar som en motkraft till samtidens ofta ytliga och aggressiva diskussionsklimat. 29.7.2019 kl. 10:00
– Det är fortfarande min grundtanke att förvandla orden till gärningar, att det inte bara ska se bra ut på ytan.

gemenskap. Hanna Mithiku vill att kyrkan ska leva som den lär och att förkunnelsen om alla människors lika värde ska synas i församlingsarbetet. Det har fått henne att ställa upp som förtroendevald, och i dag är hon ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors. 25.7.2019 kl. 08:30
–  Skuld och skam är frågor som kommer upp hela tiden. Inför livets största vändpunkter formas frågorna i våra innersta djup, säger Barbro Eriksson.

sjukhuspräst. I det kyliga, kliniska kaos som sjukhus och sjukdom kan innebära finns det personer som bygger altaren och andas empati. 25.7.2019 kl. 08:30
Kyrkan möter människor i livets höjdpunkter och dalar. Ofta är mötet gott, men ibland blir det en besvikelse.

förrättningssamtal. ”Nästan terapeutiskt” och ”rutinmässigt” är ord människor använder för att beskriva samtalet med prästen inför sin bröllopsdag, sitt barns dop eller en anhörigs jordfästning. De flesta har positiva erfarenheter, men hos några har mötet lämnat en besk eftersmak. 24.7.2019 kl. 10:57
Maria Åkerblom gjorde redan som ung sensation som sömnpredikant. Oravais teaters version av Under liten himmel inleds med den första dramatiska predikan från sjuksängen.

teater. På Kyroboas möter vi en predikant som är osympatisk redan från början. Under liten himmel är en obehaglig berättelse om maktmissbruk och svårigheten att säga ifrån. 11.7.2019 kl. 14:55

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00
Emina Arnautovic
jobbar som Sfp:s kontaktchef i Österbotten. Hon pendlar till jobbet i Vasa från hemmet 
i Närpes.

livsberättelse. En natt under Bosnienkriget drevs Emina Arnautovic genom en svår frontlinje. Granaterna regnade ner runt henne och dottern hon bar i sin famn. – Då tänkte jag att om jag överlever måste jag göra något av mitt liv. 11.7.2019 kl. 12:00
"Musik är inte matematik", säger Nina Åström. Musiken är mer än summan av sina delar.

musik. ”Jag är ju bara från Kokkola”, kan Nina Åström tänka när hon rör sig bland musikvärldens stora eller spelar i ett fängelse. Efter trettio år i branschen och ett femtontal skivor ger hon ut sitt första album på svenska. 28.6.2019 kl. 15:34

pride. Elva ledare för kyrkliga organisationer och väckelserörelser stöder en insändare som publicerades i tidningen Itä-Savo där fyra kyrkoherdar ifrågasätter kyrkans engagemang i Pride. 25.6.2019 kl. 17:33
Fred Wilén fascineras av berättelserna bakom gravstenarna.

jourhavande präst. I sommar har prästerna jour på begravningsplatserna i huvudstadsregionen och hoppas på att få samtala med besökare och anställda om livet, döden och allt som ryms däremellan. 27.6.2019 kl. 00:01

kaplansval. Johanna Björkholm-Kallio har valts till kaplan i Jakobstads svenska församling bland tre sökande. Församlingsrådet valde henne i går kväll med rösterna 7 mot 6 för Jan-Gustav Björk. 20.6.2019 kl. 10:06

Guy Kronqvist fick flest röster i Korsnäs

FÖRSAMLINGSVALET. Guy Kronqvist som varit tf kyrkoherde i höst fick med sina 34 röster de flesta i församlingsvalet i Korsnäs. 21.11.2022 kl. 15:06
Ulla-Maj Wideroos fick flest röster i Närpes församling

FÖRSAMLINGSVALET. Ulla-Maj Wideroos är röstmagnet i Närpes också i detta val, precis som för fyra år sedan. Men antalet röster är nu färre, 96 mot 157 för fyra år sedan. 21.11.2022 kl. 13:46
Stefan Vikström och hans dotter Rebecka Stråhlman samlade mest röster i församlingsvalet i Borgå.

FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41
Helsingforsförsamlingarna var snabbt ute med sin röstningsprocent – som sjönk.

FÖRSAMLINGSVALET. Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent. 21.11.2022 kl. 00:01
Sonja Djupsjöbacka (till vänster) och Cecilia Åminne är lärare och röstmagneter. De vill jobba för en välkomnande församling och ökad delaktighet för medlemmarna.

FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39