Korsfästelsen är Gud som speglar mänsklighetens och hela skapelsens lidande och smärta

Kolumn.

På vägen till kyrkan möter jag tiggare och brödköer. Nyheterna har påmint mig om krig, människor på flykt, ensamhet, våld i hemmen och om hur dåligt vår underbart vackra planet mår. Det gör ont och jag känner mig maktlös. Helst skulle jag stänga ut alltsammans, leva i min egen bubbla, sluta bry mig.

28.10.2023 kl. 21:38
I kyrkan hänger ett krucifix. Jag sätter mig på en bänk. Min blick dras till Jesus på korset. Den stannar där och ett samtal uppstår. Det gör fortfarande ont.
Ett tag senare läser jag en betraktelse av franciskanteologen Richard Rohr, och nya tankar vaknar. Han skriver om hur den yttre fattigdomen, orättvisan och orimligheten vi kan se är spegelbilder av vår egen inre fattigdom, orättfärdighet och orimlighet. När vi ger näring åt vår medkänsla för allt som är sönder, kan vi finna medkänsla och sympati för det som är sönder inom oss.
I tankarna ser jag en tiggare jag ofta möter. Hans fattigdom, utsatthet och maktlöshet speglar min brustenhet, mitt tillkortakommande, min skam. Vi behöver båda helande och upprättelse. Ovanför oss ser jag ett krucifix. Som mänsklighet har vi fått förtroendet att ta hand om vår planet, naturen och alla medmänskor, men vi har inte levt upp till förtroendet.
En god förälder, fostrare eller lyssnare ser barnet, ser medmänniskan. Hen speglar barnets eller den vuxnas tankar och känslor. Jesus på korset speglar världens lidande. Det är Gud, som en god lyssnare och fostrare, som speglar lidandet, smärtan.
Passionsberättelsen handlar inte enbart om mig som individ. Världen är full av lidande, korsfästelsen är Gud som speglar mänsklighetens och hela skapelsens lidande och smärta – därmed även min. Uppståndelsen påminner om en verklighet utan lidande. Den finns redan nu och blir fullt synlig i framtiden. Gud bjuder in oss var och en att vara med om att skapa den.
Det gör fortfarande ont, men jag är inte ensam. Ensam är jag maktlös, tillsammans finns det hopp.
Text: Maria Repo-Rostedt


UNGDOMAR I KYRKAN. Felicia Bodaxell flyttade från Sverige till Jakobstad för att jobba med unga. – Det jag fått ta emot vill jag ge vidare, säger hon. 4.12.2024 kl. 17:15

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15

adventskalender. I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han. 26.11.2024 kl. 12:47

Kultur. 26-åriga Kristian Vuoristo komponerade ett körverk till en gammal psaltarpsalm – med klassiska teman som känslan av att vara omringad och pressad. – När allt blir för överväldigande, då rinner man bort. Man ger vika eller ger upp – och accepterar, säger han. 29.11.2024 kl. 13:08

ortodoxa kyrkan. Ortodoxa kyrkomötet samlat på Valamo kloster har valt Uleåborgsmetropoliten Elia till ny ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland 27.11.2024 kl. 13:26

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16