Kurt Eklund tycker det är viktigt att kunna visa de som är barn i dag hur deras hemort såg ut förr i tiden.

De har sparat en liten bit av Helsinge

vanda.

Kurt Eklund har ägnat stora delar av sitt liv åt att bruka jorden. Nu är han engagerad i en grupp som bevarar en bit kulturhistoria.

12.10.2023 kl. 16:41

I så gott som hela sitt liv har Kurt Eklund sått och skördat, harvat och tröskat. Han är jordbrukare av födsel och ohejdad vana.

– Nu är det sonen som odlar. Jag fyller 84 år om några veckor, men jag är alltid med där det behövs. Nog är jag ännu kapabel att sköta några uppdrag, köra traktor och hjälpa till, säger han.

I sommar har de odlat vete, havre och korn på gården i Ripuby i Vanda. Torkan tog en del av vetet och kornet, men havren gav en acceptabel skörd.

Att Kurt Eklund blev just lantbrukare kom sig lite av en händelse. Han är själv uppvuxen på en gård, och då hans egen pappa blev gammal fortsatte Kurt och hans bror med jordbrukandet.

Men efter att ha gjort sin militärtjänstgöring såg sig Kurt om efter något annat jobb.

– Sen hittade jag min fru. Hennes familj hade också ett lantbruk och hon hade en gammal far. Det behövdes hjälp och jag fick ett lämpligt vinterjobb.

Om vårarna och somrarna brukade Kurt Eklund sina åkrar. Om vintrarna färdigställde han minkskinn inför pälsauktionen i Vanda.

Ville du jobba som jordbrukare eller hade du andra drömmar?

– Det var nog egentligen så att jag hamnade med i det och så funderade jag inte på något annat sen. Det var inte möjligt om allt skulle bevaras så som det var.

Vandas äldsta aktiva förening

År 1882 grundades Helsinge lantmannagille, det är den äldsta föreningen i Vanda som fortfarande är aktiv. Gillets primära uppgift var vid starten att ge rådgivning inom lantbruk och att stärka sammanhållningen inom branschen.

– Lantbruket var ju hela tiden i en förnyelse. Då körde man med hästar ännu, men det behövdes rådgivning och man såg det som nödvändigt med en förening.

I dag är gillets framtid mer oviss, för bönderna blir färre och eldsjälarna äldre. Men en del av deras verksamhet är efterfrågad och i full gång. De driver nämligen Vanda lantbruksmuseum.

Museet besöks flitigt av skolklasser och dagisgrupper, och Kurt och hans kumpaner har mycket att stå i eftersom verksamheten sköts på frivillig basis.

Vid museet kan man bekanta sig med hur lantbruket såg ut förr i tiden.

– Där finns allt man använde inom lantbruket, föremål från hemmet och hemskt mycket arbetsföremål och redskap som man använde i smedjan, eller då man timrade och gjorde möbler.

En ort i ständig förändring

Under Kurt Eklunds tid som jordbrukare har Vanda förändrats. I dag finns inte en enda gård med mjölkkor i Vanda, och vad han känner till finns det bara en gård med köttboskap kvar. Det som förr var åkermark och betesmark i gamla Helsinge är i dag industri- och bostadsområden i Vanda.

Många av de barn som besöker museet har ingen koppling till lantbruk sen tidigare. En del är nyinflyttade Vandabor med annan kulturell bakgrund, andra är uppvuxna i mer urbana miljöer och har ingen direkt koppling till lantbruk. Trots det är de flesta väldigt intresserade. Frågorna kan stundvis hagla tätt.

– Vår mening från första början, då vi märkte att Vanda blev allt mer stadsbebyggt, var att vi ville bevara något från Helsinge för kommande generationen. Det var orsaken till att vi grundade museet 1986.

Vanda lantbruksmuseum som finns på Nybackagränden 2 är öppet enligt beställning, och för alla som sysslar med lantbruk i Vanda är Helsinge lantmannagille öppet för nya medlemmar.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: Heidi Salminen


profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00