Kurt Eklund tycker det är viktigt att kunna visa de som är barn i dag hur deras hemort såg ut förr i tiden.
Kurt Eklund tycker det är viktigt att kunna visa de som är barn i dag hur deras hemort såg ut förr i tiden.

De har sparat en liten bit av Helsinge

vanda.

Kurt Eklund har ägnat stora delar av sitt liv åt att bruka jorden. Nu är han engagerad i en grupp som bevarar en bit kulturhistoria.

12.10.2023 kl. 16:41

I så gott som hela sitt liv har Kurt Eklund sått och skördat, harvat och tröskat. Han är jordbrukare av födsel och ohejdad vana.

– Nu är det sonen som odlar. Jag fyller 84 år om några veckor, men jag är alltid med där det behövs. Nog är jag ännu kapabel att sköta några uppdrag, köra traktor och hjälpa till, säger han.

I sommar har de odlat vete, havre och korn på gården i Ripuby i Vanda. Torkan tog en del av vetet och kornet, men havren gav en acceptabel skörd.

Att Kurt Eklund blev just lantbrukare kom sig lite av en händelse. Han är själv uppvuxen på en gård, och då hans egen pappa blev gammal fortsatte Kurt och hans bror med jordbrukandet.

Men efter att ha gjort sin militärtjänstgöring såg sig Kurt om efter något annat jobb.

– Sen hittade jag min fru. Hennes familj hade också ett lantbruk och hon hade en gammal far. Det behövdes hjälp och jag fick ett lämpligt vinterjobb.

Om vårarna och somrarna brukade Kurt Eklund sina åkrar. Om vintrarna färdigställde han minkskinn inför pälsauktionen i Vanda.

Ville du jobba som jordbrukare eller hade du andra drömmar?

– Det var nog egentligen så att jag hamnade med i det och så funderade jag inte på något annat sen. Det var inte möjligt om allt skulle bevaras så som det var.

Vandas äldsta aktiva förening

År 1882 grundades Helsinge lantmannagille, det är den äldsta föreningen i Vanda som fortfarande är aktiv. Gillets primära uppgift var vid starten att ge rådgivning inom lantbruk och att stärka sammanhållningen inom branschen.

– Lantbruket var ju hela tiden i en förnyelse. Då körde man med hästar ännu, men det behövdes rådgivning och man såg det som nödvändigt med en förening.

I dag är gillets framtid mer oviss, för bönderna blir färre och eldsjälarna äldre. Men en del av deras verksamhet är efterfrågad och i full gång. De driver nämligen Vanda lantbruksmuseum.

Museet besöks flitigt av skolklasser och dagisgrupper, och Kurt och hans kumpaner har mycket att stå i eftersom verksamheten sköts på frivillig basis.

Vid museet kan man bekanta sig med hur lantbruket såg ut förr i tiden.

– Där finns allt man använde inom lantbruket, föremål från hemmet och hemskt mycket arbetsföremål och redskap som man använde i smedjan, eller då man timrade och gjorde möbler.

En ort i ständig förändring

Under Kurt Eklunds tid som jordbrukare har Vanda förändrats. I dag finns inte en enda gård med mjölkkor i Vanda, och vad han känner till finns det bara en gård med köttboskap kvar. Det som förr var åkermark och betesmark i gamla Helsinge är i dag industri- och bostadsområden i Vanda.

Många av de barn som besöker museet har ingen koppling till lantbruk sen tidigare. En del är nyinflyttade Vandabor med annan kulturell bakgrund, andra är uppvuxna i mer urbana miljöer och har ingen direkt koppling till lantbruk. Trots det är de flesta väldigt intresserade. Frågorna kan stundvis hagla tätt.

– Vår mening från första början, då vi märkte att Vanda blev allt mer stadsbebyggt, var att vi ville bevara något från Helsinge för kommande generationen. Det var orsaken till att vi grundade museet 1986.

Vanda lantbruksmuseum som finns på Nybackagränden 2 är öppet enligt beställning, och för alla som sysslar med lantbruk i Vanda är Helsinge lantmannagille öppet för nya medlemmar.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: Heidi Salminen


Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25
Då man ännu för tio år sedan öppet kunde arrangera kristna samlingar och samla tusentals åhörare, har tonen mot de kristna nu skärpts i Indien.

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51
Yvonne Terlinden välsignas av Bo-Göran Åstrand, Katri Grönroos, Anders Lindström, Annika Pråhl, Pentti Raunio och Iris Eriksson.

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31
Kollekter till Ryssland faller under EU-sanktionerna

INGERMANLANDS KYRKA. Kollekter till Ingermanlands kyrka i Ryssland är förbjudna, anser den finländska åklagarmyndigheten. Kyrkan har omkring 100 vänförsamlingar i Finland. 17.5.2024 kl. 19:00