EFTER CORONAPANDEMIN har Oddernes församling i Kristiansand i sydligaste Norge fått försöka hitta sig själv på nytt.
– Vi har ett bra barnarbete, men bara lite unga och unga vuxna. Vi behöver återetablera en ungdomsmiljö, och få nya frivilliga. Många slutade under coronan. Och inom ett drygt år kommer fyra anställda med tillsammans över 100 arbetsår i församlingen att sluta, säger sokneprest Erik Wessman, 48.
Han är sedan i fjol det som i Norge närmast kan beskrivas som en kyrkoherde. Församlingen har drygt 8 000 medlemmar och är långt äldre än själva staden Kristiansand. Oddernes kyrkas äldsta delar är från 1100-talet och är stadens äldsta byggnad.
Coronapandemin gjorde Erik Wessman till präst 2021. Före det jobbade han inom en stiftelse som arrangerar kristna festivaler och evenemang.
– Den allra största skillnaden är nog för mig personligen. Det går djupt att vara präst. Allt det jag ska förvalta resonerar djupt i mitt eget liv, säger han.
Med sin tidigare erfarenhet av ledarskap och administration blev han snart sokneprest. I Norge finns inga formella krav på en präst för det, så när hans kyrkoherde ville trappa ner inför sin pensionering och bli kaplan så bytte de två jobb.
Dagschef leder kansliet
Oddernes församling har inklusive prästerna 13 anställda. Till skillnad från ett finländskt församlingskansli är Erik Wessman inte chef för de anställda. Det sköter en daglig leder. I församlingsrådet är han också bara en av de nio medlemmarna.
Den norska kyrkan har två arbetsgivarlinjer. Erik Wessman som präst är anställd av prosteriet och har en prost som sin förman. Alla andra i församlingen är anställda av samfälligheten, fellesrådet, som följer den lokala kommungränsen.
Samfällighetens chef kan ha den uråldriga titeln kirkeverge; kyrkvärnaren var fram till 1990-talet en kommunal tjänst. I Norge svarar kommunerna för församlingarnas ekonomi, genom stora statsanslag. Prästernas lön finansieras också av staten och betalas ut av de norska domkapitlen, som kallas bispedømmeråd.
I Norge uppbärs ingen kyrkskatt eller medlemsavgift.
Fristående kyrka söker sig själv
Norska kyrkan slutade 2012 vara statskyrka. Sedan dess har kyrkan diskuterat hur den ska organisera sig själv, säger Fredrik Saxegaard som är biträdande professor i praktisk teologi vid den teologiska högskolan MF i Oslo.
– En linje bland präster och en del församlingsråd har velat se en nationell kyrka med starka biskopar. En annan linje vill se en modernare arbetsmiljö kring fellesråd som sägs vara det ”demokratiska och lokala”. Den striden har pågått i 20–3o år nu, säger han.
Också Erik Wessman säger att det dubbla norska anställningssystemet kan bli knepigt när man i ett litet arbetsteam har en konflikt och två olika arbetsgivare vid bordet.
I Norge är prosten en nära förman för soknepresten, som också fackligt sett kan flyttas runt inom prosteriet.
– Ja! Och jag är lyckligt lottad att ha en väldigt fin prost, en bra ledare, säger Erik Wessman.
FAKTA
Erik Wessman, Kristiansand, Norge
- Sokneprest sedan augusti 2022 i Oddernes församling i Kristiansand i Norge; prästvigd 2021 efter karriär i andra kristna organisationer.
- Oddernes kyrka har över tusenåriga anor på platsen. Byggnaden från 1150-talet är ortens äldsta hus. Omkring 8 000 medlemmar.
- Folkkyrkan i Norge är sedan 2012 tydligare skild från staten. Stat och kommun garanterar fortfarande verksamhetsmedel och löner.
- Den norske kirke har drygt 1 150 församlingar och 350 samfälligheter, fellesråd.