MINST VART FJÄRDE år ploppar en bubbla upp på sognepræst, kyrkoherde Louise Britzes, 50, datorskärm.
När datorn har blivit för gammal ska hon av datasekretesskäl få en ny – av det danska kyrkoministeriet. I Danmark är prästerna anställda av staten, som betalar deras lön och arbetsredskap. Högst upp är drottningen kyrkans överhuvud, säger hon.
Louise Britze i Simeons kirke på Nørrebro i Köpenhamn far runt på cykel med sin laptop från ministeriet. Hon arbetar mycket med diakoni, studerande och unga vuxna.
– Vi har en av Danmarks yngsta församlingar. Medianåldern 29 år. Våra bäst besökta gudstjänster är på torsdagarna, då vi äter tillsammans. I söndagsgudstjänsten känner de unga sig inte så hemma, säger hon.
I den gamla arbetarstadsdelen Nørrebro är Louise Britze som präst också förman för diakonin, menighedsplejen, som inte är fast finansierad som i Finland.
– Inkomstklyftorna här är stora. Mot slutet av månaden fyller det min tid riktigt mycket att hjälpa de utsatta. De ringer alla tider på dygnet.
Ensam präst i kyrkan
Den danska prästen har av tradition ofta jobbat ensam, enligt principen en präst – en kyrka. De över 2 000 församlingarna i Danmark är små. På grund av prästbristen kan en präst på landet svara för fyra–fem församlingar.
Här i Köpenhamn har två församlingar där Louise Britze arbetar gått samman. Sognet har närmare 10 000 medlemmar. och tre kyrkor plus sjukhuskyrkan vid det berömda Rigshospitalet.
En präst i sognet är ”kyrkobokförande präst” och har ibland en ledande roll som kan motsvara kyrkoherdens i Finland.
– Ibland förväntas den kollegan dra upp linjer, visa färg och skapa sognets identitet lite mer än de andra, säger hon.
Följande chef i hierarkin är prosten. I den här delen av Köpenhamn har han tillsyn över sex församlingar med totalt 75 000 medlemmar.
Bäddat för fula konflikter
Med sitt församlingsråd säger Louise Britze att hon är ”lyckligt lottad”. Det leds av en tidigare skolrektor som kan personalfrågor, ekonomi och administration.
I det danska systemet upplevs församlingsrådets roll ofta som knepig.
– Rådet är chef för personalen, men kan egentligen inte bestämma över prästen. Blir det problem så går det inte alltid så snyggt till när man då ska visa sitt missnöje på något annat sätt, säger Louise Britze.
I ett tidigare prästjobb har hon själv haft en konflikt med ett församlingsråd som varnade henne som för att gå och bli gravid. Det ledde till ett arbetsskyddsärende som gick ända upp kyrkoministeriet, i en tvist som hon till slut vann.
Vid Köpenhamns handelshögskola CBS är lektorn, ledarskapsexperten och teologen Camilla Sløk kritisk till det danska upplägget.
– Församlingsrådet har ansvar för den dagliga verksamheten. Men som frivilliga, på sin fritid, känner de att de inte kan gå in i konflikter – som förekommer på alla arbetsplatser – för att det inte vet tillräckligt om dem, säger hon.
Camilla Sløk har i en debattartikel föreslagit att kyrkans personal skulle vara anställd av de danska stiften.
FAKTA
Louise Britze, Köpenhamn
- Sognepræst sedan 2019 i Simeon-Sankt Johannes församling på Nørrebro i Köpenhamn. Bland de knappt 10 000 medlemmarna är medianåldern 29 år, en av de lägsta i den danska Folkekirken.
- Danska präster är anställda av staten. De övriga anställda har församlingsrådet som sin arbetsgivare.
- Folkekirken i Danmark har drygt 2 100 församlingar. Tidigare var huvudprincipen ”en kyrka, en präst”. Följande nivå i kyrkan är omkring 100 prosterier, som har en större betydelse än i Finland.