En av Claus Terlindens favoritpsalmer: ”Möt mig nu som den jag är.”
En av Claus Terlindens favoritpsalmer: ”Möt mig nu som den jag är.”

”Hur kan man inte tvivla?”

TILLGÄNGLIGHET.

Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande.

29.9.2023 kl. 13:18

Claus Terlinden växte upp i sydvästra Tyskland, lite norr om staden Stuttgart. Som barn och ungdom var den katolska kyrkan hans andliga hem. Som 16-åring lämnade han kyrkan och blev ateist.

– Jag tyckte det var fullkomligt orimligt att Gud skulle finnas.

I dag är Claus Terlinden omsorgspräst i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Om det finns ett spektrum av tro så rör han sig lite fram och tillbaka, men sedan många år tillbaka sällar han sig till de troende tvivlarna.

– Om man möter världen med öppna sinnen, hur kan man inte tvivla på en god Gud? För mig handlar tro om att ändå tro på en god Gud, fast jag inte ser det. För jag ser det inte. Eller jag ser det glimtvis, men samtidigt finns det så mycket fel i den här världen, säger han.

Varför började du söka igen?

– Jag har alltid försökt förstå hur livet, tillvaron och den här världen funkar. Därför är naturvetenskapen också väldigt viktig för mig. Det som sparkade mig till den troende sidan igen var en biografi om Martin Luther King.

– Jag tänkte att om han gör det han gör på grund av sin kristna tro så måste det finnas något som är viktigt och värt att lära känna där.

Tillgänglighet är teologisk spetsforskning

I Tyskland började Claus studera teologi, men också svenska. Hans lärare i svenska var finlandssvensk och i slutskedet av studierna fick Claus ett stipendium som förde honom till Åbo Akademi. Sedan 28 år tillbaka bor han i Karis.

I Karis jobbade han länge som församlingspastor och kaplan. Församlingens diakon tog med honom till arbetscentralen vid Kårkullas serviceboende i Karis och han lärde känna människorna där.

– Jag gick en kurs med Nalle Öhman som då var omsorgspräst. Det var han som startade upp det här med att sprida det glada budskapet om hur man kan jobba med människor med intellektuell funktionsnedsättning inom kyrkan.

I dag är Claus Terlinden själv omsorgspräst, den enda i Borgå stift. Många av de människor han jobbar med saknar språk och kan inte verbalisera sina tankar och känslor. Därför är musiken väldigt viktig i arbetet. En annan viktig aspekt är att fundera över vad man egentligen menar med det man säger.


”Jag påstår att jag jobbar med teologisk spetsforskning med just den här gruppen människor.”

– Inom teologi och kyrka har vi ett gammalt språksystem som samlat till sig en massa symboler och tankesätt under årens lopp. Jag upplever ofta att de inte funkar längre. Därför har jag funderat mycket på hur man kan översätta det till den tid vi lever i nu.

Jobbet som omsorgspräst är en förlängning av det.

– Nu jobbar jag med människor som delvis inte har något språk alls, hur förmedlar man den kristna tron då?

Vissa har ett begränsat språk och förstår inte symbolspråk, något som används flitigt inom kyrkan.

– Jag påstår att jag jobbar med teologisk spetsforskning med just den här gruppen människor. Man måste fundera mycket på vad det vi säger egentligen betyder. Som ”frälsning”. What?

Hur förklarar man frälsning för någon som inte har ett språk?

– Ja, säg det! Hur förklarar man det för en person som är genomsnitts-funtad?

– Oftast har frälsning att göra något med att man stöter på utmaningar i livet och får sätt att hantera dem, att leva med dem eller att leva genom dem tillsammans med någon annan.

I det kristna symbolsystemet har frälsningen ofta förlagts till en annan tid, bortom döden.

– Jag tror det är obibliskt. Om frälsning ska ha någon betydelse så är det här och nu. Inte gick ju Jesus omkring och sa: ”Jag ska hjälpa dig, men först när du är död och begraven.”

I den församling Claus Terlinden i dag jobbar i förklarar han frälsning genom gemenskap och att finnas till för varandra.

Ett annat knepigt begrepp är ”himlen”. Symbolerna talar om något verkligt, men samtidigt blir det helt fel om man tar det ordagrant.

– I berättelsen om Jesus förtydligas något, att det finns en välvillig kreativ öppenhet i framtiden om man vill ta tag i den. Det är kanske där jag skulle placera ord som himmel.

Är verbalisering av tro mest av en rolig lek? Den frågan ställer sig omsorgsprästen Claus Terlinden.


Är tro som verbaliseras värd mer

Claus Terlinden har en tvådelad arbetsbild. Han jobbar praktiskt med att hålla andakter på dagverksamheter och boenden och organisera omsorgsskriftskola. Han försöker också lansera ”Mässa med alla”. En mässa där man pratar lätt svenska och alla kan delta på sina egna villkor.

– Där pratar man inte om till exempel att Jesus bor i ens hjärta. Det blir alldeles konkret för människor som uppfattar det ordagrant.

– Jag kan inte alls säga att jag behärskar det här. Men det handlar om att vid varje ord och mening fundera: kan jag göra det enklare? Att till exempel prata om Gud som en far kan vara krångligt, vad betyder det? Istället kan jag säga att Gud bryr sig om dig.

Den andra delen av hans jobb går ut på att utbilda kollegor.

– Jag tror att alla församlingar har nytta av att bli uppmärksamma på de här frågorna. Jag hinner inte fara omkring så mycket så jag måste få mina kollegor i församlingarna att också sköta det.

Intresset för att jobba med tillgänglighet varierar, enligt Claus Terlinden. Många diakoner är väldigt duktiga på det.

– Men prästerna är så fokuserade på det där babbeljobbet som inte fungerar för människor med intellektuell funktionsnedsättning, och inte heller för många andra människor.

Han konstaterar att vi har en ganska intellektualiserad uppfattning av tro.

– Det funkar inte för många av mina människor. Därför måste jag fundera på vad tro egentligen är. Är det att man kan läsa trosbekännelsen? Jag kan tänka på många som egentligen inte kommunicerar, eller åtminstone inte verbalt på ett sätt som jag förstår direkt.

– Vad är tro för en sådan människa? Är min tro bättre eller mer för att jag kan verbalisera den eller är verbaliseringen bara en rolig lek som egentligen inte betyder så mycket? Ju mer jag funderar desto mindre vet jag.


”På en konfirmation ropade en konfirmand: Kan vi sjunga Lille katt? Jag sa okej, vi sjunger Lille katt som sista psalm.”

Hur närmar ni er tron på en omsorgsskriftskola?

– En jätteviktig sak är att vi firar mässa varje dag. Det hjälper inte att förklara hur man gör, utan man måste göra och göra. Jag använder stödtecken och vi sjunger mycket.

Vad gäller urvalet av sånger är det viktigt att samma strofer upprepas flera gånger, eller att det finns en bra refräng så att de som deltar kanske hinner lära sig någon strof utantill.

– Jag är ganska öppen för vad de kan. På en konfirmation ropade en konfirmand: ”Kan vi sjunga Lille katt?” Jag sa okej, vi sjunger Lille katt som sista psalm.

Det är väldigt viktigt att dagarna är strukturerade.

– Det behöver de flesta ändå. Också vi i mitten av normalfördelningskurvan. Assistenterna är otroligt viktiga i det arbetet. De är dyra men värda sina pengar, och då får de ändå för lite betalt. Som assistent på en omsorgsskriba är man i elden 24/7.

Om man sammanfattar kretsar omsorgsskriban kring att få till små stunder av gemenskap. Några djuplodande konversationer blir det sällan, även om det också händer.

– Men alla känslor finns där. Det handlar om att få ha dem och att lära sig hantera dem.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Alla utmaningar och att det också är ganska roligt däremellan. Sen får man mycket kramar. Det är ett väldigt äkta jobb, tycker jag. Jag är oftast mycket välkommen dit jag kommer.

Men visst har det också funnits stunder då han inte varit särskilt välkommen.

– På ett ställe där jag haft sångstunder brukar en person stiga upp och säga: ”Jag orkar inte med den här skiten.” Det händer ju också i det helt vanliga församlingsarbetet, men där säger man det kanske inte högt.

Vad är mest utmanande?

– Att området är för stort. Jag lever med ett ständigt dåligt samvete för att jag inte hinner till alla ställen.

Vad kan vi tänka på för att göra kyrkan till en bättre plats för människor med intellektuell funktionsnedsättning?

– Kanske det som står i psalmboken: ”Möt mig nu som den jag är. Håll mitt hjärta nära dig.” Den sången tycker jag mycket om och den säger vad det handlar om.

Något som många i Claus Terlindens församling saknar är vänner. Om man vill göra något tycker han att man kan försöka bli vän med någon, och samtidigt vara öppen för att personkemin kanske inte funkar och att man i så fall behöver ta ett steg tillbaka.

– På sätt och vis är det kanske det som hela den kristna tron handlar om. Att vi ska bli vänner med varandra. Det är inte bara en feel-good- grej. Det är en ganska stor uppgift. Och igen, det är inget som gäller bara i min församling, det gäller hela kyrkan.



Omsorgsskriftskolan

  • Varje år ordnas en omsorgsskriftskola i Borgå stift. Verksamheten är ambulerande och ordnas på olika orter från år till år.

  • Under omsorgsskriftskolan är både kropp, själ och ande i fokus. Promenader, meditation, massage och kreativa inslag varvas med mässor och musik.

  • Det finns inget register för vilka församlingsmedlemmar som har en intellektuell funktionsnedsättning. Om du eller någon du känner vill delta i omsorgsskriftskolan, kontakta din församling för mer info.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: Rebecca Pettersson


Mari Puska ser fram emot helgens kyrkodagar i Mariehamn. – Jag tror att behovet av det här är stort.

mariehamn. Under fredag kväll drar årets kyrkodagar igång i Mariehamns församling. Formatet är mindre på grund av coronaepidemin, kring 70 anmälda deltar. – Vi strömmar en del program så också andra kan delta, säger Mari Puska. 13.11.2020 kl. 12:01
Esther Kazen ser kyrkans potential att göra världen bättre.

feminism. Esther Kazen väntade sig att hon tillsammans med kyrkan skulle få kämpa mot orättvisor. I stället har hon många gånger upplevt att hon kämpat mot kyrkan. 12.11.2020 kl. 16:45
Vi behöver stå ut med paradoxer i livet, säger Katarina Gäddnäs.

Bok. Katarina Gäddnäs har länge skrivit om tro och brottats med det religiösa språket. Nu ger hon ut en bok med texter om Guds kärlek mitt i motgångar och halvfärdigheter. 12.11.2020 kl. 09:57
Pia Bengts har i många år jobbat som tf stiftssekreterare.

utnämning. Pia Bengts blir stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik vid Borgå stift, slog domkapitlet fast vid sitt möte idag. 11.11.2020 kl. 14:33
– Jag vill hellre ge en läsupplevelse än en traditionell kommentar, säger Erik Vikström om sin nya bok.

Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01
Anna Henning och hennes söners vardag är fylld av jobb, läxor och hobbyer. Men också av enkel samvaro. I och med coronan och distansjobb vann hon två timmar om dagen.

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22
Den andra omgången i valet av biskop i Åbo ärkestift hålls mellan kandidaterna Leppänen och Lehikoinen den tredje december.

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00
Kyrkomötet samlades fysiskt i Åbo första veckan i november. Men genom den lagändring som godkändes ska kyrkligt beslutsfattande i framtiden kunna ske elektroniskt.

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32
Biskop Bo-Göran Åstrand och kyrkoherde Harry S. Backström är oeniga om kommunikationen kring spänningarna i Väståboland.

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Rune Lindblom bor i Vasa, men är född i Pojo och uppvuxen i Karis.

PRÄSTSKJORTA. Rune Lindblom har upplevt en del obekväma situationer i prästskjorta, både i Jerusalem och här hemma. Och konfirmander har inte varit övertygade om att han är präst över huvudtaget. 5.5.2023 kl. 10:00
Enkäten kan besvaras under tiden 2.5-23.5.

ENKÄT. Biskop Bo-Göran Åstrand har tillsatt en arbetsgrupp för att ta fram en strategi för Borgå stift. Arbetsgruppen har utarbetat en enkät som man kan besvara under tre veckors tid. 3.5.2023 kl. 11:54
Rök och sot finns överallt – men inget värdefullt har skadats.

BRAND. Vi är tacksamma att branden stannade på sakristians sida, kyrksalen i Pernå kyrka är ju ovärderlig, säger Stina Lindgård, kyrkoherde i Agricola svenska församling. 2.5.2023 kl. 14:12
Nina Åström har uppträtt i ett trettiotal länder. Just nu är hon aktuell med boken "Måltider i öknen – Picnic in the Desert".

musiker. Nina Åström har uppträtt för miljonpublik, men också i fängelser i Ukraina och Ryssland. Hon går dit hennes kall för henne. 2.5.2023 kl. 11:32
Missionen har provisoriska arrangemang på domkapitlet 2023.

mission. Domkapitlet i Borgå har inte anställt någon ny stiftssekreterare för internationellt arbete och mission. Biskop Bo-Göran Åstrand vill vänta på domkapitlets nya strategi som kommer om ett år. 28.4.2023 kl. 13:00