David Pettersson förespråkar lägre skatter, större individuellt ansvar och mindre statlig övervakning.
David Pettersson förespråkar lägre skatter, större individuellt ansvar och mindre statlig övervakning.

Kristdemokraternas nya viceordförande ge kritikerna delvis rätt

politik.

Kristdemokraterna har under sommaren fått kritik för sin tystnad under regeringsförhandlingarna och för att partiet inte stått upp för de mänskliga rättigheterna. David Pettersson, nyvald tredje viceordförande för partiet, ger kritikerna delvis rätt.

27.9.2023 kl. 11:32

– Till viss del är kritiken befogad. Vi har problem att kommunicera ut vår politik till väljarna. Vi saknar kretskansli och anställd personal utanför Helsingfors, säger han.

Han nämner ett beslut om cykelförmån som Österbottens välfärdsområde gjort nyligen som exempel. I ärendet hade det kommit in personalinitiativ samt motioner först från KD och senare också SDP.

– Men när beslutet om förmånen gjordes var det SFP som kommunicerade ut det. De var ju naturligtvis med om beslutet, men initiativet var inte deras. Så här fungerar det ofta.

Men David Pettersson försvarar också partiets tystnad under regeringsförhandlingarna.

– Ska man föra konstruktiv politik ska man inte kasta sten på varandra i offentligheten. Det vettiga är att ta diskussionen öga mot öga. Men tystnaden kan också ha sin förklaring i att media sällan frågar efter KD:s åsikt.

Att KD inte profilerat sig mera under sommarens rasismdiskussion ser David Pettersson också som en följd av kommunikationsproblemet.

–­ KD tar avstånd från all rasism. Punkt. Men när KD:s riksdagsgrupp gjorde ett uttalade där man tog avstånd från all form av rasism i form av ett pressmeddelande rubricerade media det KD vill förlåta. Det stod förvisso i pressmeddelandet att man måste kunna förlåta och gå vidare. Men vi ville lyfta fram vårt avståndstagande. Vi har att jobba på kommunikationen.

På tal om rasismdiskussionen ser han också en svårighet i den.

– På ett teoretiskt plan är alla emot rasism. Nu utmålas Sannfinländarna som ett mer rasistiskt parti än andra, vilket är fullt möjligt att de är. Men vem har inte skrattat åt Bellman som sköt noplisar. Det är också en form av rasism. Jag tycker man ofta tvår sina händer och framställer sig som bättre än andra.

Omedvetet val av parti

David Pettersson har alltid varit intresserad av politik och samhälle.

– När jag var liten var TV-Nytt klockan 18.15 och Ett i naturen mina favoritprogram i teve. I övre tonåren skrev jag in mig i Svensk Ungdom.

Att partiet sedan blev KD var ett omedvetet val.

– Min tidigare arbetsgivare ringde och frågade om jag ställer upp för KD i kommunalvalet i Pedersöre 2008. Hade han frågat för något annat parti är det mycket möjligt att jag ställt upp för det i stället. Men eftersom jag är en värdekonservativ person har jag idag svårt att se mig i ett annat parti än KD.

Han citerar ofta Winston Churchill som sagt att den som inte varit liberal i sin ungdom har inget hjärta, och den som inte blivit konservativ som äldre har ingen hjärna.

Det gick inte hela vägen 2008, men han blev då partiets första ersättare i fullmäktige och fick plats i dagvårds- och utbildningsnämnden. Nu är han ordförande för KD:s fullmäktigegrupp och fullmäktiges första viceordförande.

Under regeringsförhandlingarna satt David Pettersson som en av KD:s tre förhandlare i en grupp som funderade på jordbruket.

– Ärligt talat så var jag mest där för att lära mig förhandla. Min finska är inte så bra att jag kan fundera på textformuleringar. Men det var intressant att se hur det går till. I vår grupp var det stor konsensus till skillnad från hur det var i en del andra.

Han ser en regeringsbas med Samlingspartiet, SFP och Sannfinländarna som den klart bästa för KD.

– Våra värderingar står närmast dem. Att det finns olikheter, problem och vildar i alla partier är en annan sak. Det har varit viktigt för oss att få regeringsprogrammet i mål och vända skutan med att stävja upplåningen. Det blir ändå svårt.

Vilka avtryck har KD gjort i regeringsprogrammet?

– Det var långt KD:s förtjänst att barnbidraget höjdes och att hemvårdsstödet räddades. Det var också stor press på stora inbesparingar på folkhögskolorna. Men vi var tydliga med att man inte kan spara på dem hur mycket som helst.

Inför senaste partikongress blev han tillfrågad om han ställer upp i valet som viceordförande.

– Det finns en tradition inom partiet att en svenskspråkig ska finnas i presidiet och jag var den enda uppställda. Vi har tioprocentigt understöd på svenskt håll och knappa fem i övriga delar av landet.

Som viceordförande har han närvarorätt i riksdagsgruppens gruppmöten varje vecka.

– Sedan innebär uppdraget att vi börjar fundera på de kommande president- och Europavalen Jag kommer också att vara en kontakt mellan partiledningen och den svenska organisationen och vara involverad i det nordiska samarbetet.

Orienterar inte KD:s ordförande i Sverige Ebba Busch partiet mer högerut än KD i Finland?

– Ebba Busch är väldigt höger, men det är jag också, så det tycker jag är en positiv sak. Jag hoppas att också KD i Finland orienterar sig mer högerut.

Hur långt högerut vill du gå?

– Samhället ska stå för utbildning och vård och erbjuda det åt alla invånare. Det är viktigt att vi har en bra offentlig service för det är ofta de minst bemedlade som är sjukast. Med den statliga översittande och övervakande byråkratin vill jag ha bort. Jag vill ha mera decentraliserat beslutsfattande och betydligt lägre skatter. Människan ska ha frihet och ansvar. Individens sociala ansvar borde vara större och den offentliga sektorns mindre. Var den här gränsen går är inte enkelt. Man får ju höra historierna om människor som far illa och inte får den hjälp de behöver.

Han kan omfatta den sannfinländska politiken ganska långt.

– Men Sannfinländarna har problem med de rasistiska uttalandena. Jag upplever att en del politiker, inte bara sannfinländare, har svårt att skilja mellan en misslyckad invandringspolitik och invandrare. Vi har ett systemfel, men fokus blir på människorna i stället för på felet. Man kan inte klandra en kvotflykting som kommer till Finland och som väljer att vara hemma och få allt av staten då man måste förtjäna över 3 000 euro i månaden för att det ska löna sig att arbeta.

Att ingen i KD:s nya presidium hör till den evangelisk-lutherska kyrkan är en nyhet för David Pettersson. Han bedömer ändå att majoriteten av KD:s medlemmar i Svenskfinland hör till kyrkan.

– Själv är jag barndöpt lutheran och har gått i söndagsskolan i baptistförsamlingen i Esse. Som ung var jag väldigt aktiv i den lutherska kyrkan, jag studerade teologi och blev teologie-
magister. Men jag lämnade kyrkan för ett antal år sedan då jag hade känslan att ledningen hellre bortförklarade det som står i Bibeln än försökte förklara för sekulära människor varför vi tänker som vi gör. Jag saknar det rakryggade ledarskapet som står på Bibelns grund.

Sedan ett år tillbaka är han medlem i Missionsförbundets församling Ebeneser i Jakobstad. Familjen är fortfarande medlemmar i Pedersöre församling.

– Det är intressant att kärnan är väldigt lika inom de mer konservativa inomkyrkliga väckelserörelserna och i frikyrkan. Men uttryckssättet är väldigt olika. Jag sitter gärna stilla i kyrkbänken och nickar sällan bifallande till predikan medan andra står med uppsträckta händer och ropar halleluja. Även om jag är obekväm med det uttryckssättet har jag inga problem med att andra gör det. Innehållet är ju det centrala. Det frikyrkliga sättet är mer glädjefyllt medan det är mer allvarstyngt inom kyrkan.

David Pettersson

Ekojordbrukare i Esse. Teologie magister, men inte prästvigd. Har kört mjölkbil i tolv år, vikarierat som ungdomsledare i Esse församling och som trädgårdsombudsman. Ska börja köra buss i höst när han tröskat klart.

Nyvald tredje viceordförande för Kristdemokraterna. Deltog i regeringsförhandlingarna. Politiskt aktiv i Pedersöre sedan 2008. Numera fullmäktigegruppens ordförande och första viceordförande i kommunfullmäktige. Medlem i Österbottens välfärdsområdes fullmäktige och styrelse.

Gift, har fem barn.

Johan Sandberg


Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25
Då man ännu för tio år sedan öppet kunde arrangera kristna samlingar och samla tusentals åhörare, har tonen mot de kristna nu skärpts i Indien.

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51
Yvonne Terlinden välsignas av Bo-Göran Åstrand, Katri Grönroos, Anders Lindström, Annika Pråhl, Pentti Raunio och Iris Eriksson.

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31
Kollekter till Ryssland faller under EU-sanktionerna

INGERMANLANDS KYRKA. Kollekter till Ingermanlands kyrka i Ryssland är förbjudna, anser den finländska åklagarmyndigheten. Kyrkan har omkring 100 vänförsamlingar i Finland. 17.5.2024 kl. 19:00