David Pettersson förespråkar lägre skatter, större individuellt ansvar och mindre statlig övervakning.

Kristdemokraternas nya viceordförande ge kritikerna delvis rätt

politik.

Kristdemokraterna har under sommaren fått kritik för sin tystnad under regeringsförhandlingarna och för att partiet inte stått upp för de mänskliga rättigheterna. David Pettersson, nyvald tredje viceordförande för partiet, ger kritikerna delvis rätt.

27.9.2023 kl. 11:32

– Till viss del är kritiken befogad. Vi har problem att kommunicera ut vår politik till väljarna. Vi saknar kretskansli och anställd personal utanför Helsingfors, säger han.

Han nämner ett beslut om cykelförmån som Österbottens välfärdsområde gjort nyligen som exempel. I ärendet hade det kommit in personalinitiativ samt motioner först från KD och senare också SDP.

– Men när beslutet om förmånen gjordes var det SFP som kommunicerade ut det. De var ju naturligtvis med om beslutet, men initiativet var inte deras. Så här fungerar det ofta.

Men David Pettersson försvarar också partiets tystnad under regeringsförhandlingarna.

– Ska man föra konstruktiv politik ska man inte kasta sten på varandra i offentligheten. Det vettiga är att ta diskussionen öga mot öga. Men tystnaden kan också ha sin förklaring i att media sällan frågar efter KD:s åsikt.

Att KD inte profilerat sig mera under sommarens rasismdiskussion ser David Pettersson också som en följd av kommunikationsproblemet.

–­ KD tar avstånd från all rasism. Punkt. Men när KD:s riksdagsgrupp gjorde ett uttalade där man tog avstånd från all form av rasism i form av ett pressmeddelande rubricerade media det KD vill förlåta. Det stod förvisso i pressmeddelandet att man måste kunna förlåta och gå vidare. Men vi ville lyfta fram vårt avståndstagande. Vi har att jobba på kommunikationen.

På tal om rasismdiskussionen ser han också en svårighet i den.

– På ett teoretiskt plan är alla emot rasism. Nu utmålas Sannfinländarna som ett mer rasistiskt parti än andra, vilket är fullt möjligt att de är. Men vem har inte skrattat åt Bellman som sköt noplisar. Det är också en form av rasism. Jag tycker man ofta tvår sina händer och framställer sig som bättre än andra.

Omedvetet val av parti

David Pettersson har alltid varit intresserad av politik och samhälle.

– När jag var liten var TV-Nytt klockan 18.15 och Ett i naturen mina favoritprogram i teve. I övre tonåren skrev jag in mig i Svensk Ungdom.

Att partiet sedan blev KD var ett omedvetet val.

– Min tidigare arbetsgivare ringde och frågade om jag ställer upp för KD i kommunalvalet i Pedersöre 2008. Hade han frågat för något annat parti är det mycket möjligt att jag ställt upp för det i stället. Men eftersom jag är en värdekonservativ person har jag idag svårt att se mig i ett annat parti än KD.

Han citerar ofta Winston Churchill som sagt att den som inte varit liberal i sin ungdom har inget hjärta, och den som inte blivit konservativ som äldre har ingen hjärna.

Det gick inte hela vägen 2008, men han blev då partiets första ersättare i fullmäktige och fick plats i dagvårds- och utbildningsnämnden. Nu är han ordförande för KD:s fullmäktigegrupp och fullmäktiges första viceordförande.

Under regeringsförhandlingarna satt David Pettersson som en av KD:s tre förhandlare i en grupp som funderade på jordbruket.

– Ärligt talat så var jag mest där för att lära mig förhandla. Min finska är inte så bra att jag kan fundera på textformuleringar. Men det var intressant att se hur det går till. I vår grupp var det stor konsensus till skillnad från hur det var i en del andra.

Han ser en regeringsbas med Samlingspartiet, SFP och Sannfinländarna som den klart bästa för KD.

– Våra värderingar står närmast dem. Att det finns olikheter, problem och vildar i alla partier är en annan sak. Det har varit viktigt för oss att få regeringsprogrammet i mål och vända skutan med att stävja upplåningen. Det blir ändå svårt.

Vilka avtryck har KD gjort i regeringsprogrammet?

– Det var långt KD:s förtjänst att barnbidraget höjdes och att hemvårdsstödet räddades. Det var också stor press på stora inbesparingar på folkhögskolorna. Men vi var tydliga med att man inte kan spara på dem hur mycket som helst.

Inför senaste partikongress blev han tillfrågad om han ställer upp i valet som viceordförande.

– Det finns en tradition inom partiet att en svenskspråkig ska finnas i presidiet och jag var den enda uppställda. Vi har tioprocentigt understöd på svenskt håll och knappa fem i övriga delar av landet.

Som viceordförande har han närvarorätt i riksdagsgruppens gruppmöten varje vecka.

– Sedan innebär uppdraget att vi börjar fundera på de kommande president- och Europavalen Jag kommer också att vara en kontakt mellan partiledningen och den svenska organisationen och vara involverad i det nordiska samarbetet.

Orienterar inte KD:s ordförande i Sverige Ebba Busch partiet mer högerut än KD i Finland?

– Ebba Busch är väldigt höger, men det är jag också, så det tycker jag är en positiv sak. Jag hoppas att också KD i Finland orienterar sig mer högerut.

Hur långt högerut vill du gå?

– Samhället ska stå för utbildning och vård och erbjuda det åt alla invånare. Det är viktigt att vi har en bra offentlig service för det är ofta de minst bemedlade som är sjukast. Med den statliga översittande och övervakande byråkratin vill jag ha bort. Jag vill ha mera decentraliserat beslutsfattande och betydligt lägre skatter. Människan ska ha frihet och ansvar. Individens sociala ansvar borde vara större och den offentliga sektorns mindre. Var den här gränsen går är inte enkelt. Man får ju höra historierna om människor som far illa och inte får den hjälp de behöver.

Han kan omfatta den sannfinländska politiken ganska långt.

– Men Sannfinländarna har problem med de rasistiska uttalandena. Jag upplever att en del politiker, inte bara sannfinländare, har svårt att skilja mellan en misslyckad invandringspolitik och invandrare. Vi har ett systemfel, men fokus blir på människorna i stället för på felet. Man kan inte klandra en kvotflykting som kommer till Finland och som väljer att vara hemma och få allt av staten då man måste förtjäna över 3 000 euro i månaden för att det ska löna sig att arbeta.

Att ingen i KD:s nya presidium hör till den evangelisk-lutherska kyrkan är en nyhet för David Pettersson. Han bedömer ändå att majoriteten av KD:s medlemmar i Svenskfinland hör till kyrkan.

– Själv är jag barndöpt lutheran och har gått i söndagsskolan i baptistförsamlingen i Esse. Som ung var jag väldigt aktiv i den lutherska kyrkan, jag studerade teologi och blev teologie-
magister. Men jag lämnade kyrkan för ett antal år sedan då jag hade känslan att ledningen hellre bortförklarade det som står i Bibeln än försökte förklara för sekulära människor varför vi tänker som vi gör. Jag saknar det rakryggade ledarskapet som står på Bibelns grund.

Sedan ett år tillbaka är han medlem i Missionsförbundets församling Ebeneser i Jakobstad. Familjen är fortfarande medlemmar i Pedersöre församling.

– Det är intressant att kärnan är väldigt lika inom de mer konservativa inomkyrkliga väckelserörelserna och i frikyrkan. Men uttryckssättet är väldigt olika. Jag sitter gärna stilla i kyrkbänken och nickar sällan bifallande till predikan medan andra står med uppsträckta händer och ropar halleluja. Även om jag är obekväm med det uttryckssättet har jag inga problem med att andra gör det. Innehållet är ju det centrala. Det frikyrkliga sättet är mer glädjefyllt medan det är mer allvarstyngt inom kyrkan.

David Pettersson

Ekojordbrukare i Esse. Teologie magister, men inte prästvigd. Har kört mjölkbil i tolv år, vikarierat som ungdomsledare i Esse församling och som trädgårdsombudsman. Ska börja köra buss i höst när han tröskat klart.

Nyvald tredje viceordförande för Kristdemokraterna. Deltog i regeringsförhandlingarna. Politiskt aktiv i Pedersöre sedan 2008. Numera fullmäktigegruppens ordförande och första viceordförande i kommunfullmäktige. Medlem i Österbottens välfärdsområdes fullmäktige och styrelse.

Gift, har fem barn.

Johan Sandberg


domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48

KONFIRMANDTIDEN. Ungefär 68 procent av unga som konfirmerades i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland under 2023 tycker att konfirmandtiden har påverkat deras psykiska välbefinnande på ett positivt sätt. Det här kommer fram i kyrkans nationella självutvärdering för konfirmander. 29.11.2023 kl. 08:00

kulturpris. I trettio år var Stefan Härus redaktör för programmet Tack och lov i Yle Vega. Programmet presenterade andlig musik enligt lyssnarnas önskemål, och präglades starkt av Härus röst, personlighet, närvaro och kunskap. Dessa motiveringar lyftes fram när Stefan Härus fick Församlingsförbundets kulturpris år 2023. 28.11.2023 kl. 15:33

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet