David Pettersson förespråkar lägre skatter, större individuellt ansvar och mindre statlig övervakning.

Kristdemokraternas nya viceordförande ge kritikerna delvis rätt

politik.

Kristdemokraterna har under sommaren fått kritik för sin tystnad under regeringsförhandlingarna och för att partiet inte stått upp för de mänskliga rättigheterna. David Pettersson, nyvald tredje viceordförande för partiet, ger kritikerna delvis rätt.

27.9.2023 kl. 11:32

– Till viss del är kritiken befogad. Vi har problem att kommunicera ut vår politik till väljarna. Vi saknar kretskansli och anställd personal utanför Helsingfors, säger han.

Han nämner ett beslut om cykelförmån som Österbottens välfärdsområde gjort nyligen som exempel. I ärendet hade det kommit in personalinitiativ samt motioner först från KD och senare också SDP.

– Men när beslutet om förmånen gjordes var det SFP som kommunicerade ut det. De var ju naturligtvis med om beslutet, men initiativet var inte deras. Så här fungerar det ofta.

Men David Pettersson försvarar också partiets tystnad under regeringsförhandlingarna.

– Ska man föra konstruktiv politik ska man inte kasta sten på varandra i offentligheten. Det vettiga är att ta diskussionen öga mot öga. Men tystnaden kan också ha sin förklaring i att media sällan frågar efter KD:s åsikt.

Att KD inte profilerat sig mera under sommarens rasismdiskussion ser David Pettersson också som en följd av kommunikationsproblemet.

–­ KD tar avstånd från all rasism. Punkt. Men när KD:s riksdagsgrupp gjorde ett uttalade där man tog avstånd från all form av rasism i form av ett pressmeddelande rubricerade media det KD vill förlåta. Det stod förvisso i pressmeddelandet att man måste kunna förlåta och gå vidare. Men vi ville lyfta fram vårt avståndstagande. Vi har att jobba på kommunikationen.

På tal om rasismdiskussionen ser han också en svårighet i den.

– På ett teoretiskt plan är alla emot rasism. Nu utmålas Sannfinländarna som ett mer rasistiskt parti än andra, vilket är fullt möjligt att de är. Men vem har inte skrattat åt Bellman som sköt noplisar. Det är också en form av rasism. Jag tycker man ofta tvår sina händer och framställer sig som bättre än andra.

Omedvetet val av parti

David Pettersson har alltid varit intresserad av politik och samhälle.

– När jag var liten var TV-Nytt klockan 18.15 och Ett i naturen mina favoritprogram i teve. I övre tonåren skrev jag in mig i Svensk Ungdom.

Att partiet sedan blev KD var ett omedvetet val.

– Min tidigare arbetsgivare ringde och frågade om jag ställer upp för KD i kommunalvalet i Pedersöre 2008. Hade han frågat för något annat parti är det mycket möjligt att jag ställt upp för det i stället. Men eftersom jag är en värdekonservativ person har jag idag svårt att se mig i ett annat parti än KD.

Han citerar ofta Winston Churchill som sagt att den som inte varit liberal i sin ungdom har inget hjärta, och den som inte blivit konservativ som äldre har ingen hjärna.

Det gick inte hela vägen 2008, men han blev då partiets första ersättare i fullmäktige och fick plats i dagvårds- och utbildningsnämnden. Nu är han ordförande för KD:s fullmäktigegrupp och fullmäktiges första viceordförande.

Under regeringsförhandlingarna satt David Pettersson som en av KD:s tre förhandlare i en grupp som funderade på jordbruket.

– Ärligt talat så var jag mest där för att lära mig förhandla. Min finska är inte så bra att jag kan fundera på textformuleringar. Men det var intressant att se hur det går till. I vår grupp var det stor konsensus till skillnad från hur det var i en del andra.

Han ser en regeringsbas med Samlingspartiet, SFP och Sannfinländarna som den klart bästa för KD.

– Våra värderingar står närmast dem. Att det finns olikheter, problem och vildar i alla partier är en annan sak. Det har varit viktigt för oss att få regeringsprogrammet i mål och vända skutan med att stävja upplåningen. Det blir ändå svårt.

Vilka avtryck har KD gjort i regeringsprogrammet?

– Det var långt KD:s förtjänst att barnbidraget höjdes och att hemvårdsstödet räddades. Det var också stor press på stora inbesparingar på folkhögskolorna. Men vi var tydliga med att man inte kan spara på dem hur mycket som helst.

Inför senaste partikongress blev han tillfrågad om han ställer upp i valet som viceordförande.

– Det finns en tradition inom partiet att en svenskspråkig ska finnas i presidiet och jag var den enda uppställda. Vi har tioprocentigt understöd på svenskt håll och knappa fem i övriga delar av landet.

Som viceordförande har han närvarorätt i riksdagsgruppens gruppmöten varje vecka.

– Sedan innebär uppdraget att vi börjar fundera på de kommande president- och Europavalen Jag kommer också att vara en kontakt mellan partiledningen och den svenska organisationen och vara involverad i det nordiska samarbetet.

Orienterar inte KD:s ordförande i Sverige Ebba Busch partiet mer högerut än KD i Finland?

– Ebba Busch är väldigt höger, men det är jag också, så det tycker jag är en positiv sak. Jag hoppas att också KD i Finland orienterar sig mer högerut.

Hur långt högerut vill du gå?

– Samhället ska stå för utbildning och vård och erbjuda det åt alla invånare. Det är viktigt att vi har en bra offentlig service för det är ofta de minst bemedlade som är sjukast. Med den statliga översittande och övervakande byråkratin vill jag ha bort. Jag vill ha mera decentraliserat beslutsfattande och betydligt lägre skatter. Människan ska ha frihet och ansvar. Individens sociala ansvar borde vara större och den offentliga sektorns mindre. Var den här gränsen går är inte enkelt. Man får ju höra historierna om människor som far illa och inte får den hjälp de behöver.

Han kan omfatta den sannfinländska politiken ganska långt.

– Men Sannfinländarna har problem med de rasistiska uttalandena. Jag upplever att en del politiker, inte bara sannfinländare, har svårt att skilja mellan en misslyckad invandringspolitik och invandrare. Vi har ett systemfel, men fokus blir på människorna i stället för på felet. Man kan inte klandra en kvotflykting som kommer till Finland och som väljer att vara hemma och få allt av staten då man måste förtjäna över 3 000 euro i månaden för att det ska löna sig att arbeta.

Att ingen i KD:s nya presidium hör till den evangelisk-lutherska kyrkan är en nyhet för David Pettersson. Han bedömer ändå att majoriteten av KD:s medlemmar i Svenskfinland hör till kyrkan.

– Själv är jag barndöpt lutheran och har gått i söndagsskolan i baptistförsamlingen i Esse. Som ung var jag väldigt aktiv i den lutherska kyrkan, jag studerade teologi och blev teologie-
magister. Men jag lämnade kyrkan för ett antal år sedan då jag hade känslan att ledningen hellre bortförklarade det som står i Bibeln än försökte förklara för sekulära människor varför vi tänker som vi gör. Jag saknar det rakryggade ledarskapet som står på Bibelns grund.

Sedan ett år tillbaka är han medlem i Missionsförbundets församling Ebeneser i Jakobstad. Familjen är fortfarande medlemmar i Pedersöre församling.

– Det är intressant att kärnan är väldigt lika inom de mer konservativa inomkyrkliga väckelserörelserna och i frikyrkan. Men uttryckssättet är väldigt olika. Jag sitter gärna stilla i kyrkbänken och nickar sällan bifallande till predikan medan andra står med uppsträckta händer och ropar halleluja. Även om jag är obekväm med det uttryckssättet har jag inga problem med att andra gör det. Innehållet är ju det centrala. Det frikyrkliga sättet är mer glädjefyllt medan det är mer allvarstyngt inom kyrkan.

David Pettersson

Ekojordbrukare i Esse. Teologie magister, men inte prästvigd. Har kört mjölkbil i tolv år, vikarierat som ungdomsledare i Esse församling och som trädgårdsombudsman. Ska börja köra buss i höst när han tröskat klart.

Nyvald tredje viceordförande för Kristdemokraterna. Deltog i regeringsförhandlingarna. Politiskt aktiv i Pedersöre sedan 2008. Numera fullmäktigegruppens ordförande och första viceordförande i kommunfullmäktige. Medlem i Österbottens välfärdsområdes fullmäktige och styrelse.

Gift, har fem barn.

Johan Sandberg


FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapets verksamhetsledare Rolf Steffansson säger upp sig och flyttar till Fuengirola på spanska solkusten. Där blir han pastor i den finska församlingen från den 1 september. 2.3.2023 kl. 16:37

kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet