David Pettersson förespråkar lägre skatter, större individuellt ansvar och mindre statlig övervakning.
David Pettersson förespråkar lägre skatter, större individuellt ansvar och mindre statlig övervakning.

Kristdemokraternas nya viceordförande ge kritikerna delvis rätt

politik.

Kristdemokraterna har under sommaren fått kritik för sin tystnad under regeringsförhandlingarna och för att partiet inte stått upp för de mänskliga rättigheterna. David Pettersson, nyvald tredje viceordförande för partiet, ger kritikerna delvis rätt.

27.9.2023 kl. 11:32

– Till viss del är kritiken befogad. Vi har problem att kommunicera ut vår politik till väljarna. Vi saknar kretskansli och anställd personal utanför Helsingfors, säger han.

Han nämner ett beslut om cykelförmån som Österbottens välfärdsområde gjort nyligen som exempel. I ärendet hade det kommit in personalinitiativ samt motioner först från KD och senare också SDP.

– Men när beslutet om förmånen gjordes var det SFP som kommunicerade ut det. De var ju naturligtvis med om beslutet, men initiativet var inte deras. Så här fungerar det ofta.

Men David Pettersson försvarar också partiets tystnad under regeringsförhandlingarna.

– Ska man föra konstruktiv politik ska man inte kasta sten på varandra i offentligheten. Det vettiga är att ta diskussionen öga mot öga. Men tystnaden kan också ha sin förklaring i att media sällan frågar efter KD:s åsikt.

Att KD inte profilerat sig mera under sommarens rasismdiskussion ser David Pettersson också som en följd av kommunikationsproblemet.

–­ KD tar avstånd från all rasism. Punkt. Men när KD:s riksdagsgrupp gjorde ett uttalade där man tog avstånd från all form av rasism i form av ett pressmeddelande rubricerade media det KD vill förlåta. Det stod förvisso i pressmeddelandet att man måste kunna förlåta och gå vidare. Men vi ville lyfta fram vårt avståndstagande. Vi har att jobba på kommunikationen.

På tal om rasismdiskussionen ser han också en svårighet i den.

– På ett teoretiskt plan är alla emot rasism. Nu utmålas Sannfinländarna som ett mer rasistiskt parti än andra, vilket är fullt möjligt att de är. Men vem har inte skrattat åt Bellman som sköt noplisar. Det är också en form av rasism. Jag tycker man ofta tvår sina händer och framställer sig som bättre än andra.

Omedvetet val av parti

David Pettersson har alltid varit intresserad av politik och samhälle.

– När jag var liten var TV-Nytt klockan 18.15 och Ett i naturen mina favoritprogram i teve. I övre tonåren skrev jag in mig i Svensk Ungdom.

Att partiet sedan blev KD var ett omedvetet val.

– Min tidigare arbetsgivare ringde och frågade om jag ställer upp för KD i kommunalvalet i Pedersöre 2008. Hade han frågat för något annat parti är det mycket möjligt att jag ställt upp för det i stället. Men eftersom jag är en värdekonservativ person har jag idag svårt att se mig i ett annat parti än KD.

Han citerar ofta Winston Churchill som sagt att den som inte varit liberal i sin ungdom har inget hjärta, och den som inte blivit konservativ som äldre har ingen hjärna.

Det gick inte hela vägen 2008, men han blev då partiets första ersättare i fullmäktige och fick plats i dagvårds- och utbildningsnämnden. Nu är han ordförande för KD:s fullmäktigegrupp och fullmäktiges första viceordförande.

Under regeringsförhandlingarna satt David Pettersson som en av KD:s tre förhandlare i en grupp som funderade på jordbruket.

– Ärligt talat så var jag mest där för att lära mig förhandla. Min finska är inte så bra att jag kan fundera på textformuleringar. Men det var intressant att se hur det går till. I vår grupp var det stor konsensus till skillnad från hur det var i en del andra.

Han ser en regeringsbas med Samlingspartiet, SFP och Sannfinländarna som den klart bästa för KD.

– Våra värderingar står närmast dem. Att det finns olikheter, problem och vildar i alla partier är en annan sak. Det har varit viktigt för oss att få regeringsprogrammet i mål och vända skutan med att stävja upplåningen. Det blir ändå svårt.

Vilka avtryck har KD gjort i regeringsprogrammet?

– Det var långt KD:s förtjänst att barnbidraget höjdes och att hemvårdsstödet räddades. Det var också stor press på stora inbesparingar på folkhögskolorna. Men vi var tydliga med att man inte kan spara på dem hur mycket som helst.

Inför senaste partikongress blev han tillfrågad om han ställer upp i valet som viceordförande.

– Det finns en tradition inom partiet att en svenskspråkig ska finnas i presidiet och jag var den enda uppställda. Vi har tioprocentigt understöd på svenskt håll och knappa fem i övriga delar av landet.

Som viceordförande har han närvarorätt i riksdagsgruppens gruppmöten varje vecka.

– Sedan innebär uppdraget att vi börjar fundera på de kommande president- och Europavalen Jag kommer också att vara en kontakt mellan partiledningen och den svenska organisationen och vara involverad i det nordiska samarbetet.

Orienterar inte KD:s ordförande i Sverige Ebba Busch partiet mer högerut än KD i Finland?

– Ebba Busch är väldigt höger, men det är jag också, så det tycker jag är en positiv sak. Jag hoppas att också KD i Finland orienterar sig mer högerut.

Hur långt högerut vill du gå?

– Samhället ska stå för utbildning och vård och erbjuda det åt alla invånare. Det är viktigt att vi har en bra offentlig service för det är ofta de minst bemedlade som är sjukast. Med den statliga översittande och övervakande byråkratin vill jag ha bort. Jag vill ha mera decentraliserat beslutsfattande och betydligt lägre skatter. Människan ska ha frihet och ansvar. Individens sociala ansvar borde vara större och den offentliga sektorns mindre. Var den här gränsen går är inte enkelt. Man får ju höra historierna om människor som far illa och inte får den hjälp de behöver.

Han kan omfatta den sannfinländska politiken ganska långt.

– Men Sannfinländarna har problem med de rasistiska uttalandena. Jag upplever att en del politiker, inte bara sannfinländare, har svårt att skilja mellan en misslyckad invandringspolitik och invandrare. Vi har ett systemfel, men fokus blir på människorna i stället för på felet. Man kan inte klandra en kvotflykting som kommer till Finland och som väljer att vara hemma och få allt av staten då man måste förtjäna över 3 000 euro i månaden för att det ska löna sig att arbeta.

Att ingen i KD:s nya presidium hör till den evangelisk-lutherska kyrkan är en nyhet för David Pettersson. Han bedömer ändå att majoriteten av KD:s medlemmar i Svenskfinland hör till kyrkan.

– Själv är jag barndöpt lutheran och har gått i söndagsskolan i baptistförsamlingen i Esse. Som ung var jag väldigt aktiv i den lutherska kyrkan, jag studerade teologi och blev teologie-
magister. Men jag lämnade kyrkan för ett antal år sedan då jag hade känslan att ledningen hellre bortförklarade det som står i Bibeln än försökte förklara för sekulära människor varför vi tänker som vi gör. Jag saknar det rakryggade ledarskapet som står på Bibelns grund.

Sedan ett år tillbaka är han medlem i Missionsförbundets församling Ebeneser i Jakobstad. Familjen är fortfarande medlemmar i Pedersöre församling.

– Det är intressant att kärnan är väldigt lika inom de mer konservativa inomkyrkliga väckelserörelserna och i frikyrkan. Men uttryckssättet är väldigt olika. Jag sitter gärna stilla i kyrkbänken och nickar sällan bifallande till predikan medan andra står med uppsträckta händer och ropar halleluja. Även om jag är obekväm med det uttryckssättet har jag inga problem med att andra gör det. Innehållet är ju det centrala. Det frikyrkliga sättet är mer glädjefyllt medan det är mer allvarstyngt inom kyrkan.

David Pettersson

Ekojordbrukare i Esse. Teologie magister, men inte prästvigd. Har kört mjölkbil i tolv år, vikarierat som ungdomsledare i Esse församling och som trädgårdsombudsman. Ska börja köra buss i höst när han tröskat klart.

Nyvald tredje viceordförande för Kristdemokraterna. Deltog i regeringsförhandlingarna. Politiskt aktiv i Pedersöre sedan 2008. Numera fullmäktigegruppens ordförande och första viceordförande i kommunfullmäktige. Medlem i Österbottens välfärdsområdes fullmäktige och styrelse.

Gift, har fem barn.

Johan Sandberg


Bland annat här på Vasagatan 4 i Helsingfors äger stiftelsen en lägenhet. 
FOTO: KP-ARKIV

En kyrklig stiftelsedoldis erbjuder sponsrat boende. Men eftersom stiftelsen tidigare inte ställt skriftliga krav på hyresgästerna har man i dag en hyresverksamhet som inte motsvarar stiftelsens ändamål. 14.3.2013 kl. 09:00

Den vita röken signalerade valet av Jorge Mario Bergoglio, ärkebiskop i Buenos Aires, till ny påve. 13.3.2013 kl. 21:59

Kyrkoherdarna i Helsingfors tar avstånd från osund andlighet. Därför ser de heller ingen möjlighet att för tillfället samarbeta med Pirkko Jalovaara. 14.3.2013 kl. 12:00
FOTO: Johan Wingborg

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle. 10.3.2013 kl. 12:00
FOTO: Lars Hedman

Diktarbiskopen Karl-Erik Forssell var frimurare. Biskop John Vikström ställde sig negativ till präster som frimurare men ändrade sig. Biskop Björn Vikström är inte frimurare men en välkommen gäst hos orden. Men kritiken lever kvar. 8.3.2013 kl. 16:16

Tjänsten som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå stift har sökts av Lars-Eric Henricson. 8.3.2013 kl. 15:14
(FOTO: Uppsala universitet)

Välfärdsstatens avreglering skapar nya och oväntade konstellationer. Kyrkans roll i samhället blir allt viktigare. 8.3.2013 kl. 16:05

Kyrkoherdekonferensen i Helsingfors diskuterade på tisdagen hur de ska ställa sig till fenomen som de omdiskuterade Jalovaarakvällarna. 7.3.2013 kl. 10:21
De flesta offer för förföljelse på grund av religion är kristna. (FOTO: Ida Sundberg)

De flesta offer för förföljelse på grund av religion är kristna. Det här är fortfarande en politiskt obekväm sanning. Men nu finns journalister som vill bryta tystnaden, skriver teologen och författaren Svante Lundgren. 7.3.2013 kl. 10:03
Skådespelaren oskar Pöysti brottas i monologen Tröst med både egna och andras frågor om livets mening och meningslöshet.(FOTO: Tomas von Martens)

Vårens turnépjäs på teater Viirus är ett personligt samtal om tro och tvivel, om behovet av mening, om kyrkans identitetskris och om ett samhälle som slutar tala om de viktiga existentiella frågorna. 7.3.2013 kl. 09:42
Om livet har trasslat ihop sig erbjuder kyrkan själavård som ett sätt att komma på fötter igen.

Att möta någon som har det svårt och hjälpa denne att komma på fötter igen är något som kyrkan prioriterar. KP ringde upp fem församlingar som alla svarade att de vid behov genast var beredda att ordna ett samtal. 3.3.2013 kl. 09:00

I dag kom Lärkullastiftelsen och Retreatstiftelsen överens om att ingå ett samarbetsavtal om att anställa en person som marknadsför och utvecklar retreatverksamheten i Svenskfinland. 1.3.2013 kl. 15:24

Sixten Ekstrand, Tomas Ray och Helene Liljeström söker direktorstjänsten för den svenska enheten vid Kyrkostyrelsen. 1.3.2013 kl. 15:22
Retreatgården Snoan ligger i Lappvik i västra Nyland.

Märta Sohlbergs bostad stod tom i fyra år efter hennes död och inbringade inga pengar. Nu är den såld. Vissa år har stiftelsens utdelning varit mycket knapp. 1.3.2013 kl. 08:46
Gita Lindgren saknar gemenskapen och sammanhållningen som en gång fanns inom kyrkan (FOTO: Nina Österholm)

Förr måste man veta sin plats i brukssamhällen. Vilka jobb man kan söka, vilka barn som kan leka tillsammans. Gita Lindgren lärde sig tidigt vilka koder som gällde bland arbetarna i Dalsbruk men också att knopar och segling kan förena långt över gränserna. 28.2.2013 kl. 12:14

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00
Kyrkomötet samlades fysiskt i Åbo första veckan i november. Men genom den lagändring som godkändes ska kyrkligt beslutsfattande i framtiden kunna ske elektroniskt.

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32
Biskop Bo-Göran Åstrand och kyrkoherde Harry S. Backström är oeniga om kommunikationen kring spänningarna i Väståboland.

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14