Kalle Sällström har tagit ett sabbatsår från Församlingsförbundet och kastat sig in i skolvärlden.
Kalle Sällström har tagit ett sabbatsår från Församlingsförbundet och kastat sig in i skolvärlden.

Från församlingsliv till huslig ekonomi – "Mina första havreflarn minns jag väl"

BRANSCHBYTE.

Kalle Sällström valde att byta Församlingsförbundet mot skolvärlden för ett år. I höst undervisar han i allt från hur man bakar semlor till hur man städar

26.9.2023 kl. 09:47

Just nu är Kalle Sällström partiellt tjänstledig från sitt jobb som verksamhetsledare för Församlingsförbundet. I ett knappt år ska han istället undervisa i huslig ekonomi vid Helsinge skola. Han är en person som vågat testa på något helt nytt mitt i arbetslivet.


Du har studerat teologi och länge jobbat med kyrka och församling. Hur kom det sig att du ville testa på jobbet som lärare i huslig ekonomi?

– Under gymnasietiden hade jag en idé eller dröm om att det skulle vara roligt att jobba som hussalärare. Jag funderade till och med på att börja studera till det, men sen blev det inte så.

– Någonstans har den där drömmen funnits kvar. Sen öppnade sig den här möjligheten och jag nappade på. Jag har jobbat i den kyrkliga bubblan länge och det kändes som att det skulle vara bra med en paus och ett nytt sammanhang.

Var det nervöst den första skoldagen?

– Jag har alltid varit intresserad av matlagning och bakning och har tidigare jobbat en del med ungdomar, så det var inte helt främmande. Men skolmiljön var ju ny. Det har varit massor att lära sig och sätta sig in i. Samtidigt har det varit roligt att lära sig mer.

I rapporteringen från lärarbranschen verkar arbetsbilden präglas av mycket stress. Har du känt av det?

– Jag har ju ganska kort erfarenhet. Det är en utmaning att grupperna är stora samtidigt som varje elev är en egen individ. Vissa behöver mer hjälp än andra. Att upptäcka det och att ha tid för den enskilda eleven, det känns som en tuff utmaning för mig så här i början.

– Samtidigt har det varit fint att märka hur mån man är om den enskilda elevens välmående på skolnivå. Man gör allt man kan för att eleverna ska lyckas, ha det bra och klara av skolvardagen.

Vad vill du lära de ungdomar du möter?

– Det är kanske det som fascinerat mig med ämnet huslig ekonomi, att det är viktiga färdigheter för det vardagliga livet. Där finns en koppling till när jag jobbat med unga i kyrkan. Det handlar också om att utrusta unga för framtiden och de svårigheter och utmaningar de kommer att möta.

– I församlingen fostrar man unga i att de inte är ensamma och att man alltid kan be. Här handlar det också om att ge färdigheter för vardagen. Färdigheter som ökar självförtroendet och välmåendet. Att du vet att du kan koka gröt, baka semlor och hålla din bostad ren.

– Det känns som jättebra och viktiga färdigheter att ge vidare.

Vad hoppas du inspirera dina elever till?

– Det roliga i matlagning och bakning. Det finns en glädje i att göra själv, att skapa och vara kreativ, duka fint och äta tillsammans.

– Vi har redan haft fina stunder då eleverna tillrett mat eller bakat och det funnits en stolthet och glädje i att de lyckats.

Varifrån kommer ditt eget intresse för köksbestyr?

– Det är jättesvårt att säga, men jag var nog inte många år då jag bakade mina första havreflarn. Det minns jag väl. Det var det första jag gjorde på egen hand.

– Nog måste det väl komma hemifrån. Jag har alltid haft det intresset, så länge jag kommer ihåg. Redan innan jag lagade de första havreflarnen lär min favoritlek ha varit att leka med kastruller.

Vad lagar du helst för mat i höst?

– Mycket går just nu på barnens villkor. Vad de äter och uppskattar är det som styr mest. Men när jag får baka kan jag göra mer utsvävningar och förverkliga mig själv.



Kalle Sällström

Gör: Är lärare i huslig
ekonomi vid Helsinge skola.
Familj: Patricia och barnen Mio (16), Axa (13) och Iva (6).
Intressen: Matlagning, bakning och cykling. Det sistnämnda är ett nyupptäckt intresse kopplat till arbetsresorna till Vanda.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: privat


Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25
Då man ännu för tio år sedan öppet kunde arrangera kristna samlingar och samla tusentals åhörare, har tonen mot de kristna nu skärpts i Indien.

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51
Yvonne Terlinden välsignas av Bo-Göran Åstrand, Katri Grönroos, Anders Lindström, Annika Pråhl, Pentti Raunio och Iris Eriksson.

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31
Kollekter till Ryssland faller under EU-sanktionerna

INGERMANLANDS KYRKA. Kollekter till Ingermanlands kyrka i Ryssland är förbjudna, anser den finländska åklagarmyndigheten. Kyrkan har omkring 100 vänförsamlingar i Finland. 17.5.2024 kl. 19:00