– Det politiska språket kommer sannolikt att hårdna. Och biskoparna och kyrkans ledning är ängsliga över vad de ska säga för att inte öka splittringen, säger professor Titus Hjelm.
– Det politiska språket kommer sannolikt att hårdna. Och biskoparna och kyrkans ledning är ängsliga över vad de ska säga för att inte öka splittringen, säger professor Titus Hjelm.

Två undersökningar visar: Så ligger kyrkan bland våra politiska partier

partipolitik.

Kristdemokraterna fjärmas mer och mer från folkkyrkan. Kyrkans anställda röstar på De Gröna. Sannfinländarna får inte kyrkfolkets sympatier. Och SFP:s kyrklighet är illa undersökt. Kyrkpressen har tittat på två nya undersökningar om politik och kyrka.

25.9.2023 kl. 17:24

Kristdemokraterna, som numera sitter i regeringen, valde vid sin partikongress på ett hotell i Joensuu i augusti en ny partiledning. Toppen av den har i dag en annan kristen förankring än i den evangelisk-lutherska folkkyrkan.

Sari Essayah, partiordförande och minister, kommer från Pingstkyrkan. Det gör också första viceordförande, olympiaskridskoåkaren Mika Poutala. Den finlandssvenska viceordföranden David Pettersson hör till Missionskyrkan i Jakobstad och en annan av viceordförandena driver en helt egen fristående kristen husgemenskap i Åbotrakten.

Hos KD betraktar i dag mindre än hälften av medlemmarna, 49 procent, den evangelisk-lutherska kyrkan som sin andliga tillhörighet. Det visar en undersökning som Helsingfors universitet publicerade strax före vårens riksdagsval.

Allt färre finländare hör till folkkyrkan. Då blir det också brokigare i hur partikartan går igen i kyrkans led. I ett par undersökningar som nyligen har publicerats är siffrorna överraskande.

– Det är ett polariserat politiskt läge. Så länge vi hade en gemensam politisk-ekonomisk kultur där vi alla var välfärdstats-demokrater hade vi ju också en gemensam enhetskyrka. Och på den tiden gick allt ju ännu ganska okej, säger Titus Hjelm, professor i religionssociologi vid Helsingfors universitet som står för en av undersökningarna.

Nu blir också samtalet om samhälle och politik mera utmanande också inom kyrkan. Också biskoparna och kyrkans ledning är försiktiga med att säga saker som ökar splittringen.


Klyfta mellan grönt och grönt

Centern är Finlands mest kyrksamma parti. Bland dem som röstar på partiet hör 88 procent till den evangelisk-lutherska kyrkan, visar forskargruppen kring Titus Hjelm.

Ute i församlingar och samfälligheter är Centern också fortfarande överlägsen favorit bland de förtroendevalda. Bland alla invalda i höstens församlingsval skulle 32 procent enligt valkompassen stöda Centern i riksdagsvalet.

Här kommer en av överraskningarna. När man frågar kyrkans anställda – de senaste siffrorna är från 2019 – visar det sig att kyrkans anställda allra helst röstar på De Gröna, hela 16 procent.

I presidentvalet 2018 ska också en av de enskilda yrkesgrupperna med stor sympati för De Grönas kandidat Pekka Haavisto ha varit landets präster.

Ändå är det i det rödgröna lägret man mest har drivit på att banden mellan evangelisk-luthersk kyrka och stat borde lösas upp ytterligare. Eller att den traditionella religionsundervisningen i skolan borde ersättas av ett allmännare livsåskådningsämne för alla.

Av De Grönas väljare hör 54 procent till den evangelisk-lutherska kyrkan. Men samtidigt hör grönt röstande finländare till dem som har den svagaste övertygelsen om den kristna trons innehåll. Mindre än fem procent tror övertygat på den centrala frågan om huruvida Gud finns

Det främsta försöket att förändra folkkyrkans status i samhället anser Titus Hjelm ha varit 2006 då riksdagsledamöterna Irina Krohn och Rosa Meriläinen (Gröna) hade ett initiativ om saken.

– Men det floppade helt och hållet. Bara åtta riksdagsledamöter satt i salen. Och alla andra talade emot dem.

Glest om SFP

SFP och landets svenskspråkiga kyrkfolk är styvmoderligt behandlade i undersökningarna. Det enda man allmänt statistiskt vet är att finlandssvenskarna är lojala mot både sina församlingar­ i Borgå stift och mot SFP, omkring tre fjärdedelar sägs respektive gilla vardera.

Riktigt säkra siffror för SFP saknas, bland annat för att den stora undersökningen Gallup Ecclesi­astica bland kyrkans medlemmar som görs vart fjärde år inte genomförs på svenska.

Att 74 procent av SFP:arna hör till kyrkan betraktar forskaren Kimmo Ketola vid kyrkans enhet för forskning och utbildning ändå det som relativt trovärdigt även om urvalet då är litet.

Av alla invalda i församlingsråd och fullmäktigen som hade uppgett partisympati i församlingsvalets valkompass 2022 stödde 69 procent SFP.



Korset som exluderande

Också mellan Sannfinländarna och kyrkan finner forskarna spår av ett olyckligt och lätt förvirrat parförhållande.

– Många bland Sannfinländarna har ett lite inkonsekvent förhållande till kyrkan. Dels vill man ha korset som en symbol och tecken, utan att det har något innehåll. Det är bara exkluderande: vi är inte muslimer, och muslimer är inte välkomna här, säger Titus Hjelm.

Men här tar man den kristna tron bara som en sköld eller mantel. Varför definierar man inte lika gärna de ”farliga främlingarna” som araber, afrikaner eller varför inte som religionslösa? frågar han.

Katoliken Timo Soini är borta som galjonsfigur för partiet som en gång ville vara kristligt-­socialt. De nuvarande ledargestalterna Jussi Halla-aho och Riikka Purra har offentligt bekänt sig som ateister, men utan att rida så mycket på det, säger Titus Hjelm.

Kluvet är att många sannfinländare ser ”kommunister och rödgröna” överallt, också i kyrkan.

– De har svårt att tåla den för att där finns människor som tänker att kär­leken till nästan inte ser till hudfärg eller religiös bakgrund, säger han.

Smått överraskande är att rätt få av Sannfinländarnas anhängare hör till den evangelisk-lutherska kyrkan; bara omkring 60 procent.

Anmärkningsvärt är också att Sannfinländarna är landets näst populäraste parti samtidigt som partiet knappt alls har något stöd bland kyrkans förtroendevalda och anställda.

Enligt valkompassen i församlingsvalet 2022 är stödet bland de förtroendevalda bara lite över två procent.




”Allt är till salu”

Det är oklart hur den växande ytterhöger­ideologin ska utveckla sig framöver, säger Titus Hjelm.

– Ytterhögervågen har visat på att allt liksom är till salu. Tänk på Donald Trump som öppet är en äktenskapsbrytare och många gånger omgift och ändå är populär bland konservativa evangelikaler, säger han.

– Politiken kör till och med över människors egna värderingar. Så jag tror tongångarna kommer att hårdna framöver.

Sifferfakta i artikeln ur:

  • Peltomäki-Salminen (red.): Kirkko yhteiskunnassa: suhteet ja rajapinnat (Kyrkans forskning och utbildning 2023)
  • Hjelm, Äystö m.fl: Uskonto, politiikka ja suomalaisten asenteet (Helsingfors universitet 2023)
  • Data ur församlingsvalets valkompass 2022
Text och foto: Jan-Erik Andelin


Fler matkassar än vanligt går åt både i Helsingfors och Vasa.

mathjälp. Coronaepidemin har lett till ett ökat behov av mathjälp. De som ordnar matutdelning försöker möta behovet, samtidigt som de fått lägga om verksamheten. 2.6.2020 kl. 15:51

Coronapandemin. Tillsvidare ska man undvika körsång, rekommenderar biskoparna. 2.6.2020 kl. 14:23
Konfirmanderna i Jakobstads svenska församling får vistas på Pörkenäs i sommar. I september får de också övernatta där.

Pörkenäs. Jakobstads svenska församling har omprövat beslutet att inte ordna konfirmandläger i sommar. Församlingen ordnar två dagläger på Pörkenäs. 1.6.2020 kl. 16:32

Åbo akademi. Björn Vikström har blivit utnämnd till professor i systematisk teologi vid Åbo Akademi för de närmaste fyra åren (1.8.2020-31.7.2024). 1.6.2020 kl. 14:20

pingst. På pingstdagen, söndagen 31.5, sänder Svenska Yle en gudstjänst med rubriken "Anden leder oss" från Brändö kyrka. 30.5.2020 kl. 08:55
Nicklas Storbjörk

Fontana Media. Styrelsen för Fontana Media har utsett Nicklas Storbjörk till ny vd. Han fortsätter som ansvarig redaktör för Kyrkpressen. 28.5.2020 kl. 17:19
Karin Westerlund blev student från Karis-Billnäs gymnasium och Axel Falck blev student från Brändö gymnasium.

studentexamen. Hur har vårens studenter tagit det att de inte får fira en ordentig dimission? Vi pratade med Karin Westerlund från Karis och Axel Falck från Helsingfors. 27.5.2020 kl. 09:40
Klientkontakterna har ökat med en ungefär en tredjedel under de senaste månaderna, många nya klienter har tagit kontakt.

diakoniarbete. Helsingforsarna mår sämre på grund av coronasituationen, det syns i församlingarnas diakoniarbete. 26.5.2020 kl. 15:48
Bengt Norrlin är en av dem som skött strömningen av gudstjänsterna från Pedersöre och Jakobstads kyrkor. Nu strömmas gudstjänsten från Esse.

strömning. När gudstjänsterna skulle börja strömmas fick kyrkvaktmästarna en ny arbetsuppgift.Den kom över en natt, säger Bengt Norrlin. 25.5.2020 kl. 13:06
Jari Heikkilä är kaplan i den finska församlingen i Väståboland.

Väståboland. Jari Heikkilä brukade sitta på labbet och studera virus, idag är han präst i Väståboland. Men en sak bär han med sig från sitt förflutna: han är noga med att tvätta händerna! 22.5.2020 kl. 09:28
Viking Norrbäck med sitt dragspel.

undantagstillstånd. Viking Norrbäck fick somna in i sitt hem i Esse omgiven av sin familj. Det var så han ville ha det. Men coronan gjorde att han inte fick den begravning han önskat. 20.5.2020 kl. 17:26

Coronapandemin. Finns det förutsättningar att skapa någon form av gemenskapsdagar för konfirmanderna i Jakobstads svenska i stället för de inställda konfirmandlägren? Den frågan söker nu kyrkoherde Jockum Krokfors svar på. 20.5.2020 kl. 16:34
– Jag är kvinna, människa, mamma, präst, maka – jag har många roller. Styrkeidrottare är bara en bland dem.

styrka. I skolan blev Salla Romo mobbad för sin storlek. När hon började styrketräna hade hon inget särskilt mål. Två år senare kunde hon kalla sig Finlands tredje starkaste kvinna. Den styrkesportande prästen har hittat det hon är född att göra, och önskar att andra skulle få uppleva detsamma. 21.5.2020 kl. 13:23
Eva Frantz är uppvuxen i Helsingfors men bor idag i Esbo.

deckardrottning. Hur gör en deckardrottning med mingelskräck? Hon vågar mingla fast hon är hur rädd som helst. 20.5.2020 kl. 14:15
– Hur vi har behandlat skapelsen visar hur vi föraktat Gud som skapare, säger Peter Halldorf.

Klimathot. Peter Halldorfs närläsning av Jeremias bok i Gamla testamentet fick honom att ta klimatnyheterna på större allvar. Det resulterade i boken Därför sörjer jorden, en bok som handlar om klimathot, ansvar och hopp. 21.5.2020 kl. 07:00

Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00