– Det politiska språket kommer sannolikt att hårdna. Och biskoparna och kyrkans ledning är ängsliga över vad de ska säga för att inte öka splittringen, säger professor Titus Hjelm.
– Det politiska språket kommer sannolikt att hårdna. Och biskoparna och kyrkans ledning är ängsliga över vad de ska säga för att inte öka splittringen, säger professor Titus Hjelm.

Två undersökningar visar: Så ligger kyrkan bland våra politiska partier

partipolitik.

Kristdemokraterna fjärmas mer och mer från folkkyrkan. Kyrkans anställda röstar på De Gröna. Sannfinländarna får inte kyrkfolkets sympatier. Och SFP:s kyrklighet är illa undersökt. Kyrkpressen har tittat på två nya undersökningar om politik och kyrka.

25.9.2023 kl. 17:24

Kristdemokraterna, som numera sitter i regeringen, valde vid sin partikongress på ett hotell i Joensuu i augusti en ny partiledning. Toppen av den har i dag en annan kristen förankring än i den evangelisk-lutherska folkkyrkan.

Sari Essayah, partiordförande och minister, kommer från Pingstkyrkan. Det gör också första viceordförande, olympiaskridskoåkaren Mika Poutala. Den finlandssvenska viceordföranden David Pettersson hör till Missionskyrkan i Jakobstad och en annan av viceordförandena driver en helt egen fristående kristen husgemenskap i Åbotrakten.

Hos KD betraktar i dag mindre än hälften av medlemmarna, 49 procent, den evangelisk-lutherska kyrkan som sin andliga tillhörighet. Det visar en undersökning som Helsingfors universitet publicerade strax före vårens riksdagsval.

Allt färre finländare hör till folkkyrkan. Då blir det också brokigare i hur partikartan går igen i kyrkans led. I ett par undersökningar som nyligen har publicerats är siffrorna överraskande.

– Det är ett polariserat politiskt läge. Så länge vi hade en gemensam politisk-ekonomisk kultur där vi alla var välfärdstats-demokrater hade vi ju också en gemensam enhetskyrka. Och på den tiden gick allt ju ännu ganska okej, säger Titus Hjelm, professor i religionssociologi vid Helsingfors universitet som står för en av undersökningarna.

Nu blir också samtalet om samhälle och politik mera utmanande också inom kyrkan. Också biskoparna och kyrkans ledning är försiktiga med att säga saker som ökar splittringen.


Klyfta mellan grönt och grönt

Centern är Finlands mest kyrksamma parti. Bland dem som röstar på partiet hör 88 procent till den evangelisk-lutherska kyrkan, visar forskargruppen kring Titus Hjelm.

Ute i församlingar och samfälligheter är Centern också fortfarande överlägsen favorit bland de förtroendevalda. Bland alla invalda i höstens församlingsval skulle 32 procent enligt valkompassen stöda Centern i riksdagsvalet.

Här kommer en av överraskningarna. När man frågar kyrkans anställda – de senaste siffrorna är från 2019 – visar det sig att kyrkans anställda allra helst röstar på De Gröna, hela 16 procent.

I presidentvalet 2018 ska också en av de enskilda yrkesgrupperna med stor sympati för De Grönas kandidat Pekka Haavisto ha varit landets präster.

Ändå är det i det rödgröna lägret man mest har drivit på att banden mellan evangelisk-luthersk kyrka och stat borde lösas upp ytterligare. Eller att den traditionella religionsundervisningen i skolan borde ersättas av ett allmännare livsåskådningsämne för alla.

Av De Grönas väljare hör 54 procent till den evangelisk-lutherska kyrkan. Men samtidigt hör grönt röstande finländare till dem som har den svagaste övertygelsen om den kristna trons innehåll. Mindre än fem procent tror övertygat på den centrala frågan om huruvida Gud finns

Det främsta försöket att förändra folkkyrkans status i samhället anser Titus Hjelm ha varit 2006 då riksdagsledamöterna Irina Krohn och Rosa Meriläinen (Gröna) hade ett initiativ om saken.

– Men det floppade helt och hållet. Bara åtta riksdagsledamöter satt i salen. Och alla andra talade emot dem.

Glest om SFP

SFP och landets svenskspråkiga kyrkfolk är styvmoderligt behandlade i undersökningarna. Det enda man allmänt statistiskt vet är att finlandssvenskarna är lojala mot både sina församlingar­ i Borgå stift och mot SFP, omkring tre fjärdedelar sägs respektive gilla vardera.

Riktigt säkra siffror för SFP saknas, bland annat för att den stora undersökningen Gallup Ecclesi­astica bland kyrkans medlemmar som görs vart fjärde år inte genomförs på svenska.

Att 74 procent av SFP:arna hör till kyrkan betraktar forskaren Kimmo Ketola vid kyrkans enhet för forskning och utbildning ändå det som relativt trovärdigt även om urvalet då är litet.

Av alla invalda i församlingsråd och fullmäktigen som hade uppgett partisympati i församlingsvalets valkompass 2022 stödde 69 procent SFP.



Korset som exluderande

Också mellan Sannfinländarna och kyrkan finner forskarna spår av ett olyckligt och lätt förvirrat parförhållande.

– Många bland Sannfinländarna har ett lite inkonsekvent förhållande till kyrkan. Dels vill man ha korset som en symbol och tecken, utan att det har något innehåll. Det är bara exkluderande: vi är inte muslimer, och muslimer är inte välkomna här, säger Titus Hjelm.

Men här tar man den kristna tron bara som en sköld eller mantel. Varför definierar man inte lika gärna de ”farliga främlingarna” som araber, afrikaner eller varför inte som religionslösa? frågar han.

Katoliken Timo Soini är borta som galjonsfigur för partiet som en gång ville vara kristligt-­socialt. De nuvarande ledargestalterna Jussi Halla-aho och Riikka Purra har offentligt bekänt sig som ateister, men utan att rida så mycket på det, säger Titus Hjelm.

Kluvet är att många sannfinländare ser ”kommunister och rödgröna” överallt, också i kyrkan.

– De har svårt att tåla den för att där finns människor som tänker att kär­leken till nästan inte ser till hudfärg eller religiös bakgrund, säger han.

Smått överraskande är att rätt få av Sannfinländarnas anhängare hör till den evangelisk-lutherska kyrkan; bara omkring 60 procent.

Anmärkningsvärt är också att Sannfinländarna är landets näst populäraste parti samtidigt som partiet knappt alls har något stöd bland kyrkans förtroendevalda och anställda.

Enligt valkompassen i församlingsvalet 2022 är stödet bland de förtroendevalda bara lite över två procent.




”Allt är till salu”

Det är oklart hur den växande ytterhöger­ideologin ska utveckla sig framöver, säger Titus Hjelm.

– Ytterhögervågen har visat på att allt liksom är till salu. Tänk på Donald Trump som öppet är en äktenskapsbrytare och många gånger omgift och ändå är populär bland konservativa evangelikaler, säger han.

– Politiken kör till och med över människors egna värderingar. Så jag tror tongångarna kommer att hårdna framöver.

Sifferfakta i artikeln ur:

  • Peltomäki-Salminen (red.): Kirkko yhteiskunnassa: suhteet ja rajapinnat (Kyrkans forskning och utbildning 2023)
  • Hjelm, Äystö m.fl: Uskonto, politiikka ja suomalaisten asenteet (Helsingfors universitet 2023)
  • Data ur församlingsvalets valkompass 2022
Text och foto: Jan-Erik Andelin


Författaren och journalisten Karin Erlandsson funderar över kärlek slitstark som stadigt morgonkaffe.

kärlek. Kan kärlek vara något så oromantiskt som att bara stanna? 17.2.2017 kl. 21:35
Simon Djupsjöbacka och Fiona Chow leder var sin kör, His Master’s Noise och Furahakören. Nu bjuder de in en amerikansk gospelartist till Helsingfors för att fler ska inspireras av gospel.

gospel. Den som är nyfiken på att pröva på vad det egentligen är att sjunga gospel har sin chans i mars. 17.2.2017 kl. 10:22

Borgå stift. Stiftsfullmäktige i Borgå stift tillsatte vid sitt möte i Karleby på tisdagen (14.2.2017) en nämnd som har som uppgift att främja det kyrkliga arbetet och stöda församlingarnas utveckling på Åland. 15.2.2017 kl. 14:28
Janne Kütimaa har två hem, ett i Tallinn och ett i Mariehamn. Favoritrestaurangen – med veganmat – finns i Tallinn.

tro. – Tänk att jag får ha en relation till Gud i ett postsovjetiskt, sekulariserat Estland – det är nåd, säger Janne Kütimaa, som bor i Tallinn och på Åland. 15.2.2017 kl. 13:51
Du behöver inte veta exakt vad du ska säga, men göm dig åtminstone inte bakom butikshyllan och låtsas som om det regnar.

sjukdom. Gitte Laurell fick en cancerdiagnos i fjol, och noterade efter en tid att en del människor började undvika henne. Hon plitade därför ner fem råd för hur man kan bemöta människor med cancer i vardagen. 16.2.2017 kl. 00:00
Kyrkvaktmästarna räknar gudstjänstbesökarna och för in antalet i datorn.

statistik. Från årsskiftet ska församlingarna rapportera sina aktiviteter veckovis till kyrkostyrelsen. Nytt är att också de frivilligas insatser ska bokföras. 15.2.2017 kl. 01:00

film. I Martin Scorseses drama Silence baserar sig på Shûsaku Endôs roman från 1966 om den verkliga jesuitmunken Cristóvão Ferreira. 13.2.2017 kl. 16:08

domkapitlet i borgå. I framtida kyrkoherdeval ska alla som söker en kyrkoherdetjänst intervjuas av domkapitlet. 13.2.2017 kl. 12:13
Tove Janssons målande reduceras till en dekorativ kuliss i pjäsen Tove, skriver Erika Rönngård.

Recension. På Svenska teatern blir Tove Jansson en konstnär som målar förvånansvärt lite. 9.2.2017 kl. 11:41
– Svenskarna tycker att jag är exotisk, men jag är i hög grad formad av svensk teologisk och kristen tradition som Peter Halldorf, Tomas Sjödin, Wilfrid Stinissen och tidskriften Pilgrim, säger Patrik Hagman.

Teologi. Det är tveksamt om människor i dag vet vad de ska ha nåden till, säger teologen Patrik Hagman, som ifrågasätter Luther i en ny bok. 9.2.2017 kl. 00:00

kyrkoherdeval. Mikael Forslund, en av kandidaterna i kyrkoherdevalet i Vasa, är missnöjd med domkapitlets bedömning av kandidaternas meriter. 8.2.2017 kl. 16:53

pensionsfond. Avkastningen på Kyrkans pensionsfond överskred målet på sex procent i fjol. 8.2.2017 kl. 15:04

Norska kyrkan. Den första februari tog Norska kyrkan i bruk ett könsneutralt vigselformulär, där bland annat orden ”brud” och ”brudgum” tagits bort. 6.2.2017 kl. 12:27

Bok. Kyrkpressens redaktör Sofia Torvalds tilldelades i söndags, på Runebergsdagen, ett av Svenska litteratursällskapets litteraturpris. 6.2.2017 kl. 12:23
Medkänsla handlar inte om känslor, utan om gärningar, säger Merete Mazzarella.

mening. I sin färska bok skriver Merete Mazzarella om det som är så stort att det nästan blir pinsamt. 2.2.2017 kl. 09:04

– Jag kan inte öppna Bibeln. Jag har predikat ur den och skadat människor, säger Peter Gembäck, pastor under en lång tid i Knutby kraschade pingstsekt.

sekter. Peter Gembäck var en av pastorerna i den kristna pingstsekten i Knutby utanför Uppsala. Efter kraschen har han inte läst Bibeln på fem år. Och försökt sluta tro. Men det går inte. 13.4.2022 kl. 10:56
En ung Maria Antas.

ETT GOTT RÅD. Lita inte på alla, säger Maria Antas i vår serie "Ett gott råd". 19.4.2022 kl. 14:55
Ännu vid tiotiden på förmiddagen pågick släckningsarbetet, med många enheter från räddningsverket på plats.

kyrkbrand. Bergans kapell byggdes av frivilligkrafter på 1920-talet. Myndigheterna utesluter inte mordbrand. 14.4.2022 kl. 09:24

KONFIRMANDLÄGER. Ungdomsledaren Camilla ”Ino” Dannholm i Esbo ordnar konfirmationsläger på påsken. – Konfirmanderna lever i påskens högtid, säger hon. 12.4.2022 kl. 10:30
Stefan Forsén lämnar tjänsten som kyrkoherde i östra Helsingfors. Matteus församling söker en ny ledare.

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Kyrkoherden i Matteus församling Stefan Forsén valdes hösten 2018 till direktör för det gemensamma församlingsarbetet vid samfälligheten i Helsingfors. Sedan dess har han varit tjänstledig från tjänsten som kyrkoherde i Matteus församling. Nu meddelar Forsén att han avgår från kyrkoherdetjänsten. Det här och en lång rad andra ärenden behandlade domkapitlet vid Borgå stift på sitt möte på torsdagen. 8.4.2022 kl. 14:45