I gravkapellet är Carl Olof Cronstedt och hans maka Beata Sofia Wrangel af Sauss begravda. Under återinvigningen höll kyrkoherde Kristian Willis en betraktelse utanför kapellet.
I gravkapellet är Carl Olof Cronstedt och hans maka Beata Sofia Wrangel af Sauss begravda. Under återinvigningen höll kyrkoherde Kristian Willis en betraktelse utanför kapellet.

Kulturhistoria bevaras i Vanda

vanda.

Det senaste året har Svenska odlingens vänner sysslar med ett annorlunda projekt, de har restaurerat ett gravkapell.

22.9.2023 kl. 10:17

Carl Olof Cronstedt är ett namn som gått till historien av flera anledningar. Först blev han känd som viceamiral vid Sveriges seger i slaget vid Svensksund. Sedan som kommendant vid kapitulationen vid Sveaborg.

Redan som åttaåring flyttade Carl Olof Cronstedt till Sveaborg för att få militär utbildning. Under det nordamerikanska frihetskriget jobbade han vid den engelska flottan, och senare hittades han på skeppskonvojer till Italien för att hämta hem statyer på beställning av Gustav III.

Sedan fortsätter historien där vi började. Carl Olof Cronstedt var med och förlorade det första slaget om Svensksund, men vann det andra. Han blev sjöminister och statssekreterare i Sverige för att snart utses till kommendant vid Sveaborg.

– Sen gick det ju som det gick då ryssarna kom. Han ansågs vara en förrädare och det fick både han och hans familj lida för, säger Mikael Westerback, ordförande för Svenska odlingens vänner i Helsinge.


Ett mysterium

Svenska odlingens vänner äger och driver verksamheten vid Hertonäs gård i Helsingfors. På 1810-talet köpte viceamiral Carl Olof Cronstedt gården. Efter sina eskapader till havs och vid Sveaborg bodde han där fram till sin död år 1820.

Efter sin död begravdes han på Helsinge kyrkogård och där byggdes ett begravningskapell till honom. Det här är alltså drygt 200 år sedan, men kapellet står kvar. I särskilt bra skick har det dock inte varit.

Exakt när begravningskapellet byggdes är faktiskt lite av ett mysterium. Någon gång mellan 1819 och 1821 stod det klart, men exakt årtal saknas.

– Hur vi än forskat i brev och korrespondens så har det inte framkommit. Vi vet inte om amiralen började bygga kapellet före sin död eller om familjen byggde det efter hans död.


Att äga en grav

För femton år sedan tog en av Cronstedts ättlingar kontakt med Mikael Westerback och undrade om Svenska odlingens vänner (SOV) skulle vilja hjälpa till med en renovering av Cronstedts kapell. SOV var inte intresserade av att restaurera något som de inte ägde, men nog av att rusta upp gravkapellet. I och med det inleddes en långdragen process.

– Det kyrkliga och juridiska problemet är att man inte kan överlåta en grav åt någon annan. Till sist blev det så att församlingen fick tillbaka gravrätten efter att alla ättlingar till Cronstedt gett sin samtycke, säger Mikael Westerback.

Juridiken kring ägande av ett gravkapell har gjort att processen tagit femton år. Nu har SOV restaurerat gravkapellet med hjälp av yrkesmänniskor och under museiverkets översyn.

– Det är kulturhistoriskt viktigt. Det finns gravkapell på flera ställen, men de är sällsynta. Tidigare begravdes inflytelserika personer under kyrkan. Under 1700-talet blev det ändring på det av flera orsaker, och samtidigt började begravningskapell dyka upp sig lite här och var, men bara i liten skala. En vanlig knegare fick inget kapell.


Ättlingarna positiva

För bara några veckor sedan hölls en återinvigning av kapellet. Cronstedts ättlingar var inbjudna och kyrkoherde Kristian Willis höll en betraktelse på kyrkogården vid Helsinge kyrka Sankt Lars i Vanda.

– Vi har haft mycket nära och bra kontakt med församlingen. Det var bra att kyrkoherden kom och höll en betraktelse. Det var väldigt stiligt och värdigt.

Alla ättlingar har också varit positiva till projektet.

– De är lättade över att gravkapellet kommer att skötas och se vackert ut i evinnerliga tider, säger Mikael Westerback.

TEXT: Rebecca Pettersson
FOTO: Ted Hellsten


Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25
Då man ännu för tio år sedan öppet kunde arrangera kristna samlingar och samla tusentals åhörare, har tonen mot de kristna nu skärpts i Indien.

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51
Yvonne Terlinden välsignas av Bo-Göran Åstrand, Katri Grönroos, Anders Lindström, Annika Pråhl, Pentti Raunio och Iris Eriksson.

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31
Kollekter till Ryssland faller under EU-sanktionerna

INGERMANLANDS KYRKA. Kollekter till Ingermanlands kyrka i Ryssland är förbjudna, anser den finländska åklagarmyndigheten. Kyrkan har omkring 100 vänförsamlingar i Finland. 17.5.2024 kl. 19:00