I gravkapellet är Carl Olof Cronstedt och hans maka Beata Sofia Wrangel af Sauss begravda. Under återinvigningen höll kyrkoherde Kristian Willis en betraktelse utanför kapellet.

Kulturhistoria bevaras i Vanda

vanda.

Det senaste året har Svenska odlingens vänner sysslar med ett annorlunda projekt, de har restaurerat ett gravkapell.

22.9.2023 kl. 10:17

Carl Olof Cronstedt är ett namn som gått till historien av flera anledningar. Först blev han känd som viceamiral vid Sveriges seger i slaget vid Svensksund. Sedan som kommendant vid kapitulationen vid Sveaborg.

Redan som åttaåring flyttade Carl Olof Cronstedt till Sveaborg för att få militär utbildning. Under det nordamerikanska frihetskriget jobbade han vid den engelska flottan, och senare hittades han på skeppskonvojer till Italien för att hämta hem statyer på beställning av Gustav III.

Sedan fortsätter historien där vi började. Carl Olof Cronstedt var med och förlorade det första slaget om Svensksund, men vann det andra. Han blev sjöminister och statssekreterare i Sverige för att snart utses till kommendant vid Sveaborg.

– Sen gick det ju som det gick då ryssarna kom. Han ansågs vara en förrädare och det fick både han och hans familj lida för, säger Mikael Westerback, ordförande för Svenska odlingens vänner i Helsinge.


Ett mysterium

Svenska odlingens vänner äger och driver verksamheten vid Hertonäs gård i Helsingfors. På 1810-talet köpte viceamiral Carl Olof Cronstedt gården. Efter sina eskapader till havs och vid Sveaborg bodde han där fram till sin död år 1820.

Efter sin död begravdes han på Helsinge kyrkogård och där byggdes ett begravningskapell till honom. Det här är alltså drygt 200 år sedan, men kapellet står kvar. I särskilt bra skick har det dock inte varit.

Exakt när begravningskapellet byggdes är faktiskt lite av ett mysterium. Någon gång mellan 1819 och 1821 stod det klart, men exakt årtal saknas.

– Hur vi än forskat i brev och korrespondens så har det inte framkommit. Vi vet inte om amiralen började bygga kapellet före sin död eller om familjen byggde det efter hans död.


Att äga en grav

För femton år sedan tog en av Cronstedts ättlingar kontakt med Mikael Westerback och undrade om Svenska odlingens vänner (SOV) skulle vilja hjälpa till med en renovering av Cronstedts kapell. SOV var inte intresserade av att restaurera något som de inte ägde, men nog av att rusta upp gravkapellet. I och med det inleddes en långdragen process.

– Det kyrkliga och juridiska problemet är att man inte kan överlåta en grav åt någon annan. Till sist blev det så att församlingen fick tillbaka gravrätten efter att alla ättlingar till Cronstedt gett sin samtycke, säger Mikael Westerback.

Juridiken kring ägande av ett gravkapell har gjort att processen tagit femton år. Nu har SOV restaurerat gravkapellet med hjälp av yrkesmänniskor och under museiverkets översyn.

– Det är kulturhistoriskt viktigt. Det finns gravkapell på flera ställen, men de är sällsynta. Tidigare begravdes inflytelserika personer under kyrkan. Under 1700-talet blev det ändring på det av flera orsaker, och samtidigt började begravningskapell dyka upp sig lite här och var, men bara i liten skala. En vanlig knegare fick inget kapell.


Ättlingarna positiva

För bara några veckor sedan hölls en återinvigning av kapellet. Cronstedts ättlingar var inbjudna och kyrkoherde Kristian Willis höll en betraktelse på kyrkogården vid Helsinge kyrka Sankt Lars i Vanda.

– Vi har haft mycket nära och bra kontakt med församlingen. Det var bra att kyrkoherden kom och höll en betraktelse. Det var väldigt stiligt och värdigt.

Alla ättlingar har också varit positiva till projektet.

– De är lättade över att gravkapellet kommer att skötas och se vackert ut i evinnerliga tider, säger Mikael Westerback.

TEXT: Rebecca Pettersson
FOTO: Ted Hellsten


riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet