I gravkapellet är Carl Olof Cronstedt och hans maka Beata Sofia Wrangel af Sauss begravda. Under återinvigningen höll kyrkoherde Kristian Willis en betraktelse utanför kapellet.

Kulturhistoria bevaras i Vanda

vanda.

Det senaste året har Svenska odlingens vänner sysslar med ett annorlunda projekt, de har restaurerat ett gravkapell.

22.9.2023 kl. 10:17

Carl Olof Cronstedt är ett namn som gått till historien av flera anledningar. Först blev han känd som viceamiral vid Sveriges seger i slaget vid Svensksund. Sedan som kommendant vid kapitulationen vid Sveaborg.

Redan som åttaåring flyttade Carl Olof Cronstedt till Sveaborg för att få militär utbildning. Under det nordamerikanska frihetskriget jobbade han vid den engelska flottan, och senare hittades han på skeppskonvojer till Italien för att hämta hem statyer på beställning av Gustav III.

Sedan fortsätter historien där vi började. Carl Olof Cronstedt var med och förlorade det första slaget om Svensksund, men vann det andra. Han blev sjöminister och statssekreterare i Sverige för att snart utses till kommendant vid Sveaborg.

– Sen gick det ju som det gick då ryssarna kom. Han ansågs vara en förrädare och det fick både han och hans familj lida för, säger Mikael Westerback, ordförande för Svenska odlingens vänner i Helsinge.


Ett mysterium

Svenska odlingens vänner äger och driver verksamheten vid Hertonäs gård i Helsingfors. På 1810-talet köpte viceamiral Carl Olof Cronstedt gården. Efter sina eskapader till havs och vid Sveaborg bodde han där fram till sin död år 1820.

Efter sin död begravdes han på Helsinge kyrkogård och där byggdes ett begravningskapell till honom. Det här är alltså drygt 200 år sedan, men kapellet står kvar. I särskilt bra skick har det dock inte varit.

Exakt när begravningskapellet byggdes är faktiskt lite av ett mysterium. Någon gång mellan 1819 och 1821 stod det klart, men exakt årtal saknas.

– Hur vi än forskat i brev och korrespondens så har det inte framkommit. Vi vet inte om amiralen började bygga kapellet före sin död eller om familjen byggde det efter hans död.


Att äga en grav

För femton år sedan tog en av Cronstedts ättlingar kontakt med Mikael Westerback och undrade om Svenska odlingens vänner (SOV) skulle vilja hjälpa till med en renovering av Cronstedts kapell. SOV var inte intresserade av att restaurera något som de inte ägde, men nog av att rusta upp gravkapellet. I och med det inleddes en långdragen process.

– Det kyrkliga och juridiska problemet är att man inte kan överlåta en grav åt någon annan. Till sist blev det så att församlingen fick tillbaka gravrätten efter att alla ättlingar till Cronstedt gett sin samtycke, säger Mikael Westerback.

Juridiken kring ägande av ett gravkapell har gjort att processen tagit femton år. Nu har SOV restaurerat gravkapellet med hjälp av yrkesmänniskor och under museiverkets översyn.

– Det är kulturhistoriskt viktigt. Det finns gravkapell på flera ställen, men de är sällsynta. Tidigare begravdes inflytelserika personer under kyrkan. Under 1700-talet blev det ändring på det av flera orsaker, och samtidigt började begravningskapell dyka upp sig lite här och var, men bara i liten skala. En vanlig knegare fick inget kapell.


Ättlingarna positiva

För bara några veckor sedan hölls en återinvigning av kapellet. Cronstedts ättlingar var inbjudna och kyrkoherde Kristian Willis höll en betraktelse på kyrkogården vid Helsinge kyrka Sankt Lars i Vanda.

– Vi har haft mycket nära och bra kontakt med församlingen. Det var bra att kyrkoherden kom och höll en betraktelse. Det var väldigt stiligt och värdigt.

Alla ättlingar har också varit positiva till projektet.

– De är lättade över att gravkapellet kommer att skötas och se vackert ut i evinnerliga tider, säger Mikael Westerback.

TEXT: Rebecca Pettersson
FOTO: Ted Hellsten


FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapets verksamhetsledare Rolf Steffansson säger upp sig och flyttar till Fuengirola på spanska solkusten. Där blir han pastor i den finska församlingen från den 1 september. 2.3.2023 kl. 16:37

kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet