– Ett av de stora problemen vi har i vår individualistiska kapitalistiska värld är saknaden av just andlig gemenskap, säger David Sandqvist.
– Ett av de stora problemen vi har i vår individualistiska kapitalistiska värld är saknaden av just andlig gemenskap, säger David Sandqvist.

Ronja-regissören David Sandqvist: "Ända sedan jag var liten har jag behandlat frågan om döden"

teater.

Samtalet med David Sandqvist, som har regisserat Ronja Rövardotter på Svenska Teatern, glider in på döden gång på gång. – Jag har alltid varit rädd för döden.

28.9.2023 kl. 14:00

David Sandqvist kan pusta ut. – Publiken har förstått vad jag har velat göra och har velat ta emot det. Det är en skön avslutning på en process som regissör.

Han är 28 år och redan ett namn i teatervärlden i Svenskfinland.

– Som konstnär handlar det om att få ett personligt förhållande till en stor mängd olika saker, också sådant som man ännu inte har upplevt i sitt eget liv. Jag har inte barn själv, men det är någonting jag drömmer om och länge velat ha. Jag är en omhändertagande person, säger David när han får frågan om hur han har beaktat föräldraskapet och döden i pjäsen, sin unga ålder till trots.

Redan som barn hade David Sandqvist mycket dödsångest.

– Ångesten kom när jag var fyra–fem år. Ända sedan jag var liten har jag behandlat frågan om döden och hur jag ska komma över den rädslan, eller hur jag ska kunna leva med den. I min världsbild tar allting slut, och det ger mening åt allt i mitt liv.

I uppsättningen av Ronja Rövardotter ville han göra Skalle-Pers död verklig.

– Jag ville inte att den skulle bli symbolisk utan konkret. Redan under första akten håller Skalle-Per på att bygga sin likkista.




Vilken karaktär i Ronja Rövardotter identifierar du dig med mest?

– Jag måste nog säga Skalle-Per. Han har en viss sorts lugn, en mognad. Jag har ofta fått höra att jag är en gammal själ. Det är länge sedan jag slutade festa och gå ut sent. Jag tycker mest om att sitta hemma och spela brädspel med mina kompisar, snacka om livets frågor och dricka lite vin.

Skådespelaren Simon Häger spelar Skalle-Per.

– Han var faktiskt den första som blev castad i maj 2022. Genast när jag fick veta vilka skådespelare jag hade att arbeta med visste jag att Simon skulle spela Skalle-Per. Han kom också till mig och sa att han gärna spelar rollen. Så det fanns genast från båda håll en känsla av att det här är rätt. Och han är helt fantastisk.



Vilken relation har du till Astrid Lindgren?

– Jag tror att jag har en ganska liknande relation som många nordiska barn som vuxit upp i en post-Lindgren-era har. Hennes värld har funnits inne i mig. I och med den här produktionen har jag verkligen insett vad hon har velat göra: Ägna sitt liv åt barnen, ta dem på allvar och behandla även livets svåra frågor. Det känns som att barnfilmer och -berättelser har blivit lättare att ta in och mindre komplicerade. Själv tycker jag att det har varit en jätteviktig del av min barndom att få ta del av historier som är ganska komplicerade. Världen är svår och det finns svåra saker man måste ta sig igenom.



Är du rädd för döden idag?

– Ja, det är jag nog. I den världsbild jag har är livet en slump och det finns många frågor vetenskapen inte ännu har svarat på. Vi förstår inte till exempel hur medvetandet fungerar. Döden är inte skrämmande i sig, men tanken av att tvingas igenom den där sista stunden och fatta att nu är det slut är skrämmande.


Har du ingen förhoppning om ett liv efteråt?

– Nej, det har jag inte. Men jag tycker att mycket av hela universum är ett stort mysterium. Jag är rädd för döden, men lika skrämmande är tanken att jag skulle leva för evigt.


Vad tycker du är viktigast i livet?

– Det finns ingenting som är mera värdefullt än tiden. Tiden man ger någon människa är oersättlig.

Vad drömmer du om?

– Jag har haft mycket att göra med människor som har väldigt konkreta drömmar, exempelvis ett visst mål med sitt yrke, att bo utomlands eller vad det nu kan vara. Mina drömmar har alltid varit ganska vardagliga. En stor dröm jag haft länge är att bilda familj, att få dela mitt liv med nästa generation.

– Jag har haft ganska mycket ångest i mitt liv: jag lider av ångestsyndrom, och har gått i terapi i flera år. Bara att ha ett inre lugn, att må bra och vara lycklig i sitt vardagsliv är en dröm som besannas.

Vilken är din relation till kristendomen?

– Jag har haft en väldigt ateistisk, eller icke-religiös uppväxt. Jag har inte fått ett förhållande till religion överhuvudtaget. Som ung var min världsbild mera svartvit – för att skapa sin egen identitet måste den kanske vara det. Jag tycker att det finaste med att bli vuxen är att man förstår att saker är ganska komplicerade och att de får vara det. Man behöver inte förstå allting. Och fast min världsbild inte är så där drastiskt förändrad så tycker jag att jag har blivit mer andlig i vuxen ålder.

– Det kristendomen står för och som lärs ut kan jag omfatta till stor del. Ett av de stora problemen vi har i vår individualistiska, kapitalistiska värld är avsaknaden av just andlig gemenskap. Våra liv är så jäkla komplicerade. Det finns så många svåra frågor om hur man ska leva. Man går genom livet, blir vuxen, blir gammal och förbereder sig för sin egen död. Jag saknar en gemenskap där man tillsammans kan behandla frågor som inte är materiella. Jag är avundsjuk på alla som kan hitta den gemenskapen någonstans.

Text och foto: Christa Mickelsson


Bland de som utträder ur kyrkan är tron fortsättningsvis en viktig vattendelare.

medlemsantal. I slutet av 2019 hörde ca 3 792 000 personer till evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 29.1.2020 kl. 16:56
Ulf och Birgitta Ekman besökte Finland förra veckan. – Mina två äldsta syskon är födda i Finland, berättar Birgitta Ekman

ulf ekman. Ulf och Birgitta Ekman grundade Livets ord och såg rörelsen växa och knaka i fogarna. Efter trettio år lämnade de Livets ord för att bli medlemmar i den gamla kyrka som de tidigare tänkte var död. 29.1.2020 kl. 10:24

tvivel. – Tvivlar gör vi säkert alla någon gång, säger prästen Monica Heikel-Nyberg. Hon har med åren accepterat att det kommer dagar när hon har svårt att tro, men att hon då får lita på att Gud tror på henne. 29.1.2020 kl. 00:01
Många tilltalas av de keltiska bönerna som är lätta att ta till sig och ofta involverar naturen och skapelsen. Man kan möta dem i Tomasmässan – eller på Minä olen-mässan i början av februari.

Keltiska böner. De keltiska bönerna har hittat hit via Iona i Skottland. En del har mött dem på retreater eller i Tomasmässan – eller i form av en psalmtext. 29.1.2020 kl. 00:01
Lärkkulla är stiftsgård, kursgård och folkakademi i Karis.

Lärkkulla. – Lärkkulla behövs som en mötesplats för kyrkligt anställda och aktiva i vårt avlånga stift, säger Wallén. 28.1.2020 kl. 09:24

ungdomens kyrkodagar. Deltagare på Ungdomens kyrkodagar ger tummen upp för en kyrka som är aktiv i klimatdiskussionen. 27.1.2020 kl. 17:58
Rebecka Stråhlman, Jakob Nylund och Johannes Winé ledde showen med ärkebiskop Tapio Luoma och biskop Bo-Göran Åstrand.

ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36
Vad lär man sig av Lotta på Bråkmakargatan? Att det ibland är blod på födelsedagen och att man behöver ha en tant Berg.

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15
Teemu Laajasalo är biskop i Helsingfors. Bilden är från hans biskopsvigning.

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00
På världens näst största flyktingbosättning i Uganda bygger Kyrkans Utlandshjälp skolor och vidareutbildar lärare. Skola och undervisning betraktas som livräddande i krissituationer.

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00
Emma Audas disputerar idag med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn.

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51
Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01
Röstberättigade i valet den 11 februari är prästerna samt församlingarnas förtroendevalda.

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33
Sedan Bo-Göran Åstrand installerades som biskop i Borgå stift i september har han hunnit resa runt i olika delar av stiftet. Söndagen den 26 januari kommer han att besöka Matteus församling.

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29
Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44