Daniel Björk trivs i sin nya församling, men upplever också att jobbet kräver mer än tidigare.

Pedersöres nya herde gör motsatsen till att downshifta

PEDERSÖRE.

Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin.

13.9.2023 kl. 19:00

Den första september tillträdde Daniel Björk som kyrkoherde i Pedersöre församling, men redan den 14 augusti smygstartade han som tf. kaplan. Vi hörs i slutet av augusti då Tomas Portin ännu leder församlingen, men Daniel Björk tror inte att steget kommer vara särskilt stort då det blir dags för honom att ta över.

– Folk betraktar mig nog redan lite som kyrkoherde, säger han.

Hittills har det nya jobbet inneburit många långa dagar och sena kvällar i arbetets tecken. Daniel Björk har hållit dop och haft sorgesamtal i olika församlingsdelar, han har läst protokoll och träffat församlingsrådet.

– I går sa min son Emanuel: ”Pappa, varför jobbar du så mycket? Vi ser ju dig aldrig.” Det väcker förstås tankar hos mig som far. Jag har definitivt tagit ett steg in i en mer krävande uppgift.


Du har själv varit aktiv i Pedersöre försam­ling som ung, hur är det att återvända?

– Församlingen är lite som en ungdomskärlek som var jätteviktig för mig. Nu, mer än 20 år senare, märker jag att det hänt mycket både i mig och i församlingen. Varje kväll är jag trött i huvudet för att jag ser så många möjligheter och saker som man kunde utveckla.

Men Daniel Björk kommer inte att omsätta sina insikter i handling i första taget. Han vill ge resten av arbetslaget det som länge efterlysts i Pedersöre, nämligen arbetsro.

– Jag har en lista med idéer i datorn. Där ska den få vila en lång tid. Jag vill inte glömma de saker jag ser nu då jag är ny, men det är inte heller rätt tid att göra några stora förändring- ar just nu.


Vilka visioner har du? Kan du berätta mer?

– Nej faktiskt inte. Fokus just nu är att hitta en bra rytm.


Du har varit öppen med att Pedersöre för­samling kanske inte är en permanent lösning för dig. Hur är det att som visionär tjä­na vid en tillfällig anhalt?

– Just nu är jag här, helt och fullt.

– Sen är det alltid en spänning att vara kyrkoherde. Det finns en stelhet i byråkratin. Det i kombination med min längtan efter att se liv och gemenskap växa fram gör att jag ibland ... inte direkt känner mig låst, men de kyrkliga strukturerna tar tid.


Kan du konkretisera?

– Ibland gör vi saker på ett onödigt krångligt sätt i kyrkan. Jag tror att vi måste bryta oss fria från vissa av de strukturer som suger energi.

Församlingarna behöver förhålla sig till kyrkolagen, Kyrkostyrelsen, domkapitlet och stiftet. De flesta församlingar ingår också i en kyrklig samfällighet och alla har ett församlingsråd. Församlingsrådet kan i sin tur inrätta lokalråd och styrgrupper.

Daniel Björks erfarenhet är att helheten blir övermäktig. Församlingarnas anställda har för mycket att förhålla sig till.

– Då Björn Vikström började som biskop sade han öppet att ett av hans mål var att minska den kyrkliga byråkratin. Då han slutade sade han att han hade misslyckats. Det är med an- dra ord inte så lätt. Man måste vara uthållig för att vada genom de här strukturerna, men det är viktigt och behöver göras.


Saknar du något från Petrus?

– Det var så många saker som funkade fint och vi hade ett bra gäng där. Det saknar jag. Då jag lämnade Petrus tog jag ett steg ur bekvämlighet. Det lätta valet hade varit att stanna kvar, men jag kände tydligt att Herren kallade mig.

Daniel Björk gör klart att han inte kommit till Pedersöre för att vila. Han gör motsatsen till att downshifta.

– Om Herren vill och jag får vara frisk kan jag tjäna församlingar i Österbotten med förnyelse och fokus. Det är ett långsiktigt arbete.


Församlingsrådet vill ha fest

Trots intensiva dagar och kyrkoherdens ständiga kamp mot byråkratin så är Daniel Björks intryck av den församling han nu ska leda övervägande positiva.

– Det känns som om jag passar in i gänget. Jag har kompetenta och passionerade medar- betare och känner att jag synkar jättebra med församlingen. Jag är lite förälskad. Jag känner mig hemma hos mina egna.

Den 15 oktober installeras Daniel Björk som kyrkoherde i Pedersöre församling och då blir det fest. Det är något han ser fram emot.

– I går träffade jag församlingsrådet och de sa att nu ska vi ha en fest. Pedersöre församling har varit med om en sammanslagning, corona och många olika processer. Församlingen behöver en fest, och den handlar inte om mig utan om det här skedet i församlingen. Kom alla!



Daniel Björk

GÖR: Jobbar som kyrkoherde i Pedersöre församling. Har tidigare varit kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors.

FAMILJ: Frun Rebecka och sönerna Emanuel, Theodor och Wilhelm.

INTRESSEN: Att bygga saker, gå på gym, läsa krigshistoria, airsoft, konditionsboxning, lyssna på hårdrock, beställa konstiga saker från Kina och att köra för fort med sin elcykel ”The Black Beast”.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: Nicklas Storbjörk


SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

Personligt. Hon är präst och hon är gift med Norges ambassadör. Under åren av utlandskommenderingar har Cecilie Jørgensen Strømmen tackat för varje plats där de fått bo. Hon är nyfiken på allt. – Kan du förklara för mig varför finländare är en kvart tidiga när de kommer till en bjudning? 20.11.2024 kl. 13:34

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet i Borgå stift har beslutat om förändringar som påverkar församlingarna i stiftet. 20.11.2024 kl. 13:07

betraktat. – Framme vid altaret i Pedersöre fullsatta kyrka fick jag klä av mig hela utrustningen: kåpan, mitran och till sist biskopskorset som det var allra svårast att slita sig ifrån, skriver Erik Vikström. 19.11.2024 kl. 19:00

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54