Niklas Wallis, Sebastian Widjeskog och Ville Kavilo är teologer och företagscoachar.

Teologerna som coachar företagare

FÖRETAGSAMHET.

Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om.

12.9.2023 kl. 13:25

Som spindel i nätet driver Sebastian Widje­skog, 42, den ”nordiska företagarskolan” och företaget Nordicentre i Terjärv.

Med sig i nätverket kring firman har han de två prästerna i Kronoby församling, kyrkoherde Niklas Wallis och kaplanen Ville Kavilo som deltar i arbetet vid sidan av församlingsrutinerna; Ville Kavilo är föräldraledig.

Sebastian Widjeskog lekte redan för 15 år sedan som församlingsteolog i Helsingfors med tanken att bli företagare.

Familjen valde att flytta hem till Öster­botten och han var arbetslös. Men det var han i de många lokala gemenskapernas Österbotten, så vid sin postlåda fick han ett jobb av grannen och började sälja försäkringar. Och fann att det bästa sättet att hantera det var att göra det som firma.

Sebastian Widjeskog gick ändå vidare och blev prästvigd. Han jobbade som kaplan i en församling i det finska Österbotten tills han efter en slitande period i församlingsarbetet efter bara något år blev utbränd och lämnade yrket.

– Som församlingspräst har man en ganska upprätthållande roll, med verksamhet och traditioner. Men i företagandet ska man vara inno­vatör och starta från ingenting, från noll.

Efter att ha jobbat med företagarutbildning i studievärlden startade han 2019 sitt nuvarande företag efter att några företagarvänner hade bett honom om coaching.

Efterhand har teologkompisarna Niklas Wallis och Ville Kavilo kommit med som utbildare. I marknadsföringen kallar de sig modigt ”businesspräster”.

Allt från ölbryggeri till frikyrka

I det svenska Österbotten är det tätt med företagare. Enbart i Kronoby kommun där de tre coacherna jobbar finns det över 600 företag på drygt 6 000 invånare. Entreprenörsanda på samma nivå finns också i till exempel Nykarleby eller Närpes, där det går ett lokalt företag på mindre än tio invånare.

Ville Kavilo, 40, kommer från en grundmurad företagarsläkt i Kronoby.

– Konsultföretag, vvs, restauranger, jordbruk som också de numera är småföretag, bageri, turism­utveckling, allt har jag fått se. Den här friheten att arbeta så mycket man hinner …Hans konsultkompisar skrattar. Det här med frihet och att rå om sig själv är också något av kärnan i det dubbla i hur jobbigt och tufft det också många gånger är att vara företagare.

"Att starta eget formar mig i mitt lärjungaskap."

– ... så var jag bröllopsfotograf i tio år och 2018 startade min bror ett småbryggeri. När någon i familjen blir företagare så tenderar det att vara så att alla i familjen dras med med tiden. Fast jag ända från ung har haft den starka övertygelsen att jag aldrig skulle bli företagare, säger Ville Kavilo.

Både han och prästkollegan Niklas Wallis har redan under sina teologstudier varit intresserade av företagande och ledarskap.

Företagandet ett lärjungaskap

– Företagandet var en del av mitt intresse för lärjungaskap till Jesus. Att det att starta eget kan blir en formativ process för människan, säger Ville Kavilo.

Företagsamhet och innovation är inte bara någonting för aktiebolag och firmor, säger de tre. Också den tredje sektorn och föreningsvärlden bygger mycket på entreprenörskap. Ibland är många som kommer från den världen för snälla som företagare och vågar inte ta betalt för sina tjänster, säger Sebastian Widjeskog.

Ville Kavilo arbetade under studietiden i friförsamlingen i Åbo, där han också såg den form av företagsamhet som drivs fram av omständigheterna, när en kyrka ska leva utan skatteintäkter.

”Ingen stor teologisk strömning”

Niklas Wallis, 35, är med i nätverket kring Nordic­entre, men har inte just nu mycket tid för coachingarbete, utan ”testar bara lite”. Han är just nu förutom kyrkoherde med alla ansvarsuppgifter som följer med det också kontraktsprost.

"Vad teologin kan erbjuda företagsvärlden
- det är ingen stor strömning i finlandssvensk kyrka."

– Redan vid Åbo Akademi var jag väldigt intresserad av företagsfrågor och ledarskap och skrev min pro gradu om det. Men jag upplevde att kristen moral och allt vad teologin kan erbjuda företagsvärlden i allmänhet borde utforskas mera. I finlandssvensk kyrklighet och teologi är det inte någon stor strömning, säger Niklas Wallis.

De tre konsultprästerna ser många beröringspunkter mellan tro och företagande.

– I ett fungerande församlingsarbete finns väldigt mycket av samma drivkrafter som i små företag – att vara självständig och aktiv med sin tid och sin energi, för att inte hamna i att bara upprätthålla det gamla, säger Niklas Wallis.

Brödet på mitt bord, och kompisens

Att bära ansvar och söka det bästa för både sig själv och andra ser också Ville Kavilo som en koppling till resonemang kring tro.

Han talar om ägarskap; på modernt konsultspråk innebär det inte bara att äga juridiskt och ekonomiskt, utan att också ha ansvar för att projekt och processer går framåt.

– Att man svarar an mot problem och behov som finns i ens omgivning på bästa möjliga sätt. Och där är den mest drivande kraften för ett före­tagande kärleken, säger Ville Kavilo.

– Kärleken handlar om att söka det bästa för den man älskar, inbegripa det både som ens egen familj, ens egen person, ens kunder, ens medarbetare, ens anställda, ens omgivning. Det är ett slags livsoptimering.

– Jag vet att jag blandar friskt här med olika begrepp. Men det är den här möjligheten att skapa en vardag där du som lärjunge till Jesus kan agera i största möjliga kärlek.

Ville Kavilo tror också på passionen som är ett tema i den kristna traditionen.

– Att lära sig leva med passion, lidelse, förmågan att lida för det goda. Det är lärjungaskap för Jesus, den korsfäste. Ser man de två, kärlek och passion, sammantagna inom ramen för ett företag, är det ett sätt att åta sig problem inom ens omgivning.


Arbetslivet förändras

I republiken Finland väntas hela havet storma hösten 2023 I valrörelsen har de finländska företagsamheten kallats ”ekonomins motor”. Nya, omstridda regler om anställningsvillkor, utkomstskydd och arbetslöshet är på kommande.

"Samhället har förändrats jättemycket. Då behöver vi också nya spelregler i arbetslivet."

Hur mycket man än har kärlek, så kommer det i företag situationer där man måste säga nej till kunder som inte kan betala, eller säga upp en anställd som inte levererar?
– Men samhället har ju också förändrats jättemycket. I den äldre generationen hade man samma jobb nästan från början till slut. Men redan när jag jobbade vid en yrkeshögskola 2014 hade vi forskning som visade att en stor del av alla yrken inte kommer att finnas om 20 år. Då behöver vi också nya spelregler i arbetslivet, säger Sebastian Widjeskog.

– Det kan vara ett problem att stora internationella företag tjänar på väldigt fattiga männi­skors arbete. Men å andra sidan: en bekant från Kamerun som studerar i Finland har tyckt att det är otroligt bra att när som helst kunna gå till jobb på Wolt och skjutsa mat. Bara att sätta igång mobilapplikationen. Det har varit en räddningslina för honom. Med en gammalmodig syn på arbete hade han kanske inte fått jobb överhuvudtaget.

Det talas mycket om att man också ska kunna göra vinst och bli rik på sitt företag och att det är en drivkraft att alls vilja vara företagare. Blir man inte rik då på andras arbete?

– Det är lite si sådär att bli ”rik på företagande”, säger Ville Kavilo. Det är som att spela på lotto. Väldigt många lägger ner väldigt mycket pengar, tid och energi men får inte någonting ut av det. Många lever hela sitt liv som företagare under existensminimum och bara en promille kanske lyckas och blir rika. Men många väljer det trots att det skulle vara mycket mera lukrativt att ta anställning, säger Ville Kavilo.

Sebastian Widjeskog ser genom sin coaching nu många som når åldern då man förbereder sig för att dra sig tillbaka.

– Många 50-plus-företagare drömmer om exit. Oron är att du hela livet jobbar för ditt företag men inte egentligen har samlat någon pension. Får du inte då ditt företag sålt så är du i ganska stora bekymmer. Många har det så, och riskerar att aldrig få ersättning för den tid och energi de har satt ner på sina företag.

Så tanken om att företagaren skor sig på sina anställdas liv, deras tid eller deras möda tycker Sebastian Widjeskog känns provokativ. Facket tänker han att behövs, men snarare då i stora företag med tusentals anställda.

Guds skapelsemandat

Niklas Wallis håller med. Han tycker att frågan om fack och arbetsmarknadsorganisationer teologiskt är löst med samma tankegång som överheten bär ett svärd av en orsak (Romarbrevet i Bibeln), och att det gäller att acceptera deras bedömningar och förhålla sig till dem.

– Men de är ganska sekundära för vart vi strävar med våra anställda och det jobb vi gör. Vi skapar en meningsfull förändring i deras liv genom det jobb vi gör, genom det vi producerar. Den lön vi betalar är ju fortsättningsvis bara ett verktyg för det ursprungliga skapelsemandat vi har.

– Gud skapar människan och sätter människan i världen att råda över dem, att bruka jorden, att namnge djuren. Och allt det här innan synda­fallet. Det är gott och bra för en människa att kunna göra något, säger han.

– Den ekonomiska biten, pengarna och vinsten, tänker jag är sekundära. Pengarna i sig är inte orsaken att glädjas, utan möjligheten att använda dina dem till någonting meningsfullt för dig själv eller för andra. Många företag här i trakten donerar också medel för att möjliggöra idrott och annat. Det är ju det som vi gläds över som kristna företagare.

"I företagandet står man inför livets grundförutsättningar."

Förstår alla företagare era kristna referenser?

Det som de tre talar om som coachar är ganska allmänmänskligt, säger Ville Kavilo.

– Du har pantat huset. Skatterna ska betalas. Lönerna ska betalas. Mitt i allt detta blir männi­skans grundförutsättningar kristallklara. Så det är inte fråga om att översätta någonting från ”kristendomska”. Det sätt på vilket Jesus beskriver världen är så nära relaterat till hurdan världen faktiskt är, med passion, meningsfullhet, kärlek till nästan, att tjäna andra, säger Ville Kavilo.

Sebastian Widjeskog säger att det teologiska språket ibland har varit uppskattat bland företagare han talar med. Tron har redan satt ord på mycket.

– Som till exempel när det är svårt för lite äldre företagare att ge upp sitt företag. Och vi sitter och pratar om hur svårt det är att avstå och ge bort, att inte längre vara i centrum, att delegera. Det är sådant som också en präst bra kunde tala om.

Företagaren märker sina misstag direkt

Också i församlingsarbetet kan präster och församlingsaktiva lära sig av företagarna. Som att lyssna till sin ”kundgrupp”, säger Niklas Wallis.

– Att behålla den där massan man inte träffar regelbundet. Ett stort företag som till exempel Adidas går ju inte runt och hälsar på sina kunder i affären och frågar hur de har det. De frågar hur företaget uppfattas av sina kunder, vad deras marknadsföring förmedlar, säger han.

Sebastian Widjeskog håller med om att det också behövs innovation i kyrkan, fast han själv upplevde att det aldrig riktigt var beställningen när han själv var församlingspräst.

– Men som företagare märker jag direkt om jag inte har råkat rätt. Pratar jag inte människors språk och möter jag inte deras problem så märks det direkt – på att jag inte fick någon kund. Då måste jag ändra min approach. Det här kan kyrkan kanske också lära sig.

Text: Jan-Erik Andelin
Foto: Nicklas Storbjörk


litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet