Niklas Wallis, Sebastian Widjeskog och Ville Kavilo är teologer och företagscoachar.

Teologerna som coachar företagare

FÖRETAGSAMHET.

Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om.

12.9.2023 kl. 13:25

Som spindel i nätet driver Sebastian Widje­skog, 42, den ”nordiska företagarskolan” och företaget Nordicentre i Terjärv.

Med sig i nätverket kring firman har han de två prästerna i Kronoby församling, kyrkoherde Niklas Wallis och kaplanen Ville Kavilo som deltar i arbetet vid sidan av församlingsrutinerna; Ville Kavilo är föräldraledig.

Sebastian Widjeskog lekte redan för 15 år sedan som församlingsteolog i Helsingfors med tanken att bli företagare.

Familjen valde att flytta hem till Öster­botten och han var arbetslös. Men det var han i de många lokala gemenskapernas Österbotten, så vid sin postlåda fick han ett jobb av grannen och började sälja försäkringar. Och fann att det bästa sättet att hantera det var att göra det som firma.

Sebastian Widjeskog gick ändå vidare och blev prästvigd. Han jobbade som kaplan i en församling i det finska Österbotten tills han efter en slitande period i församlingsarbetet efter bara något år blev utbränd och lämnade yrket.

– Som församlingspräst har man en ganska upprätthållande roll, med verksamhet och traditioner. Men i företagandet ska man vara inno­vatör och starta från ingenting, från noll.

Efter att ha jobbat med företagarutbildning i studievärlden startade han 2019 sitt nuvarande företag efter att några företagarvänner hade bett honom om coaching.

Efterhand har teologkompisarna Niklas Wallis och Ville Kavilo kommit med som utbildare. I marknadsföringen kallar de sig modigt ”businesspräster”.

Allt från ölbryggeri till frikyrka

I det svenska Österbotten är det tätt med företagare. Enbart i Kronoby kommun där de tre coacherna jobbar finns det över 600 företag på drygt 6 000 invånare. Entreprenörsanda på samma nivå finns också i till exempel Nykarleby eller Närpes, där det går ett lokalt företag på mindre än tio invånare.

Ville Kavilo, 40, kommer från en grundmurad företagarsläkt i Kronoby.

– Konsultföretag, vvs, restauranger, jordbruk som också de numera är småföretag, bageri, turism­utveckling, allt har jag fått se. Den här friheten att arbeta så mycket man hinner …Hans konsultkompisar skrattar. Det här med frihet och att rå om sig själv är också något av kärnan i det dubbla i hur jobbigt och tufft det också många gånger är att vara företagare.

"Att starta eget formar mig i mitt lärjungaskap."

– ... så var jag bröllopsfotograf i tio år och 2018 startade min bror ett småbryggeri. När någon i familjen blir företagare så tenderar det att vara så att alla i familjen dras med med tiden. Fast jag ända från ung har haft den starka övertygelsen att jag aldrig skulle bli företagare, säger Ville Kavilo.

Både han och prästkollegan Niklas Wallis har redan under sina teologstudier varit intresserade av företagande och ledarskap.

Företagandet ett lärjungaskap

– Företagandet var en del av mitt intresse för lärjungaskap till Jesus. Att det att starta eget kan blir en formativ process för människan, säger Ville Kavilo.

Företagsamhet och innovation är inte bara någonting för aktiebolag och firmor, säger de tre. Också den tredje sektorn och föreningsvärlden bygger mycket på entreprenörskap. Ibland är många som kommer från den världen för snälla som företagare och vågar inte ta betalt för sina tjänster, säger Sebastian Widjeskog.

Ville Kavilo arbetade under studietiden i friförsamlingen i Åbo, där han också såg den form av företagsamhet som drivs fram av omständigheterna, när en kyrka ska leva utan skatteintäkter.

”Ingen stor teologisk strömning”

Niklas Wallis, 35, är med i nätverket kring Nordic­entre, men har inte just nu mycket tid för coachingarbete, utan ”testar bara lite”. Han är just nu förutom kyrkoherde med alla ansvarsuppgifter som följer med det också kontraktsprost.

"Vad teologin kan erbjuda företagsvärlden
- det är ingen stor strömning i finlandssvensk kyrka."

– Redan vid Åbo Akademi var jag väldigt intresserad av företagsfrågor och ledarskap och skrev min pro gradu om det. Men jag upplevde att kristen moral och allt vad teologin kan erbjuda företagsvärlden i allmänhet borde utforskas mera. I finlandssvensk kyrklighet och teologi är det inte någon stor strömning, säger Niklas Wallis.

De tre konsultprästerna ser många beröringspunkter mellan tro och företagande.

– I ett fungerande församlingsarbete finns väldigt mycket av samma drivkrafter som i små företag – att vara självständig och aktiv med sin tid och sin energi, för att inte hamna i att bara upprätthålla det gamla, säger Niklas Wallis.

Brödet på mitt bord, och kompisens

Att bära ansvar och söka det bästa för både sig själv och andra ser också Ville Kavilo som en koppling till resonemang kring tro.

Han talar om ägarskap; på modernt konsultspråk innebär det inte bara att äga juridiskt och ekonomiskt, utan att också ha ansvar för att projekt och processer går framåt.

– Att man svarar an mot problem och behov som finns i ens omgivning på bästa möjliga sätt. Och där är den mest drivande kraften för ett före­tagande kärleken, säger Ville Kavilo.

– Kärleken handlar om att söka det bästa för den man älskar, inbegripa det både som ens egen familj, ens egen person, ens kunder, ens medarbetare, ens anställda, ens omgivning. Det är ett slags livsoptimering.

– Jag vet att jag blandar friskt här med olika begrepp. Men det är den här möjligheten att skapa en vardag där du som lärjunge till Jesus kan agera i största möjliga kärlek.

Ville Kavilo tror också på passionen som är ett tema i den kristna traditionen.

– Att lära sig leva med passion, lidelse, förmågan att lida för det goda. Det är lärjungaskap för Jesus, den korsfäste. Ser man de två, kärlek och passion, sammantagna inom ramen för ett företag, är det ett sätt att åta sig problem inom ens omgivning.


Arbetslivet förändras

I republiken Finland väntas hela havet storma hösten 2023 I valrörelsen har de finländska företagsamheten kallats ”ekonomins motor”. Nya, omstridda regler om anställningsvillkor, utkomstskydd och arbetslöshet är på kommande.

"Samhället har förändrats jättemycket. Då behöver vi också nya spelregler i arbetslivet."

Hur mycket man än har kärlek, så kommer det i företag situationer där man måste säga nej till kunder som inte kan betala, eller säga upp en anställd som inte levererar?
– Men samhället har ju också förändrats jättemycket. I den äldre generationen hade man samma jobb nästan från början till slut. Men redan när jag jobbade vid en yrkeshögskola 2014 hade vi forskning som visade att en stor del av alla yrken inte kommer att finnas om 20 år. Då behöver vi också nya spelregler i arbetslivet, säger Sebastian Widjeskog.

– Det kan vara ett problem att stora internationella företag tjänar på väldigt fattiga männi­skors arbete. Men å andra sidan: en bekant från Kamerun som studerar i Finland har tyckt att det är otroligt bra att när som helst kunna gå till jobb på Wolt och skjutsa mat. Bara att sätta igång mobilapplikationen. Det har varit en räddningslina för honom. Med en gammalmodig syn på arbete hade han kanske inte fått jobb överhuvudtaget.

Det talas mycket om att man också ska kunna göra vinst och bli rik på sitt företag och att det är en drivkraft att alls vilja vara företagare. Blir man inte rik då på andras arbete?

– Det är lite si sådär att bli ”rik på företagande”, säger Ville Kavilo. Det är som att spela på lotto. Väldigt många lägger ner väldigt mycket pengar, tid och energi men får inte någonting ut av det. Många lever hela sitt liv som företagare under existensminimum och bara en promille kanske lyckas och blir rika. Men många väljer det trots att det skulle vara mycket mera lukrativt att ta anställning, säger Ville Kavilo.

Sebastian Widjeskog ser genom sin coaching nu många som når åldern då man förbereder sig för att dra sig tillbaka.

– Många 50-plus-företagare drömmer om exit. Oron är att du hela livet jobbar för ditt företag men inte egentligen har samlat någon pension. Får du inte då ditt företag sålt så är du i ganska stora bekymmer. Många har det så, och riskerar att aldrig få ersättning för den tid och energi de har satt ner på sina företag.

Så tanken om att företagaren skor sig på sina anställdas liv, deras tid eller deras möda tycker Sebastian Widjeskog känns provokativ. Facket tänker han att behövs, men snarare då i stora företag med tusentals anställda.

Guds skapelsemandat

Niklas Wallis håller med. Han tycker att frågan om fack och arbetsmarknadsorganisationer teologiskt är löst med samma tankegång som överheten bär ett svärd av en orsak (Romarbrevet i Bibeln), och att det gäller att acceptera deras bedömningar och förhålla sig till dem.

– Men de är ganska sekundära för vart vi strävar med våra anställda och det jobb vi gör. Vi skapar en meningsfull förändring i deras liv genom det jobb vi gör, genom det vi producerar. Den lön vi betalar är ju fortsättningsvis bara ett verktyg för det ursprungliga skapelsemandat vi har.

– Gud skapar människan och sätter människan i världen att råda över dem, att bruka jorden, att namnge djuren. Och allt det här innan synda­fallet. Det är gott och bra för en människa att kunna göra något, säger han.

– Den ekonomiska biten, pengarna och vinsten, tänker jag är sekundära. Pengarna i sig är inte orsaken att glädjas, utan möjligheten att använda dina dem till någonting meningsfullt för dig själv eller för andra. Många företag här i trakten donerar också medel för att möjliggöra idrott och annat. Det är ju det som vi gläds över som kristna företagare.

"I företagandet står man inför livets grundförutsättningar."

Förstår alla företagare era kristna referenser?

Det som de tre talar om som coachar är ganska allmänmänskligt, säger Ville Kavilo.

– Du har pantat huset. Skatterna ska betalas. Lönerna ska betalas. Mitt i allt detta blir männi­skans grundförutsättningar kristallklara. Så det är inte fråga om att översätta någonting från ”kristendomska”. Det sätt på vilket Jesus beskriver världen är så nära relaterat till hurdan världen faktiskt är, med passion, meningsfullhet, kärlek till nästan, att tjäna andra, säger Ville Kavilo.

Sebastian Widjeskog säger att det teologiska språket ibland har varit uppskattat bland företagare han talar med. Tron har redan satt ord på mycket.

– Som till exempel när det är svårt för lite äldre företagare att ge upp sitt företag. Och vi sitter och pratar om hur svårt det är att avstå och ge bort, att inte längre vara i centrum, att delegera. Det är sådant som också en präst bra kunde tala om.

Företagaren märker sina misstag direkt

Också i församlingsarbetet kan präster och församlingsaktiva lära sig av företagarna. Som att lyssna till sin ”kundgrupp”, säger Niklas Wallis.

– Att behålla den där massan man inte träffar regelbundet. Ett stort företag som till exempel Adidas går ju inte runt och hälsar på sina kunder i affären och frågar hur de har det. De frågar hur företaget uppfattas av sina kunder, vad deras marknadsföring förmedlar, säger han.

Sebastian Widjeskog håller med om att det också behövs innovation i kyrkan, fast han själv upplevde att det aldrig riktigt var beställningen när han själv var församlingspräst.

– Men som företagare märker jag direkt om jag inte har råkat rätt. Pratar jag inte människors språk och möter jag inte deras problem så märks det direkt – på att jag inte fick någon kund. Då måste jag ändra min approach. Det här kan kyrkan kanske också lära sig.

Text: Jan-Erik Andelin
Foto: Nicklas Storbjörk


domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48

KONFIRMANDTIDEN. Ungefär 68 procent av unga som konfirmerades i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland under 2023 tycker att konfirmandtiden har påverkat deras psykiska välbefinnande på ett positivt sätt. Det här kommer fram i kyrkans nationella självutvärdering för konfirmander. 29.11.2023 kl. 08:00

kulturpris. I trettio år var Stefan Härus redaktör för programmet Tack och lov i Yle Vega. Programmet presenterade andlig musik enligt lyssnarnas önskemål, och präglades starkt av Härus röst, personlighet, närvaro och kunskap. Dessa motiveringar lyftes fram när Stefan Härus fick Församlingsförbundets kulturpris år 2023. 28.11.2023 kl. 15:33

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet