Niklas Wallis, Sebastian Widjeskog och Ville Kavilo är teologer och företagscoachar.
Niklas Wallis, Sebastian Widjeskog och Ville Kavilo är teologer och företagscoachar.

Teologerna som coachar företagare

FÖRETAGSAMHET.

Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om.

12.9.2023 kl. 13:25

Som spindel i nätet driver Sebastian Widje­skog, 42, den ”nordiska företagarskolan” och företaget Nordicentre i Terjärv.

Med sig i nätverket kring firman har han de två prästerna i Kronoby församling, kyrkoherde Niklas Wallis och kaplanen Ville Kavilo som deltar i arbetet vid sidan av församlingsrutinerna; Ville Kavilo är föräldraledig.

Sebastian Widjeskog lekte redan för 15 år sedan som församlingsteolog i Helsingfors med tanken att bli företagare.

Familjen valde att flytta hem till Öster­botten och han var arbetslös. Men det var han i de många lokala gemenskapernas Österbotten, så vid sin postlåda fick han ett jobb av grannen och började sälja försäkringar. Och fann att det bästa sättet att hantera det var att göra det som firma.

Sebastian Widjeskog gick ändå vidare och blev prästvigd. Han jobbade som kaplan i en församling i det finska Österbotten tills han efter en slitande period i församlingsarbetet efter bara något år blev utbränd och lämnade yrket.

– Som församlingspräst har man en ganska upprätthållande roll, med verksamhet och traditioner. Men i företagandet ska man vara inno­vatör och starta från ingenting, från noll.

Efter att ha jobbat med företagarutbildning i studievärlden startade han 2019 sitt nuvarande företag efter att några företagarvänner hade bett honom om coaching.

Efterhand har teologkompisarna Niklas Wallis och Ville Kavilo kommit med som utbildare. I marknadsföringen kallar de sig modigt ”businesspräster”.

Allt från ölbryggeri till frikyrka

I det svenska Österbotten är det tätt med företagare. Enbart i Kronoby kommun där de tre coacherna jobbar finns det över 600 företag på drygt 6 000 invånare. Entreprenörsanda på samma nivå finns också i till exempel Nykarleby eller Närpes, där det går ett lokalt företag på mindre än tio invånare.

Ville Kavilo, 40, kommer från en grundmurad företagarsläkt i Kronoby.

– Konsultföretag, vvs, restauranger, jordbruk som också de numera är småföretag, bageri, turism­utveckling, allt har jag fått se. Den här friheten att arbeta så mycket man hinner …Hans konsultkompisar skrattar. Det här med frihet och att rå om sig själv är också något av kärnan i det dubbla i hur jobbigt och tufft det också många gånger är att vara företagare.

"Att starta eget formar mig i mitt lärjungaskap."

– ... så var jag bröllopsfotograf i tio år och 2018 startade min bror ett småbryggeri. När någon i familjen blir företagare så tenderar det att vara så att alla i familjen dras med med tiden. Fast jag ända från ung har haft den starka övertygelsen att jag aldrig skulle bli företagare, säger Ville Kavilo.

Både han och prästkollegan Niklas Wallis har redan under sina teologstudier varit intresserade av företagande och ledarskap.

Företagandet ett lärjungaskap

– Företagandet var en del av mitt intresse för lärjungaskap till Jesus. Att det att starta eget kan blir en formativ process för människan, säger Ville Kavilo.

Företagsamhet och innovation är inte bara någonting för aktiebolag och firmor, säger de tre. Också den tredje sektorn och föreningsvärlden bygger mycket på entreprenörskap. Ibland är många som kommer från den världen för snälla som företagare och vågar inte ta betalt för sina tjänster, säger Sebastian Widjeskog.

Ville Kavilo arbetade under studietiden i friförsamlingen i Åbo, där han också såg den form av företagsamhet som drivs fram av omständigheterna, när en kyrka ska leva utan skatteintäkter.

”Ingen stor teologisk strömning”

Niklas Wallis, 35, är med i nätverket kring Nordic­entre, men har inte just nu mycket tid för coachingarbete, utan ”testar bara lite”. Han är just nu förutom kyrkoherde med alla ansvarsuppgifter som följer med det också kontraktsprost.

"Vad teologin kan erbjuda företagsvärlden
- det är ingen stor strömning i finlandssvensk kyrka."

– Redan vid Åbo Akademi var jag väldigt intresserad av företagsfrågor och ledarskap och skrev min pro gradu om det. Men jag upplevde att kristen moral och allt vad teologin kan erbjuda företagsvärlden i allmänhet borde utforskas mera. I finlandssvensk kyrklighet och teologi är det inte någon stor strömning, säger Niklas Wallis.

De tre konsultprästerna ser många beröringspunkter mellan tro och företagande.

– I ett fungerande församlingsarbete finns väldigt mycket av samma drivkrafter som i små företag – att vara självständig och aktiv med sin tid och sin energi, för att inte hamna i att bara upprätthålla det gamla, säger Niklas Wallis.

Brödet på mitt bord, och kompisens

Att bära ansvar och söka det bästa för både sig själv och andra ser också Ville Kavilo som en koppling till resonemang kring tro.

Han talar om ägarskap; på modernt konsultspråk innebär det inte bara att äga juridiskt och ekonomiskt, utan att också ha ansvar för att projekt och processer går framåt.

– Att man svarar an mot problem och behov som finns i ens omgivning på bästa möjliga sätt. Och där är den mest drivande kraften för ett före­tagande kärleken, säger Ville Kavilo.

– Kärleken handlar om att söka det bästa för den man älskar, inbegripa det både som ens egen familj, ens egen person, ens kunder, ens medarbetare, ens anställda, ens omgivning. Det är ett slags livsoptimering.

– Jag vet att jag blandar friskt här med olika begrepp. Men det är den här möjligheten att skapa en vardag där du som lärjunge till Jesus kan agera i största möjliga kärlek.

Ville Kavilo tror också på passionen som är ett tema i den kristna traditionen.

– Att lära sig leva med passion, lidelse, förmågan att lida för det goda. Det är lärjungaskap för Jesus, den korsfäste. Ser man de två, kärlek och passion, sammantagna inom ramen för ett företag, är det ett sätt att åta sig problem inom ens omgivning.


Arbetslivet förändras

I republiken Finland väntas hela havet storma hösten 2023 I valrörelsen har de finländska företagsamheten kallats ”ekonomins motor”. Nya, omstridda regler om anställningsvillkor, utkomstskydd och arbetslöshet är på kommande.

"Samhället har förändrats jättemycket. Då behöver vi också nya spelregler i arbetslivet."

Hur mycket man än har kärlek, så kommer det i företag situationer där man måste säga nej till kunder som inte kan betala, eller säga upp en anställd som inte levererar?
– Men samhället har ju också förändrats jättemycket. I den äldre generationen hade man samma jobb nästan från början till slut. Men redan när jag jobbade vid en yrkeshögskola 2014 hade vi forskning som visade att en stor del av alla yrken inte kommer att finnas om 20 år. Då behöver vi också nya spelregler i arbetslivet, säger Sebastian Widjeskog.

– Det kan vara ett problem att stora internationella företag tjänar på väldigt fattiga männi­skors arbete. Men å andra sidan: en bekant från Kamerun som studerar i Finland har tyckt att det är otroligt bra att när som helst kunna gå till jobb på Wolt och skjutsa mat. Bara att sätta igång mobilapplikationen. Det har varit en räddningslina för honom. Med en gammalmodig syn på arbete hade han kanske inte fått jobb överhuvudtaget.

Det talas mycket om att man också ska kunna göra vinst och bli rik på sitt företag och att det är en drivkraft att alls vilja vara företagare. Blir man inte rik då på andras arbete?

– Det är lite si sådär att bli ”rik på företagande”, säger Ville Kavilo. Det är som att spela på lotto. Väldigt många lägger ner väldigt mycket pengar, tid och energi men får inte någonting ut av det. Många lever hela sitt liv som företagare under existensminimum och bara en promille kanske lyckas och blir rika. Men många väljer det trots att det skulle vara mycket mera lukrativt att ta anställning, säger Ville Kavilo.

Sebastian Widjeskog ser genom sin coaching nu många som når åldern då man förbereder sig för att dra sig tillbaka.

– Många 50-plus-företagare drömmer om exit. Oron är att du hela livet jobbar för ditt företag men inte egentligen har samlat någon pension. Får du inte då ditt företag sålt så är du i ganska stora bekymmer. Många har det så, och riskerar att aldrig få ersättning för den tid och energi de har satt ner på sina företag.

Så tanken om att företagaren skor sig på sina anställdas liv, deras tid eller deras möda tycker Sebastian Widjeskog känns provokativ. Facket tänker han att behövs, men snarare då i stora företag med tusentals anställda.

Guds skapelsemandat

Niklas Wallis håller med. Han tycker att frågan om fack och arbetsmarknadsorganisationer teologiskt är löst med samma tankegång som överheten bär ett svärd av en orsak (Romarbrevet i Bibeln), och att det gäller att acceptera deras bedömningar och förhålla sig till dem.

– Men de är ganska sekundära för vart vi strävar med våra anställda och det jobb vi gör. Vi skapar en meningsfull förändring i deras liv genom det jobb vi gör, genom det vi producerar. Den lön vi betalar är ju fortsättningsvis bara ett verktyg för det ursprungliga skapelsemandat vi har.

– Gud skapar människan och sätter människan i världen att råda över dem, att bruka jorden, att namnge djuren. Och allt det här innan synda­fallet. Det är gott och bra för en människa att kunna göra något, säger han.

– Den ekonomiska biten, pengarna och vinsten, tänker jag är sekundära. Pengarna i sig är inte orsaken att glädjas, utan möjligheten att använda dina dem till någonting meningsfullt för dig själv eller för andra. Många företag här i trakten donerar också medel för att möjliggöra idrott och annat. Det är ju det som vi gläds över som kristna företagare.

"I företagandet står man inför livets grundförutsättningar."

Förstår alla företagare era kristna referenser?

Det som de tre talar om som coachar är ganska allmänmänskligt, säger Ville Kavilo.

– Du har pantat huset. Skatterna ska betalas. Lönerna ska betalas. Mitt i allt detta blir männi­skans grundförutsättningar kristallklara. Så det är inte fråga om att översätta någonting från ”kristendomska”. Det sätt på vilket Jesus beskriver världen är så nära relaterat till hurdan världen faktiskt är, med passion, meningsfullhet, kärlek till nästan, att tjäna andra, säger Ville Kavilo.

Sebastian Widjeskog säger att det teologiska språket ibland har varit uppskattat bland företagare han talar med. Tron har redan satt ord på mycket.

– Som till exempel när det är svårt för lite äldre företagare att ge upp sitt företag. Och vi sitter och pratar om hur svårt det är att avstå och ge bort, att inte längre vara i centrum, att delegera. Det är sådant som också en präst bra kunde tala om.

Företagaren märker sina misstag direkt

Också i församlingsarbetet kan präster och församlingsaktiva lära sig av företagarna. Som att lyssna till sin ”kundgrupp”, säger Niklas Wallis.

– Att behålla den där massan man inte träffar regelbundet. Ett stort företag som till exempel Adidas går ju inte runt och hälsar på sina kunder i affären och frågar hur de har det. De frågar hur företaget uppfattas av sina kunder, vad deras marknadsföring förmedlar, säger han.

Sebastian Widjeskog håller med om att det också behövs innovation i kyrkan, fast han själv upplevde att det aldrig riktigt var beställningen när han själv var församlingspräst.

– Men som företagare märker jag direkt om jag inte har råkat rätt. Pratar jag inte människors språk och möter jag inte deras problem så märks det direkt – på att jag inte fick någon kund. Då måste jag ändra min approach. Det här kan kyrkan kanske också lära sig.

Text: Jan-Erik Andelin
Foto: Nicklas Storbjörk


Karolin Wargh tycker det känns mäktigt att spela orgel.

Utmärkelse. Karolin Wargh, kantor i Solfs församling, är årets kantor. – Det känns helt otroligt och väldigt roligt. Jag hoppas att jag genom den här utmärkelsen kan föra fram hur viktigt det är med orgelpedagogik, säger hon. 8.8.2019 kl. 16:23
Trots att gruppen samlas i kyrkhemmet i Malax är det en öppen grupp där alla slags synsätt och åskådningar ryms med. Till exempel är en av medlemmarna präst medan en annan nyligen har skrivit ut sig ur kyrkan. Från vänster till höger syns Joakim Snickars, Mats Bergvik, Hillevi Lasén och Kristian Norrback.

på djupet. Var tredje vecka träffas en diskussionsgrupp som behandlar teologi, filosofi och psykolog i Malax. Gruppen kallar sig Amici in spiritu och fungerar som en motkraft till samtidens ofta ytliga och aggressiva diskussionsklimat. 29.7.2019 kl. 10:00
– Det är fortfarande min grundtanke att förvandla orden till gärningar, att det inte bara ska se bra ut på ytan.

gemenskap. Hanna Mithiku vill att kyrkan ska leva som den lär och att förkunnelsen om alla människors lika värde ska synas i församlingsarbetet. Det har fått henne att ställa upp som förtroendevald, och i dag är hon ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors. 25.7.2019 kl. 08:30
–  Skuld och skam är frågor som kommer upp hela tiden. Inför livets största vändpunkter formas frågorna i våra innersta djup, säger Barbro Eriksson.

sjukhuspräst. I det kyliga, kliniska kaos som sjukhus och sjukdom kan innebära finns det personer som bygger altaren och andas empati. 25.7.2019 kl. 08:30
Kyrkan möter människor i livets höjdpunkter och dalar. Ofta är mötet gott, men ibland blir det en besvikelse.

förrättningssamtal. ”Nästan terapeutiskt” och ”rutinmässigt” är ord människor använder för att beskriva samtalet med prästen inför sin bröllopsdag, sitt barns dop eller en anhörigs jordfästning. De flesta har positiva erfarenheter, men hos några har mötet lämnat en besk eftersmak. 24.7.2019 kl. 10:57
Maria Åkerblom gjorde redan som ung sensation som sömnpredikant. Oravais teaters version av Under liten himmel inleds med den första dramatiska predikan från sjuksängen.

teater. På Kyroboas möter vi en predikant som är osympatisk redan från början. Under liten himmel är en obehaglig berättelse om maktmissbruk och svårigheten att säga ifrån. 11.7.2019 kl. 14:55

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00
Emina Arnautovic
jobbar som Sfp:s kontaktchef i Österbotten. Hon pendlar till jobbet i Vasa från hemmet 
i Närpes.

livsberättelse. En natt under Bosnienkriget drevs Emina Arnautovic genom en svår frontlinje. Granaterna regnade ner runt henne och dottern hon bar i sin famn. – Då tänkte jag att om jag överlever måste jag göra något av mitt liv. 11.7.2019 kl. 12:00
"Musik är inte matematik", säger Nina Åström. Musiken är mer än summan av sina delar.

musik. ”Jag är ju bara från Kokkola”, kan Nina Åström tänka när hon rör sig bland musikvärldens stora eller spelar i ett fängelse. Efter trettio år i branschen och ett femtontal skivor ger hon ut sitt första album på svenska. 28.6.2019 kl. 15:34

pride. Elva ledare för kyrkliga organisationer och väckelserörelser stöder en insändare som publicerades i tidningen Itä-Savo där fyra kyrkoherdar ifrågasätter kyrkans engagemang i Pride. 25.6.2019 kl. 17:33
Fred Wilén fascineras av berättelserna bakom gravstenarna.

jourhavande präst. I sommar har prästerna jour på begravningsplatserna i huvudstadsregionen och hoppas på att få samtala med besökare och anställda om livet, döden och allt som ryms däremellan. 27.6.2019 kl. 00:01

kaplansval. Johanna Björkholm-Kallio har valts till kaplan i Jakobstads svenska församling bland tre sökande. Församlingsrådet valde henne i går kväll med rösterna 7 mot 6 för Jan-Gustav Björk. 20.6.2019 kl. 10:06

Guy Kronqvist fick flest röster i Korsnäs

FÖRSAMLINGSVALET. Guy Kronqvist som varit tf kyrkoherde i höst fick med sina 34 röster de flesta i församlingsvalet i Korsnäs. 21.11.2022 kl. 15:06
Ulla-Maj Wideroos fick flest röster i Närpes församling

FÖRSAMLINGSVALET. Ulla-Maj Wideroos är röstmagnet i Närpes också i detta val, precis som för fyra år sedan. Men antalet röster är nu färre, 96 mot 157 för fyra år sedan. 21.11.2022 kl. 13:46
Stefan Vikström och hans dotter Rebecka Stråhlman samlade mest röster i församlingsvalet i Borgå.

FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41
Helsingforsförsamlingarna var snabbt ute med sin röstningsprocent – som sjönk.

FÖRSAMLINGSVALET. Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent. 21.11.2022 kl. 00:01
Sonja Djupsjöbacka (till vänster) och Cecilia Åminne är lärare och röstmagneter. De vill jobba för en välkomnande församling och ökad delaktighet för medlemmarna.

FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39