Lägergårdarna står för en lång tradition inom kyrkan samtidigt som de utgör ett konkret stöd för församlingsgemenskapen.
Lägergårdarna står för en lång tradition inom kyrkan samtidigt som de utgör ett konkret stöd för församlingsgemenskapen.

Rekordmånga besökare på Lekholmen

lekholmen.

– I sommar har vi slagit rekord, jag tror faktiskt inte att det varit så mycket folk på Lekholmen förut, säger verksamhetsledare Daniel Jakobsson.

11.9.2023 kl. 18:49

Lekholmen, ”Lekis”, är Helsingforsförsamlingarnas ö. Där håller de svenska församlingarna sina konfirmandläger. Holmen är också öppen för besökare, med möjlighet att övernatta. I år har lägren varit stora och de gemensamma barn- och familjelägren fullbokade.

– Men framför allt har vi ökat antalet dagsbesökare, det vill säga gäster som kommer ut för en dag på holmen. I snitt har vi haft 125 personer på holmen varje dag, när man räknar ihop lägerdeltagare och gäster, säger Jakobsson. Nu är vi tillbaka där vi borde vara, efter coronasommaren 2021 då vi inte kunde ha några besökare alls.



Vad gör man på Lekis?

– Ungdomarna kommer för gemenskapen, för att de blir sedda och hörda, säger Alina Granö som arbetat som holmungdomsledare under sommaren.

De senaste åren har ungdomsarbetarna upplevt en ökning av psykiskt illamående hos ungdomarna. Många tampas med jobbiga hemförhållanden.

– Lekholmen kan i bästa fall bli en fristad, och det är guld värt.

Antalet övernattningar minskade däremot på holmen i sommar, trots att gäster har möjlighet att också sova över på Lekis om de vill. Jakobsson tror att de beror på de höjda priserna för mat och båtbiljetten. Han hoppas att församlingarna i framtiden ska ha möjlighet att subventionera priserna så att fler ungdomar ska ha möjlighet att stanna längre.

– På sommaren har vi möjlighet att verkligen lära känna ungdomarna, det är mer än några trötta timmar efter skolan. Här formas också en verklig relation till kyrkan när ungdomarna får uppleva en levande gemenskap som många gärna återvänder till.

Jakobsson och Granö är överens om att Lekholmen kräver mycket arbete och de är väl medvetna om att holmen är dyr för Helsingfors församlingar.

– Det är en satsning på alla plan men vi får tillbaka tusen gånger det vi ger, i relationer, kontakter och gemenskap. På Lekholmen har vi kapellet fullt varje vecka!


Längre säsong och nya samarbeten

– Avståndet till lägergården är rimligt, vilket möjliggör olika verksamhetsformer. När vi själva äger gården är det också möjligt att utveckla verksamheten mer långsiktigt så att den svarar på församlingarnas föränderliga behov. I framtiden behöver vi diskutera hurudan lägerverksamhet vi vill ordna och vad som prioriteras, säger Kalle Kuusniemi som är chef för fostran och församlingstjänster vid den kyrkliga samfälligheten i Helsingfors.

– En tillräcklig mängd egna lägercenter tryggar kontinuiteten i lägerverksamheten. Etiskt, socialt och ekologiskt ansvarstagande är centralt för utveckling av lägercentren i Helsingfors, säger Anna Järvi-Oshaug som är koordinator för lägergårdarna vid samfälligheten.


Vilka utvecklingsmöjligheter ser ni för Lekholmen?

– När byggnader renoveras finns det också en möjlighet att utveckla verksamheten och göra lägergården mer mångsidig. Vi borde också förlänga säsongen utöver sommarmånaderna och hitta nya samarbeten med olika aktörer, säger Kuusniemi.

Text: Nina Österholm
Foto: Daniel Jakobsson


Kyrka. När det är några dagar kvar att ställa upp kandidater i församlingsvalet visar det sig att församlingarna lyckats olika bra med att rekrytera unga kandidater. 14.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Den 31 oktober kan familjer låta döpa sitt barn tillsammans med andra barn i församlingarna i Vanda. På det här sättet vill församlingen flytta fokus från storstädning och matlagning till själva dopet. 13.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. I dag, söndag, vigs Irja Askola, Finlands första kvinnliga biskop, i Helsingfors domkyrka. 12.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. – Det sker hela tiden en skapelse och den ska också ske i kyrkan. Vi måste kunna erbjuda människorna ett möte med det heliga, säger Juanita Fagerholm-Urch. 11.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkhelgen i Karleby, som nu ordnas tredje året i följd, väcker blandade känslor. 10.9.2010 kl. 00:00

Människa. Sune Häggblom är uppfödd och har levt hela sitt liv i Björsby i Jomala på Åland. Föräldragården ligger bara ett stenkast från huset där han i dag bor med dottern Mia. I barndomen åkte han av bara farten med grannfamiljens många barn och deras föräldrar på väckelsemöten och trevliga lägerveckor. 9.9.2010 kl. 00:00

Nina Österholm. I vår kokvrå på jobbet saknades länge skedar. Och vilket tröstlöst projekt det är att försöka få i sig lunchsoppan med gaffel. Att dricka direkt från tallriken och hoppas på att ingen ser är nästan bättre, men med risk för ärter i näsan som Lisabet. Skeden är helt klart ett underskattat redskap. 9.9.2010 kl. 00:00

Ledare. Det är insamlingstider. Kampanjer och huttrande sparbössefolk utmanar vår goda vilja. ”Jag kan fast ge hundra mark. Men då vill jag ha ett foto på mottagaren med min hundralapp i handen. Före det ger jag inte ett penni.” 9.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. 97 procent av de riksdagsledamöter som hör till kyrkan tänker rösta i församlingsvalet i november. 9.9.2010 kl. 00:00

Kultur. I höst kan man bli muslim på tv. Men var blev den kristna dokusåpan? 8.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. På hösten året före du fyller 15 år inbjuder församlingen dig till att gå i skriftskola. Nu har anmälningarna till skriftskolorna 2011 startat. 8.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Närpesborna har nu en direktkanal från kyrkan till sin tv-apparat. Genom en robotkamera i kyrkan kan de följa gudstjänsterna hemma i tevesoffan. I söndags inleddes sändningarna. 7.9.2010 kl. 00:00

Samhälle. Det är fortsättningsvis tillåtet att läsa bordsbön i grundskolorna i Karleby, Kronoby och Jakobstad. I skolorna verkar man ta beslutet med jämnmod. 7.9.2010 kl. 00:00

Världen. En färsk internationell gallupundersökning visar att religionen betyder mest för människor i fattiga länder och minst i västvärlden. 6.9.2010 kl. 00:00

Samhälle. Radering, omvandling eller blockering – vad händer egentligen med våra profiler på Internet efter att vi dött? 5.9.2010 kl. 00:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00
Emina Arnautovic
jobbar som Sfp:s kontaktchef i Österbotten. Hon pendlar till jobbet i Vasa från hemmet 
i Närpes.

livsberättelse. En natt under Bosnienkriget drevs Emina Arnautovic genom en svår frontlinje. Granaterna regnade ner runt henne och dottern hon bar i sin famn. – Då tänkte jag att om jag överlever måste jag göra något av mitt liv. 11.7.2019 kl. 12:00
"Musik är inte matematik", säger Nina Åström. Musiken är mer än summan av sina delar.

musik. ”Jag är ju bara från Kokkola”, kan Nina Åström tänka när hon rör sig bland musikvärldens stora eller spelar i ett fängelse. Efter trettio år i branschen och ett femtontal skivor ger hon ut sitt första album på svenska. 28.6.2019 kl. 15:34

pride. Elva ledare för kyrkliga organisationer och väckelserörelser stöder en insändare som publicerades i tidningen Itä-Savo där fyra kyrkoherdar ifrågasätter kyrkans engagemang i Pride. 25.6.2019 kl. 17:33
Fred Wilén fascineras av berättelserna bakom gravstenarna.

jourhavande präst. I sommar har prästerna jour på begravningsplatserna i huvudstadsregionen och hoppas på att få samtala med besökare och anställda om livet, döden och allt som ryms däremellan. 27.6.2019 kl. 00:01