Lägergårdarna står för en lång tradition inom kyrkan samtidigt som de utgör ett konkret stöd för församlingsgemenskapen.
Lägergårdarna står för en lång tradition inom kyrkan samtidigt som de utgör ett konkret stöd för församlingsgemenskapen.

Rekordmånga besökare på Lekholmen

lekholmen.

– I sommar har vi slagit rekord, jag tror faktiskt inte att det varit så mycket folk på Lekholmen förut, säger verksamhetsledare Daniel Jakobsson.

11.9.2023 kl. 18:49

Lekholmen, ”Lekis”, är Helsingforsförsamlingarnas ö. Där håller de svenska församlingarna sina konfirmandläger. Holmen är också öppen för besökare, med möjlighet att övernatta. I år har lägren varit stora och de gemensamma barn- och familjelägren fullbokade.

– Men framför allt har vi ökat antalet dagsbesökare, det vill säga gäster som kommer ut för en dag på holmen. I snitt har vi haft 125 personer på holmen varje dag, när man räknar ihop lägerdeltagare och gäster, säger Jakobsson. Nu är vi tillbaka där vi borde vara, efter coronasommaren 2021 då vi inte kunde ha några besökare alls.



Vad gör man på Lekis?

– Ungdomarna kommer för gemenskapen, för att de blir sedda och hörda, säger Alina Granö som arbetat som holmungdomsledare under sommaren.

De senaste åren har ungdomsarbetarna upplevt en ökning av psykiskt illamående hos ungdomarna. Många tampas med jobbiga hemförhållanden.

– Lekholmen kan i bästa fall bli en fristad, och det är guld värt.

Antalet övernattningar minskade däremot på holmen i sommar, trots att gäster har möjlighet att också sova över på Lekis om de vill. Jakobsson tror att de beror på de höjda priserna för mat och båtbiljetten. Han hoppas att församlingarna i framtiden ska ha möjlighet att subventionera priserna så att fler ungdomar ska ha möjlighet att stanna längre.

– På sommaren har vi möjlighet att verkligen lära känna ungdomarna, det är mer än några trötta timmar efter skolan. Här formas också en verklig relation till kyrkan när ungdomarna får uppleva en levande gemenskap som många gärna återvänder till.

Jakobsson och Granö är överens om att Lekholmen kräver mycket arbete och de är väl medvetna om att holmen är dyr för Helsingfors församlingar.

– Det är en satsning på alla plan men vi får tillbaka tusen gånger det vi ger, i relationer, kontakter och gemenskap. På Lekholmen har vi kapellet fullt varje vecka!


Längre säsong och nya samarbeten

– Avståndet till lägergården är rimligt, vilket möjliggör olika verksamhetsformer. När vi själva äger gården är det också möjligt att utveckla verksamheten mer långsiktigt så att den svarar på församlingarnas föränderliga behov. I framtiden behöver vi diskutera hurudan lägerverksamhet vi vill ordna och vad som prioriteras, säger Kalle Kuusniemi som är chef för fostran och församlingstjänster vid den kyrkliga samfälligheten i Helsingfors.

– En tillräcklig mängd egna lägercenter tryggar kontinuiteten i lägerverksamheten. Etiskt, socialt och ekologiskt ansvarstagande är centralt för utveckling av lägercentren i Helsingfors, säger Anna Järvi-Oshaug som är koordinator för lägergårdarna vid samfälligheten.


Vilka utvecklingsmöjligheter ser ni för Lekholmen?

– När byggnader renoveras finns det också en möjlighet att utveckla verksamheten och göra lägergården mer mångsidig. Vi borde också förlänga säsongen utöver sommarmånaderna och hitta nya samarbeten med olika aktörer, säger Kuusniemi.

Text: Nina Österholm
Foto: Daniel Jakobsson


Samhälle. När den offentliga sektorn inte klarar av alla sina uppgifter blir frivilligarbetet allt viktigare. Församlingens erfarenhet av diakoni får aktualiserad betydelse i kommunsammanslagningens tidevarv. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. I år ordnas för första gången julvälsignelser för hela familjer i Helsinfors domkyrkoförsamling. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Predikan i självständighetsdagens gudstjänst i Helsingfors domkyrka hölls i år av Tammerforsbiskopen Matti Repo. 7.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Vandaborna demonstrerade för eget församlingshem. 7.12.2010 kl. 00:00

Människa. Som kristen är han en andra klassens medborgare. Det medger Dennis Datta gärna och utan att darra på rösten. I hans hemland Bangladesh är det islam som gäller. 2.12.2010 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Vägen mellan Las Palmas och Tejeda på Gran Canaria är minst sagt krokig. Som en magsjuk jätteorm slingrar sig asfalten mödosamt mellan allt mer hisnande stup och stammar. Kilometermarkeringarna passeras i snigelfart trots den nya hyrbilens styrka och smidighet. 2.12.2010 kl. 00:00

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna. 2.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Väckelsefolket är folkkyrkans skarpaste kritiker. Samtidigt är de flitigast när det gäller att läsa Bibeln och gå i kyrkan. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Vanda anlitar frivilliga att tända ljus vid gravarna på stadens begravningsplatser i jul. Tjänsten är tänkt för personer som inte själva har möjlighet att tända ljus vid sina anhörigas gravar under julen. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Insändare och skrivelser kring ungdomsarbetet i Karleby möter både förståelse och kritik hos biskopen. 30.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkoskatten för 2011 höjs med 0,35 procentenheter i Vörå församling. På landsbasis är det den högsta skatteförhöjningen. Kyrkoskatten i Vörå, dit också Oravais nästa år hör, är 1,85 procent. 30.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har beslutat om hur understöden från Kyrkans forskningscentral skall fördelas för år 2011. Det största understödet, 23 000 euro, fick teologie doktor Patrik Hagman som forskar vid Åbo Akademi. 29.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. På söndag inleds det nya kyrkoåret med första advent. 28.11.2010 kl. 00:00

Människa. Adventstiden är en förberedelsetid. Liksom påsken är den därför också en fastetid, som varar ända fram till juldagen. 27.11.2010 kl. 00:00

Kultur. Sillburkar, glans och guld, en stjärna? Kom glad och hjärtevarm är en bok om julen – så som vi minns den, saknar den, söker den. 26.11.2010 kl. 00:00

Vid behov lånar församlingen ut dopkolt men barnet kan också ha släktens dopkolt eller vanliga kläder.

dop . Församlingen beskriver morgondop som ett trevligt, gemensamt och festligt tillfälle där man kan låta döpa sitt barn. 9.10.2019 kl. 10:34
När Maria Leppäkari idag gick med prästkrage i Jerusalem var det ett nytt Jerusalem hon såg, berättar hon per Skype.

prästvigd. Hon fick höra att hon har ett kall, men det kändes inte så. "Jag hade en längtan, men jag vågade inte lyssna på den." För en vecka sedan blev Maria Leppäkari den första kvinnan i ett lokalt kristet samfund i Jerusalem som vigdes till präst. 6.10.2019 kl. 22:22
Sini Aschan, Jakob Edman, Laura Serell och Elefteria Apostolidou.

prästvigning. I samband med söndagens högmässa i Domkyrkan i Borgå fick stiftet fyra nya präster då Sini Aschan, Jakob Edman, Laura Serell och Elefteria Apostolidou vigdes till tjänst av biskop Bo-Göran Åstrand. 6.10.2019 kl. 18:07
Salome (Satu Tuuli Karhu) fascineras av Maria Åkerblom.

film. Predikanten Maria Åkerbloms person och öde fortsätter att fascinera finländarna, och nu återberättas bitar av hennes liv i filmen Marias paradis. 4.10.2019 kl. 16:16
Eva-Stina Byggmästar blev förälskad, och det förändrade hennes liv.

poet. Hon ville rymma med en cirkus, bli präst, vara ökeneremit, bo i kloster. Men poeten Eva-Stina Byggmästars kall är att vara en outsider, att vara patient och inte psykolog. 3.10.2019 kl. 13:45