"Låt oss fira vår tro som en plats för ömsesidiga möten i diakonins anda"

Kolumn.

I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes

1.9.2023 kl. 13:56

Som en socialtjänst inom den protestantiska kyrkan har diakonin blivit oumbärlig inom många områden. Diakonin följer med människor i akuta situationer och står vid er sida i Tyskland, i Finland, i Europa och i hela världen.

Genom engagemang från heltidsanställda och volontärer i det dagliga livet blir detta det det är: ovärderligt, pålitligt, älskvärt. Det upplever vi också idag. Vi lever i turbulenta tider och allt fler har ekonomiska bekymmer. Dessutom lever vi med osäkerheten gällande hur det ryska anfallskriget i Ukraina kommer att utvecklas. Kyrkans och diakonins nätverk kan ge ett viktigt bidrag till social sammanhållning.

Det personliga mötet är centralt i diakoniarbetet, vare sig det är i kyrkan, vid en matutdelningspunkt eller på sjukhuset. På alla dessa platser möts människor. Diakoni är alltid handens, hjärtats och hjärnans arbete.



För mig själv blev vikten av diakonalt arbete för första gången tydligt genom min tjänst hos Johanniterna (Johanniter-Unfall-Hilfe) hemma i Hannover i norra Tyskland. Där sköts räddningstjänsten av hjälporganisationer som Röda Korset och Johanniter, som är en specialenhet inom diakonin. Heltidsanställda och volontärer arbetar tillsammans 24 timmar om dygnet, alla dagar på året, för att vårda svårt sjuka, rädda olycksoffer och säkerställa sjukvård vid större evenemang.

Oavsett om tanken föddes i den medeltida kristna riddarorden som tog hand om de skadade, i Wicherns berömda tal och i hans ideal om diakonin som räddande kärlek eller i Johanniternas moderna ambulans på 2000-talet – människorna som finns där hjälper alltid andra av kristen motivation, oavsett person, ursprung, språk eller religion.

Det gäller att vara människa för andra i tillvarons krissituationer. För mig är detta bland det viktigaste i kristendomen. Jag är tacksam och glad över att jag kunde uppleva detta i mina ungdomsår och kan anknyta till det här i Johannes församlings diakoniarbete här i Finland idag.


Så låt
oss fira vår tro som en plats för ömsesidiga möten i diakonins anda. I samhället, på vårdinrättningar eller daghem, med gäster, boende, flyktingar, med unga och gamla, arbetssökande och arbetslösa, med volontärer och heltidsanställda.

Om kyrkans diakoniarbete syns i samhället kan detta utstråla glädje, innovation och självförtroende över hela landet.

Helge Meyn-Hellberg är diakoniarbetare i Johannes församling.


FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapets verksamhetsledare Rolf Steffansson säger upp sig och flyttar till Fuengirola på spanska solkusten. Där blir han pastor i den finska församlingen från den 1 september. 2.3.2023 kl. 16:37

kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet