Att arbetet känns gränslöst och att dagarna blir orimligt långa återkommer i många av svaren.
Att arbetet känns gränslöst och att dagarna blir orimligt långa återkommer i många av svaren.

Slutkörda präster: ”Arbetet är gränslöst, det tar aldrig slut"

UNDERSÖKNING.

Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd.

30.8.2023 kl. 10:00

Präster svarade Kyrkpressen anonymt om vad som gjort dem utbrända.

  • Gränslöshet i arbetsuppgifterna, orimliga krav från församlingsbor som leder till en känsla av att aldrig räcka till.

  • Arbetet är oändligt. Det tar aldrig slut. Man kan göra hur mycket som helst och där hjälper det inte att arbetstiden är oreglerad.

  • Svårt att veta vad ens jobb egentligen går ut på.

  • Långa dagar. Ofta mellan 10–12 timmar. Svårt att vara ledig under lediga dagar. Stort ansvar med många olika uppgifter. Brett arbetsfält som kräver kunnande på många olika plan. Kan vara psykiskt tunga arbetsuppgifter. Blir ofta avbruten i det jag gör. Svårt att hitta tid för förberedelser. Jobbar i ledarställning.”

  • Att vi inte har arbetstid utan är i tjänst 12 timmar fem dagar i veckan. Att man lever sig in i andra människors öden. Att man ska ”uppträda” – det kräver noggrann förberedelse. Man måste veta exakt vad man ska säga. Då det handlar om det viktigaste i livet, tron, får det inte bli fel.”

  • Bristande ledarskap. Ojämlikt bemötade från förmannen. Att väjandet för kvinnopräster byggs in i systemet och sköts på ett organisatoriskt plan.”

  • Arbetets gränslösa karaktär. Förmän som inte hjälper en att sätta gränser. Min egen vilja att göra så mycket. Församlingsbornas förväntningar som jag inte kunnat säga nej till.”

  • Svar som kyrkoherde: Alla förändringar som lagts på församlingarna från kyrkans sida, åtgärder som måste göras för att kyrkan är ett offentligrättsligt samfund, och sådant som man lokalt måste göra för att få verksamhet, ekonomi och medlemsantal i balans. Det lokala sliter inte på samma sätt för det vet man att är till nytta för församlingen. Men när Kyrkostyrelsens inställning är att det här tar bara litet tid till. Men om man redan har fullt och tio nya rutiner/åtgärder tar fem minuter till. Helt enkelt inställningen från Kyrkostyrelsen att församlingarna servar dem och inte andra vägen.”

  • Stel byråkrati tröttar ut. Ibland känns det som att andligheten är det minst viktiga som får komma sist. Ingen bryr sig om jag predikar dåligt. Är inte alla papper helt i skick däremot är det fort ett problem.”



AKI-förbundets medlemsundersökning från år 2022 visar att tre av fem präster och hälften av kantorerna upplevde att deras arbetsbelastning ökat under coronapandemin. Framför allt har andelen personer som känner sig helt slutkörda ökat.

Var tredje präst har svårt att orka med sin arbetsmängd, visar undersökningen.

– Förändringarna i framför allt prästernas syn på vikten av olika arbetsuppgifter är så stora att de ger en indikation om att prästernas identitet som präster och relation till arbetet har förändrats radikalt under pandemin, bedömer Kati Tervo-Niemelä, som gjort undersökningen.

En för stor arbetsbörda och brist på stöd från arbetsgemenskapen är viktiga bakgrundsfaktorer vid utmattning, visar undersökningen.


Vissa behöver mer tid

Kyrkpressen ville veta vilka orsaker prästerna själv känner att ligger bakom känslan av att vara slutkörd. Att arbetet känns gränslöst och att dagarna blir orimligt långa återkommer i många av svaren.

Tuija Wilman, tf kaplan i Agricola svenska församling, har erfarenhet av att bränna ut sig som präst. Hon har också förslag på hur man kunde lätta på prästernas börda.

– Vi kan börja med lediga dagar. Vi skulle behöva tydliga regler. Ska man läsa sin e-post under lediga dagar?

Hon säger att praxis varierar stort från församling till församling. I vissa församlingar får telefonen stängas av helt när man är ledig, i andra måste man kolla den med jämna mellanrum.

Hon säger också att det är väldigt svårt att bedöma hur länge en arbetsuppgift tar, vilket kan leda till att hela veckans tidtabell påverkas.

– Speciellt med jordfästningar tar det tid att träffa anhöriga. Vissa säger: det tar en timme. Men det tar mer om man blir hembjuden och dricker kaffe och te tillsammans. Ibland har jag suttit med anhöriga i tre timmar – och då pratar vi kanske inte bara jordfästning.

Hon säger att praxis också varierar gällande hur stor självbestämmanderätt en präst har när det gäller hur dop, vigslar och jordfästningar fördelas. I vissa församlingar är det kyrkoherden och församlingssekreteraren som prickar in dem, i andra funderar man tillsammans på dem under präst- och kantorsmöten.

Wilman har till och med hört att det i någon samfällighet varit möjligt för församlingsmedlemmar att pricka in samtal i prästens kalender.

– På något sätt känns det bra att man tittar på dem tillsammans med arbetslaget. Då kan man säga hur det känns och vad man hinner med.

Hon tycker också att förmannen borde acceptera att vissa präster är långsammare och behöver mer tid på sig.


”Jag har svårt att säga nej”

Tuija Wilman saknar de egna arbetsrummen på kansliet. Efter pandemin har många församlingar funderat över hur rummen skulle kunna användas så effektivt som möjligt – med resultatet att man kanske inte har ett eget skrivbord.

– Det är jobbigt att komma till kansliet och tvingas försöka hitta en plats där man kan sitta med sin laptop. Jag måste använda hörlurar som stänger ut ljud för att kunna koncentrera mig.



Tuija Wilman har ofta undrat om det är hennes fel att dagarna blir så långa. FOTO: Privat


Hon skulle vilja ha ett eget rum eller ens ett eget bord.

– Eller ett ”tyst rum” som jag kunde boka.

Hennes egna erfarenheter av att vara utbränd har gjort henne bättre på att dra gränser.

– Det har med förväntningar att göra. Då jag var ung präst hade jag jättesvårt att säga nej. Det är fortfarande svårt. Jag har gått i arbetshandledning och det tycker jag borde vara något man gör kontinuerligt under hela karriären.

Tuija Wilman säger att hon ofta frågat sig själv om det är något fel på henne när dagarna blir så långa.

– I vissa församlingar finns det kollegialt stöd, men i andra är stämningen "gnäll inte, vi har kommit hit för att jobba".

Det är så mycket som känns osäkert. Hur länge får det ta att förbereda en jordfästning? Får man säga nej om olika happenings fyller kalendern och tiden att förbereda förrättningar bara krymper och försvinner?


Vill gärna ha större genomskinlighet

Hon efterlyser också ett system som gör att präster vissa år får vara lediga under påsk eller jul.

– Kunde man ha ett cirkulerande system? Får man diskutera en sådan sak utan att det blir ett hemskt drama?

I allmänhet efterlyser hon större genomskinlighet.

– I större församlingar är det en oskriven lag att kyrkoherden inte sköter förrättningar. Och i vissa kan kyrkoherden ha söndagen som arbetsdag utan att ha en gudstjänst, vilken betyder att hen i praktiken är ledig. Får man diskutera sådana saker?

Hon efterlyser genomskinlighet, öppenhet, möjlighet att jobba 50–60 procent – och kanske till och med byta uppgifter inom arbetslaget för att få omväxling.

– Det är också bra om man på jobbet kan säga: nu mår jag inte okej. Om man exempelvis har stora kriser i privatlivet kan man inte prestera 150 procent.

Text: Sofia Torvalds


UK:s presidium, från vänster Ossian Beukelman, Kajsa Lassila, Fredrik Kass (KCSA) och Måns Vikström.

ungdomens kyrkodagar. Ungdomsarbete och fred är i fokus när UK jubilerar. Ordförandeklubban svingas av Kajsa Lassila. 26.1.2018 kl. 11:29
Ville Auvinen talar flytande svenska tack vare studierna vid Åbo Akademi.

ärkebiskopsval 2018. Ville Auvinen har klassats som den ”konservativa” ärkebiskopskandidaten. Men han vill inte 
definieras av det han motsätter sig, utan av det han tror att vi behöver. 26.1.2018 kl. 09:08
Anton Lundholm är född och uppvuxen i Småland, men bor idag i Stockholm.

Bok. När Anton Lundholm växte upp i det svenska bibelbältet var homosexualitet en icke-fråga. När han själv, efter många års kamp, kom ut ur skåpet raserades hans Gudbild. 26.1.2018 kl. 08:44
Hans Boije är diplomingenjör och teologis magister.

kyrkoherde. Hans Boije, direktor för Johannelunds teologiska högskola i Uppsala, har sökt kyrkoherdetjänsten i Vörå församling. 23.1.2018 kl. 15:37
Tom Tiainen

profilen. Då båten sjunkit och det kalla vattnet gjort dem stelfrusna såg Tom Tiainen bara en lösning, att be Gud om hjälp. Den hjälpen kom. Senare samma kväll övertygade Gud honom om varifrån den kommit. 24.1.2018 kl. 15:00

ärkebiskopval 2018. Att bevara kyrkans enhet utan att tysta ner dem som tänker annorlunda eller tumma på det befriande kristna budskapet är en av framtidens största utmaningar, enligt Björn Vikström. 22.1.2018 kl. 13:25

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32

ärkebiskopval 2018. I en palett på fem ärkebiskopskandidater sticker Heli Inkinen ut som den enda kvinnan. Hon konstaterar att det här är symptomatiskt för den kyrka hon jobbat och verkat i i över 30 år. Och hon vill förändring. 14.1.2018 kl. 16:54
Zacharias Topelius vid sitt arbetsbord i Björkudden i Sibbo år 1897. Bilden till höger visar utkastet till ”Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt” som skrevs 1887.

Jubileum. Under sin uppväxt i Nykarleby var Zacharias Topelius en flitig kyrkobesökare. Den söndag han inte varit i kyrkan skrev han ”okyrka” i sin dagbok. Kom han för sent till gudstjänsten gick han upp på läktaren för att inte störa. 12.1.2018 kl. 17:53
Miika Auvinen

förföljelse. Nordkorea och Afghanistan är de farligaste länderna att leva i som kristen. Nordkorea har toppat listan flera år men nu har den tvivelaktiga äran att inneha tätpositionen hotats av Afghanistan. 10.1.2018 kl. 13:22
Tapio Luoma uppskattar erfarenheterna både från de österbottniska församlingarna och den urbana miljön som biskop i Esbo stift.

ärkebiskopsval 20. Esbobiskopen Tapio Luoma är först ut i KP:s fem kandidatporträtt 4.1.2018 kl. 15:35

jul. Ett ord på bara tre bokstäver. Men ett ord som framkallar så mycket känslor, minnen och gläjde. Men också sorg. Karin Erlandsson berättar om minnen av sin barndoms jular. Och hur hon ser på julen idag. 22.12.2017 kl. 09:39

julevangeliet. Det var tur att julevangeliet skrevs av en så förnuftig och sansad människa som just evangelisten och läkaren Lukas. Hade han inte tagit sig an uppdraget hade julevangeliet kanske skrivits av en Terjärvbo. Eller ännu värre, en sportreporter... 21.12.2017 kl. 09:15

Kyrkpressen. Nummer 50 på webben redan idag. 15.12.2017 kl. 17:16
Teemu Laajasalo är ny biskop i Helsingfors. Han hoppas att kyrkan ska klara en åsiktsmångfald.

Helsingfors. Biskop Teemu Laajasalo önskar helsingforsarna en jul utan vardagssorger. 15.12.2017 kl. 10:00

Pilgrimsprästen Maria Widén i samtal med Stefan Edman.

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41
Bjarne Boije på sin hundraårsdag 2021

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54
Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola känner sig pirriga och ivriga inför premiären imorgon, den 30 juni.

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30