Terjärv kyrka är Sixten Ahlsveds hemkyrka. Där har han hjärtat.
Terjärv kyrka är Sixten Ahlsveds hemkyrka. Där har han hjärtat.

Sixten Ahlsved har egenhändigt målat Terjärv kyrka – i sommar blev klockstapeln klar

TERJÄRV.

Fysiskt arbete och höga höjder är inget kyrkvaktmästaren i Terjärv, Sixten Ahlsved, räds för.

17.8.2023 kl. 18:00

När han upptäckte att målfärgen i kyrkan började flaga av gick Sixten Ahlsved in till församlingens ekonom med förslaget att han skulle måla kyrkan mot att församlingen anställde en extra sommararbetare till kyrkogården.

– Ekonomen svarade att kyrkorådet gör ett stort misstag om de inte går med på det förslaget.

Det misstaget gjorde de inte. Ekonomen kontaktade ett företag som åtog sig att ångtvätta kyrkan så att inte Sixten behövde skrapa den.

– Det tog de 5 000 euro för. Hela projektet, inklusive lönen för den extra sommararbetaren, kostade församlingen 17 000 euro. Målfärgens andel av det var 3 000 euro. Hade församlingen hyrt in någon för målningen hade projektet kostat mellan 60- och 70 000 medan jag målade för min vanliga månadslön.


Att måla tog hela sommaren

Det tog honom hela sommaren 2021 att måla kyrkan. Kyrkan skulle målas två varv och linoljefärgen torka mellan strykningarna.

– Att jobba på hög höjd är inget problem för mig. Jag har tidigare jobbat med att tjära kyrktak och jag tycker om att vara på höga höjder. Den största utmaningen var kanske att det blev ganska tungt att stryka ut målfärgen.

Medan han målade var han samtidigt närvarande på kyrkogården och kunde svara på besökarnas frågor. Han skötte också begravningarna normalt.


Stegen halkade undan

– Jag tycker det är berikande att få träffa folk och många berättar sina minnen om olika släkten, kyrkan och kyrkogården för mig. Det ger mig mycket. Ännu för ett år sedan levde kyrkans sista klockringare. Han var 91 år och hade börjat ringa i klockorna som tolvåring. Varje gång han kom hade jag något att fråga honom.

Klockringaren hade varit med om att måla kyrkan på 50-talet. Då var den redan gul, men kyrkans ursprungsfärg är röd.

– Då målades kyrkan från stegar. Han berättade att när han kom upp till taket sågade han av ett ben på stegen för att få den att passa lutningen på taket och komma vidare uppåt. Men då han klättrade upp halkade stegen undan. Han hann få tag i en kyrkans utsirningar som han hängde i.

Det riskerade inte Sixten Ahlsved göra. Han jobbade från en skylift och fastspänd i en säkerhetssele.

Man måste ändå vara bekväm med höjden. Det blir inte bra om man spänner sig för den.

Skyliften hyrdes från ett företag i Terjärv över hela sommaren.

– De tog knappt något betalt, för de ansåg kyrkmålningen vara ett allmännyttigt projekt.

Församlingens arbetsskyddsombud påpekade också att han inte får arbeta från stegen. Stegen fick han bara använda med säkerhetssele för att klättra upp till höjder på högst tre meter.

– Då är det ju nästan så prästen borde ha selen på sig på väg upp i predikstolen, säger han med ett leende.


Sista varvet på klockstapeln i sommar

Då kyrkan stod färdigmålad fanns målfärg kvar. Då målfärgen på klockstapeln visade sig vara i lika dåligt skick åtog han sig att måla den följande sommar. Klockstapeln måste han skrapa.

– Följande sommar hade jag en annan typ av skylift. Den kostade 250 euro om dagen så jag fick skynda på med arbetet.

Ännu återstår att stryka ett andra färgvarv på klockstapeln. Det ska han göra i sommar.

– Det är kanske tjugo år sedan kyrkan målades senast. Då var det en regnig sommar så resultatet blev inte så lyckat. Men när jag målade var vädret perfekt, torrt och bra.

Att åta sig målningen underlättades av att Terjärv kyrka är Sixten Ahlsveds hemkyrka.

– Jag hade hjärtat med på ett annat sätt än om jag hade målat en annan kyrka.

Han uppskattar att han jobbat som kyrkvaktmästare på heltid i kanske sju år. Innan han blev heltidsanställd var han fridagsavbytare. Det är 30 år sedan han började med det.

– Jag har varit med så länge att jag känner bra till kyrkogården. Det underlättar mycket att veta var gravarna finns när folk frågar.

Innan Kronoby, Terjärv och Nedervetil församlingar år 2020 blev sammanslagna hade den tidigare samfälligheten en anställd vaktmästare och en fridagsavbytare per kyrka. Som avbytare jobbade han måndagar och tisdagar och ett veckoslut per månad när vaktmästaren var ledig.

– Som första sparåtgärd efter sammanslagningen plockade man bort fridagsavbytaren. Nu är vi bara två vaktmästare på heltid. Det betyder att jag ibland är med vid två gudstjänster i olika kyrkor en söndag.


Gudstjänsten en bonus

Att få delta i gudstjänsten ser Sixten Ahlsved som en bonus.

– Det har funnits planer på att kyrkvaktmästarna enbart skulle jobba på kyrkogårdarna och inte alls i gudstjänsten. I så fall hade något av det mest meningsfulla i arbetet försvunnit, för jag skulle inte vilja lämna den andliga dimensionen i arbetet. Om inte den dimensionen ingick skulle jag inte trivas lika bra. Gudstjänsterna ger ett mervärde i jobbet.


Men när är du ledig?

– Jag har rätt till två lediga dagar i veckan. Det kan ibland vara svårt att ha måndagar och tisdagar lediga om det kommer sorgefolk och ingen är på plats. Jag är ganska flexibel och kan ta två halva dagar ledigt i stället för en hel. Kanske det beror på min konstnärssjäl, men jag har hellre den friheten än att vara bunden av klockan.

Han tycker att Terjärvborna ställer bra upp och jobbar för församlingen.

– Men en större enhet innebär ingen fördel i det avseendet. Man märker också att det är de äldre som är aktiva och när de faller bort sker föryngringen ganska långsamt. Det ser man också bland deltagarna i gudstjänsten.

Årlig storstädning på talko

Den senaste given är att man börjat samlas för att storstäda kyrkan på talko varje vår. Senast deltog 15–20 personer i storstädningen.

– Jag städar regelbundet kyrkan, men det är ju ingen storstädning. Innan man började göra det på talko blev storstädningen i praktiken aldrig gjord. Jag tycker att folk möter upp flitigt. Det är ju också ett sätt att träffas och umgås.

Det finns olika eldsjälar i församlingen. En medlem med kunskap om silver såg till att kyrksilvret putsades varje år. Den kunskapen har nu Sixten fått ta del av.

– Jag fick ett recept på vad som behövs av henne. Jag använde det receptet när jag sammankallade till talko i Nedervetil för att putsa takkronorna där.

Själv har han inget emot att hugga i och jobba fysiskt.

– Jag ser det som min styrka medan det tekniska, som till exempel strömningarna från kyrkan, känns som min svaghet.

För några år sedan noterade han att flera gamla björkar på kyrkogården börjat ruttna och blev en säkerhetsrisk för besökarna.

– Man gräver ju av rötterna på träden. Dessutom skräpade de mycket. Jag fick tillstånd att fälla 28 björkar. Jag fällde dem en vinter då det var rikligt med snö och jag skyddade gravstenarna med granris. Ingen sten gick sönder.

Text och foto: Johan Sandberg


Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18
Gustav Björkstrand har nästan alltid ett skrivprojekt på gång.

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog har sökt tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling.

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21
Kvartetten som vigdes till tjänst var Joakim Oldmark, Tuomas Toivonen, Eva Ahl-Waris och Kirsi Saarinen.

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18
Stina Lindgård, Rolf Steffansson och Maria Sten har fått titeln "prost", en hederstitel för en förtjänt präst.

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46
Fram till slutet av november hade 20 339 barn under ett år döpts i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06
Carola Juselis vet vad det är att mista ett barn man aldrig riktigt hunnit lära känna.

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00