Terjärv kyrka är Sixten Ahlsveds hemkyrka. Där har han hjärtat.
Terjärv kyrka är Sixten Ahlsveds hemkyrka. Där har han hjärtat.

Sixten Ahlsved har egenhändigt målat Terjärv kyrka – i sommar blev klockstapeln klar

TERJÄRV.

Fysiskt arbete och höga höjder är inget kyrkvaktmästaren i Terjärv, Sixten Ahlsved, räds för.

17.8.2023 kl. 18:00

När han upptäckte att målfärgen i kyrkan började flaga av gick Sixten Ahlsved in till församlingens ekonom med förslaget att han skulle måla kyrkan mot att församlingen anställde en extra sommararbetare till kyrkogården.

– Ekonomen svarade att kyrkorådet gör ett stort misstag om de inte går med på det förslaget.

Det misstaget gjorde de inte. Ekonomen kontaktade ett företag som åtog sig att ångtvätta kyrkan så att inte Sixten behövde skrapa den.

– Det tog de 5 000 euro för. Hela projektet, inklusive lönen för den extra sommararbetaren, kostade församlingen 17 000 euro. Målfärgens andel av det var 3 000 euro. Hade församlingen hyrt in någon för målningen hade projektet kostat mellan 60- och 70 000 medan jag målade för min vanliga månadslön.


Att måla tog hela sommaren

Det tog honom hela sommaren 2021 att måla kyrkan. Kyrkan skulle målas två varv och linoljefärgen torka mellan strykningarna.

– Att jobba på hög höjd är inget problem för mig. Jag har tidigare jobbat med att tjära kyrktak och jag tycker om att vara på höga höjder. Den största utmaningen var kanske att det blev ganska tungt att stryka ut målfärgen.

Medan han målade var han samtidigt närvarande på kyrkogården och kunde svara på besökarnas frågor. Han skötte också begravningarna normalt.


Stegen halkade undan

– Jag tycker det är berikande att få träffa folk och många berättar sina minnen om olika släkten, kyrkan och kyrkogården för mig. Det ger mig mycket. Ännu för ett år sedan levde kyrkans sista klockringare. Han var 91 år och hade börjat ringa i klockorna som tolvåring. Varje gång han kom hade jag något att fråga honom.

Klockringaren hade varit med om att måla kyrkan på 50-talet. Då var den redan gul, men kyrkans ursprungsfärg är röd.

– Då målades kyrkan från stegar. Han berättade att när han kom upp till taket sågade han av ett ben på stegen för att få den att passa lutningen på taket och komma vidare uppåt. Men då han klättrade upp halkade stegen undan. Han hann få tag i en kyrkans utsirningar som han hängde i.

Det riskerade inte Sixten Ahlsved göra. Han jobbade från en skylift och fastspänd i en säkerhetssele.

Man måste ändå vara bekväm med höjden. Det blir inte bra om man spänner sig för den.

Skyliften hyrdes från ett företag i Terjärv över hela sommaren.

– De tog knappt något betalt, för de ansåg kyrkmålningen vara ett allmännyttigt projekt.

Församlingens arbetsskyddsombud påpekade också att han inte får arbeta från stegen. Stegen fick han bara använda med säkerhetssele för att klättra upp till höjder på högst tre meter.

– Då är det ju nästan så prästen borde ha selen på sig på väg upp i predikstolen, säger han med ett leende.


Sista varvet på klockstapeln i sommar

Då kyrkan stod färdigmålad fanns målfärg kvar. Då målfärgen på klockstapeln visade sig vara i lika dåligt skick åtog han sig att måla den följande sommar. Klockstapeln måste han skrapa.

– Följande sommar hade jag en annan typ av skylift. Den kostade 250 euro om dagen så jag fick skynda på med arbetet.

Ännu återstår att stryka ett andra färgvarv på klockstapeln. Det ska han göra i sommar.

– Det är kanske tjugo år sedan kyrkan målades senast. Då var det en regnig sommar så resultatet blev inte så lyckat. Men när jag målade var vädret perfekt, torrt och bra.

Att åta sig målningen underlättades av att Terjärv kyrka är Sixten Ahlsveds hemkyrka.

– Jag hade hjärtat med på ett annat sätt än om jag hade målat en annan kyrka.

Han uppskattar att han jobbat som kyrkvaktmästare på heltid i kanske sju år. Innan han blev heltidsanställd var han fridagsavbytare. Det är 30 år sedan han började med det.

– Jag har varit med så länge att jag känner bra till kyrkogården. Det underlättar mycket att veta var gravarna finns när folk frågar.

Innan Kronoby, Terjärv och Nedervetil församlingar år 2020 blev sammanslagna hade den tidigare samfälligheten en anställd vaktmästare och en fridagsavbytare per kyrka. Som avbytare jobbade han måndagar och tisdagar och ett veckoslut per månad när vaktmästaren var ledig.

– Som första sparåtgärd efter sammanslagningen plockade man bort fridagsavbytaren. Nu är vi bara två vaktmästare på heltid. Det betyder att jag ibland är med vid två gudstjänster i olika kyrkor en söndag.


Gudstjänsten en bonus

Att få delta i gudstjänsten ser Sixten Ahlsved som en bonus.

– Det har funnits planer på att kyrkvaktmästarna enbart skulle jobba på kyrkogårdarna och inte alls i gudstjänsten. I så fall hade något av det mest meningsfulla i arbetet försvunnit, för jag skulle inte vilja lämna den andliga dimensionen i arbetet. Om inte den dimensionen ingick skulle jag inte trivas lika bra. Gudstjänsterna ger ett mervärde i jobbet.


Men när är du ledig?

– Jag har rätt till två lediga dagar i veckan. Det kan ibland vara svårt att ha måndagar och tisdagar lediga om det kommer sorgefolk och ingen är på plats. Jag är ganska flexibel och kan ta två halva dagar ledigt i stället för en hel. Kanske det beror på min konstnärssjäl, men jag har hellre den friheten än att vara bunden av klockan.

Han tycker att Terjärvborna ställer bra upp och jobbar för församlingen.

– Men en större enhet innebär ingen fördel i det avseendet. Man märker också att det är de äldre som är aktiva och när de faller bort sker föryngringen ganska långsamt. Det ser man också bland deltagarna i gudstjänsten.

Årlig storstädning på talko

Den senaste given är att man börjat samlas för att storstäda kyrkan på talko varje vår. Senast deltog 15–20 personer i storstädningen.

– Jag städar regelbundet kyrkan, men det är ju ingen storstädning. Innan man började göra det på talko blev storstädningen i praktiken aldrig gjord. Jag tycker att folk möter upp flitigt. Det är ju också ett sätt att träffas och umgås.

Det finns olika eldsjälar i församlingen. En medlem med kunskap om silver såg till att kyrksilvret putsades varje år. Den kunskapen har nu Sixten fått ta del av.

– Jag fick ett recept på vad som behövs av henne. Jag använde det receptet när jag sammankallade till talko i Nedervetil för att putsa takkronorna där.

Själv har han inget emot att hugga i och jobba fysiskt.

– Jag ser det som min styrka medan det tekniska, som till exempel strömningarna från kyrkan, känns som min svaghet.

För några år sedan noterade han att flera gamla björkar på kyrkogården börjat ruttna och blev en säkerhetsrisk för besökarna.

– Man gräver ju av rötterna på träden. Dessutom skräpade de mycket. Jag fick tillstånd att fälla 28 björkar. Jag fällde dem en vinter då det var rikligt med snö och jag skyddade gravstenarna med granris. Ingen sten gick sönder.

Text och foto: Johan Sandberg


Förra året samlades UK i Vasa.

I morgon samlas drygt 200 unga kyrkliga beslutsfattare från hela stiftet i Karis kring tuffa frågor. 23.1.2013 kl. 11:14
Kristendom, islam, hinduism och buddhism är de fyra största religionerna i världen. De religionslösa är fler till antalet än buddisterna. Foto: SXC

Migrationen i världen leder till att religionerna uppblandas. Det ökar också behovet av religionskunskap. 23.1.2013 kl. 12:54
Den nuvarande Tendelaskolan är byggd av pinnar och lera och kräver ständiga reparationer.

Målet på 70 000 euro för att bygga upp Tendelaskolan i Kongo är nu nått. Allt som allt har 64 svenskspråkiga församlingar och tre skolor engagerat sig i insamlingen med diverse basarer och lopptorg, kollekt och allsångsevenemang som Vi sjunger sommarsånger. 17.1.2013 kl. 13:51
Sprinklersystem i gamla kyrkor innebär att man på vissa ställen tvingas dra vattenledningarna på putsen. I Malax kyrka installerades sprinklers 2010.

Allt flera försäkringsbolag kräver sprinklersystem i kyrkorna. Det medför stora kostnader för församlingar som ännu inte gjort investeringen. 17.1.2013 kl. 12:40
Den jämna ström av folk som lämnar kyrkan ser ut som en dominoeffekt och ger därför huvudvärk åt kyrkans framtidsstrateger. Men varje utträde är ett enskilt beslut som inte är helt omöjligt att påverka. (foto: Malin Aho)

En jämn ström av folk lämnade kyrkan också år 2012. På Kyrkostyrelsen vet man vilka av medlemmarna som går och varför. Ändå är det svårt att täppa till läckan. 11.1.2013 kl. 10:53
Clara Lidström bor på landet utanför Umeå i norra Sverige. Där fotograferar hon gamla saker och sig själv och skriver om sitt liv som mamma och kvinna. (foto: Bonnier/Ulrica Zwenger)

clara lidström. Bloggaren Clara Lidström har ett perfekt jobb. Hon bor på landet och kan jobba hemma. Hon gör en av Sveriges populäraste bloggar med över 200 000 besökare varje månad. Hon skriver om vintage, mat och mode, men ibland ryter hon till om att vara kristen och nykter. 10.1.2013 kl. 10:10
Tvåspråkigheten berikar kyrkan och bör ses som något självklart, säger kanslichef Jukka Keskitalo. (foto: Johan Myrskog)

kyrkans språkstrategi. Kyrkomötet beslöt för en dryg månad sen att kyrkan ska följa regeringens linje i nationalspråkstrategin. Kyrkostyrelsen har ansvaret för projektet som tills vidare ligger i startgroparna. 10.1.2013 kl. 10:20
På VEPA-centret kan hemlösa komma in och få ett gratis mål mat, en kopp kaffe och socialt umgänge. Ingen är för illa däran för att platsa in. (foto: Johan Myrskog)

Hur gör man när man blir utsparkad hemifrån som tonåring och tvingas klara sig själv? Hur överlever man drogerna, våldet och kylan då man bor på gatan? KP har träffat två hemlösa män som berättar sina livshistorier. 3.1.2013 kl. 12:00
Christer Lönnqvist är en bekant syn bland hyllorna på Oravais Livsmedel. (foto: Johan Sandberg)

christer lönnqvist. Han gör långa arbetsdagar från att butiken öppnar tills den stängs. Arbetet har blivit en livsstil för Christer Lönnqvist. Det är intresset som driver mig, säger han. 3.1.2013 kl. 09:34
Kyrkans diakoni motiverar till medlemskap, anser finländarna.

När vi går in i 2013 är 76,3 procent av finländarna lutheraner. 31.12.2012 kl. 15:58
Amanda Audas-Kass började blogga redan 2005. På kyrkpressen.fi ska hon i januari temablogga om kvinnligt och manligt. 
(foto: Linus Mickelsson)

Kvinnlighet och jämlikhet ur kristet perspektiv är temat för Amanda Audas-Kass blogg  på Kyrkpressen.fi i januari. 30.12.2012 kl. 09:00
Zia Meral kämpar för religionsfrihet, men känner också i skinnet vad det kostar att byta tro.

Annandag jul är martyrernas dag. Dagens lidande kristna både glöms och glorifieras ansvarslöst, menar Zia Meral, själv en av dem. 26.12.2012 kl. 14:38
Ett hettitiskt hantverk från Antalya avbildar Sankt Nikolaus mot bakgrunden av ett kors.

Julgubben, tomten, Santa Claus. Han har många namn, och en brokig bakgrund. I den ryms en gnutta helgon också. 23.12.2012 kl. 09:00
Catarina Bärlund-Palm utanför sin arbetsplats, Matteus församling i östra Helsingfors. (foto: Tomas von Martens)

catarina bärlund-palm. Församlingen har varit som ett andra hem för henne ända sedan hon var barn. I dag arbetar hon i samma församling. Att måna om den egna andliga näringen är speciellt viktigt för församlingsanställda, tycker hon. 20.12.2012 kl. 09:00

Fontana Medias förra vd Marcus Henricson blir ledarskapskonsult på Ramboll Management Consulting Oy i januari. 19.12.2012 kl. 15:49

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44
Vi tror att religion handlar om tankar och trossatser, men det är en för snäv bild, säger Laura Hellsten.

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01
Anna-Greta Sandell trivs med att jobba trots att hon passerat sjuttio. – Jag halkar vidare, ett år i taget.

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51
Lekholmen hör till de lägergårdar som stängs fram till årsskiftet.

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38
Vide föddes i förtid, och efter Olivers sjukdom var Sandra Holmgård och hennes man inställda på att det skulle gå dåligt – de hade ju varit med om en hel del. Men Vide växer och mår bra idag.

familjeliv. Väldigt få människor har liv där allt går som man tänkt, säger Sandra Holmgård. 28.10.2020 kl. 10:00