Terjärv kyrka är Sixten Ahlsveds hemkyrka. Där har han hjärtat.

Sixten Ahlsved har egenhändigt målat Terjärv kyrka – i sommar blev klockstapeln klar

TERJÄRV.

Fysiskt arbete och höga höjder är inget kyrkvaktmästaren i Terjärv, Sixten Ahlsved, räds för.

17.8.2023 kl. 18:00

När han upptäckte att målfärgen i kyrkan började flaga av gick Sixten Ahlsved in till församlingens ekonom med förslaget att han skulle måla kyrkan mot att församlingen anställde en extra sommararbetare till kyrkogården.

– Ekonomen svarade att kyrkorådet gör ett stort misstag om de inte går med på det förslaget.

Det misstaget gjorde de inte. Ekonomen kontaktade ett företag som åtog sig att ångtvätta kyrkan så att inte Sixten behövde skrapa den.

– Det tog de 5 000 euro för. Hela projektet, inklusive lönen för den extra sommararbetaren, kostade församlingen 17 000 euro. Målfärgens andel av det var 3 000 euro. Hade församlingen hyrt in någon för målningen hade projektet kostat mellan 60- och 70 000 medan jag målade för min vanliga månadslön.


Att måla tog hela sommaren

Det tog honom hela sommaren 2021 att måla kyrkan. Kyrkan skulle målas två varv och linoljefärgen torka mellan strykningarna.

– Att jobba på hög höjd är inget problem för mig. Jag har tidigare jobbat med att tjära kyrktak och jag tycker om att vara på höga höjder. Den största utmaningen var kanske att det blev ganska tungt att stryka ut målfärgen.

Medan han målade var han samtidigt närvarande på kyrkogården och kunde svara på besökarnas frågor. Han skötte också begravningarna normalt.


Stegen halkade undan

– Jag tycker det är berikande att få träffa folk och många berättar sina minnen om olika släkten, kyrkan och kyrkogården för mig. Det ger mig mycket. Ännu för ett år sedan levde kyrkans sista klockringare. Han var 91 år och hade börjat ringa i klockorna som tolvåring. Varje gång han kom hade jag något att fråga honom.

Klockringaren hade varit med om att måla kyrkan på 50-talet. Då var den redan gul, men kyrkans ursprungsfärg är röd.

– Då målades kyrkan från stegar. Han berättade att när han kom upp till taket sågade han av ett ben på stegen för att få den att passa lutningen på taket och komma vidare uppåt. Men då han klättrade upp halkade stegen undan. Han hann få tag i en kyrkans utsirningar som han hängde i.

Det riskerade inte Sixten Ahlsved göra. Han jobbade från en skylift och fastspänd i en säkerhetssele.

Man måste ändå vara bekväm med höjden. Det blir inte bra om man spänner sig för den.

Skyliften hyrdes från ett företag i Terjärv över hela sommaren.

– De tog knappt något betalt, för de ansåg kyrkmålningen vara ett allmännyttigt projekt.

Församlingens arbetsskyddsombud påpekade också att han inte får arbeta från stegen. Stegen fick han bara använda med säkerhetssele för att klättra upp till höjder på högst tre meter.

– Då är det ju nästan så prästen borde ha selen på sig på väg upp i predikstolen, säger han med ett leende.


Sista varvet på klockstapeln i sommar

Då kyrkan stod färdigmålad fanns målfärg kvar. Då målfärgen på klockstapeln visade sig vara i lika dåligt skick åtog han sig att måla den följande sommar. Klockstapeln måste han skrapa.

– Följande sommar hade jag en annan typ av skylift. Den kostade 250 euro om dagen så jag fick skynda på med arbetet.

Ännu återstår att stryka ett andra färgvarv på klockstapeln. Det ska han göra i sommar.

– Det är kanske tjugo år sedan kyrkan målades senast. Då var det en regnig sommar så resultatet blev inte så lyckat. Men när jag målade var vädret perfekt, torrt och bra.

Att åta sig målningen underlättades av att Terjärv kyrka är Sixten Ahlsveds hemkyrka.

– Jag hade hjärtat med på ett annat sätt än om jag hade målat en annan kyrka.

Han uppskattar att han jobbat som kyrkvaktmästare på heltid i kanske sju år. Innan han blev heltidsanställd var han fridagsavbytare. Det är 30 år sedan han började med det.

– Jag har varit med så länge att jag känner bra till kyrkogården. Det underlättar mycket att veta var gravarna finns när folk frågar.

Innan Kronoby, Terjärv och Nedervetil församlingar år 2020 blev sammanslagna hade den tidigare samfälligheten en anställd vaktmästare och en fridagsavbytare per kyrka. Som avbytare jobbade han måndagar och tisdagar och ett veckoslut per månad när vaktmästaren var ledig.

– Som första sparåtgärd efter sammanslagningen plockade man bort fridagsavbytaren. Nu är vi bara två vaktmästare på heltid. Det betyder att jag ibland är med vid två gudstjänster i olika kyrkor en söndag.


Gudstjänsten en bonus

Att få delta i gudstjänsten ser Sixten Ahlsved som en bonus.

– Det har funnits planer på att kyrkvaktmästarna enbart skulle jobba på kyrkogårdarna och inte alls i gudstjänsten. I så fall hade något av det mest meningsfulla i arbetet försvunnit, för jag skulle inte vilja lämna den andliga dimensionen i arbetet. Om inte den dimensionen ingick skulle jag inte trivas lika bra. Gudstjänsterna ger ett mervärde i jobbet.


Men när är du ledig?

– Jag har rätt till två lediga dagar i veckan. Det kan ibland vara svårt att ha måndagar och tisdagar lediga om det kommer sorgefolk och ingen är på plats. Jag är ganska flexibel och kan ta två halva dagar ledigt i stället för en hel. Kanske det beror på min konstnärssjäl, men jag har hellre den friheten än att vara bunden av klockan.

Han tycker att Terjärvborna ställer bra upp och jobbar för församlingen.

– Men en större enhet innebär ingen fördel i det avseendet. Man märker också att det är de äldre som är aktiva och när de faller bort sker föryngringen ganska långsamt. Det ser man också bland deltagarna i gudstjänsten.

Årlig storstädning på talko

Den senaste given är att man börjat samlas för att storstäda kyrkan på talko varje vår. Senast deltog 15–20 personer i storstädningen.

– Jag städar regelbundet kyrkan, men det är ju ingen storstädning. Innan man började göra det på talko blev storstädningen i praktiken aldrig gjord. Jag tycker att folk möter upp flitigt. Det är ju också ett sätt att träffas och umgås.

Det finns olika eldsjälar i församlingen. En medlem med kunskap om silver såg till att kyrksilvret putsades varje år. Den kunskapen har nu Sixten fått ta del av.

– Jag fick ett recept på vad som behövs av henne. Jag använde det receptet när jag sammankallade till talko i Nedervetil för att putsa takkronorna där.

Själv har han inget emot att hugga i och jobba fysiskt.

– Jag ser det som min styrka medan det tekniska, som till exempel strömningarna från kyrkan, känns som min svaghet.

För några år sedan noterade han att flera gamla björkar på kyrkogården börjat ruttna och blev en säkerhetsrisk för besökarna.

– Man gräver ju av rötterna på träden. Dessutom skräpade de mycket. Jag fick tillstånd att fälla 28 björkar. Jag fällde dem en vinter då det var rikligt med snö och jag skyddade gravstenarna med granris. Ingen sten gick sönder.

Text och foto: Johan Sandberg


kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet