– Ja, nog var det många som höjde på ögonbrynen då jag som präst for med i spelmanslaget, säger Hans ”Hasse” Häggblom.

Hans Häggblom: "Folkmusik är ett av mina känslospråk"

SPELMANSKULTUR.

– Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet.

15.8.2023 kl. 19:00

Sedan 1995 har den pensionerade Pedersöre-prästen Hans ”Hasse” Häggblom ingått i Pedersöre spelmanslag. Som både präst och spelman betonar han att ingen har monopol på livstolkning.


Vad betyder folkmusik för dig?

– Det är något som naturligt ligger nära hjärtat. Det är en enkel musikstil som det inte är så svårt att hänga med i, bara det är rätt dialekt. Det finns ju så många stilar beroende på var man rör sig.


Du var med och introducerade spelmansgudstjänsterna i Pedersöre. Hur gick det till?

– Det har funnits flera föregångare, men 1995 fick vi en förfrågan från Yle. De skulle göra en satsning som hette ”Baket Bennäs” och frågade om församlingen kunde göra något i anslutning till det. Jag frågade Max Portin om de i spelmanslaget skulle vara intresserade av att göra något tillsammans. De nappade på och jag for själv med och spelade.



Var det känsligt att kombinera församlingsliv med folkmusik 1995?

– Ja, nog var det många som höjde på ögonbrynen då jag som präst for med i spelmanslaget. Men med åren blev det mer och mer accepterat. Om man bläddrar i psalmboken så finns det väldigt många melodier som är inspirerade av folkmusiken eller som är folkmusik helt och hållet. ”O hur saligt att få vandra” är ju till exempel en gånglåt. ”Kom, låt oss nu förenas här” börjar som en gånglåt men refrängen är en polska.


Hur hittade folkmusiken in i psalmboken?

– Den har kommit in på lite olika vägar. Om man söker längs tråden med strängbandsmusik kommer man tillbaka till frikyrkligheten i Amerika. Många som återvände hem från Amerika hade med sig melodierna, och så uppstod strängbandsmusiken här i trakten. Där tangerade melodierna också den folkliga känslan.


Historiskt har det funnits en motsättning mellan kyrka och kulturen kring folkmusik och spelmanslag. Vad berodde det på?

– Det kanske hade att göra med väckelsefromheten, att man ville markera att man tog avstånd från det värdsliga. Folkmusiken har förknippats med ett leverne som kanske inte är så hälsosamt till alla delar, men det finns också en annan sida. Chuck Girard skrev ju redan på 70-talet ”Why should the Devil have all the good music”.

– Kyrkan kan inte isolera sig. Om man ser på hur Jesus mötte människor så talade han ju inte först om för dem att de måste ändra på sig. Han mötte dem där de var.

Vad ser du för beröringspunkter mellan församlingsliv och spelmanskultur?

– I kyrkan talar vi om att vi har ett större sammanhang än vi anar. Ett sammanhang där vi alla hör hemma, oberoende av om vi tror eller inte tror. Det sammanhanget är större än våra strävanden. Utmaningen för oss är att upptäcka det. Kanske folkmusiken kan hjälpa oss, så som all musik säkert kan göra beroende på vad man tycker om.

– Om man med rötter tänker att man ser bakåt så tänker jag också att folkmusiken kan hjälpa oss att se framåt. Den uttrycker något av hopp, glädje och tillförsikt. Om inte annat kan den för en stund få oss att glömma att det är tungt och svårt här i livet. Det kanske vi också behöver få göra ibland. Vi är ju bara människor, tack och lov. Människor är det största vi kan bli.



Hans ”Hasse” Häggblom

GÖR: Pensionär. Har tidigare jobbat som präst och kyrkoherde i Pedersöre församling.

FAMILJ: Fru, tre barn och fem barnbarn.

INTRESSEN: Musik och jord- och skogsbruk.

Text och foto: Rebecca Pettersson


sjukdom. Isak Snellman och Johanna Sundqvist-Snellman är i 20-årsåldern, men har redan tvingats hanterat nästan tio år av sjukdom tillsammans. De har blivit vana vid att ställa om och leta lösningar – men oron, tröttheten och dialysen har de alltid med sig. 26.3.2025 kl. 14:22

Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

sjukdom. Isak Snellman och Johanna Sundqvist-Snellman är i 20-årsåldern, men har redan tvingats hanterat nästan tio år av sjukdom tillsammans. De har blivit vana vid att ställa om och leta lösningar – men oron, tröttheten och dialysen har de alltid med sig. 26.3.2025 kl. 14:22

Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00